Carl F B Bergen, von

Född:1838-12-26 – Göteborgs stad, Västra Götalands län
Död:1897-08-19 – Stockholms stad, Stockholms län

Skriftställare, Tidningsredaktör


Band 03 (1922), sida 449.

Meriter

2. Carl Fredric Berndt von Bergen, f. 26 dec. 1838 i Göteborg, d 19 aug. 1897 i Stockholm. Föräldrar: stadsmäklaren Karl Erik von Bergen och Vilhelmina Fredrika Wahlgren. Åtnjöt undervisning i Meijerbergska skolan i Göteborg och genomgick därefter Göteborgs gymnasium; student i Uppsala 10 dec. 1857; medlem av Namnlösa sällskapet därstädes; fil. kand. 15 dec. 1863; idkade studier i Göttingen och Heidelberg sommaren 1867. Sysslade med översättningsarbeten; höll föreläsningar i Göteborg på ¦uppdrag av Vetenskaps- och vitterhetssamfundet hösten 1866; lämnade litterära bidrag till Svensk litteraturtidskrift våren 1867, till Aftonbladet 1867—72, till Nya dagligt allehanda och till åtskilliga andra tidningar 1867—68; bosatte sig i Stockholm våren 1868; utgav Framtiden juni 1868—dec. 1871 och dec. 1876—1877; med-redaktör av tidningen Stockholms morgonblad dec. 1877—jan. 1878 och av »Folkets bok»; företog en resa till Nordamerika maj 1875 —jan. 1876 och höll därunder föreläsningar i Förenta staterna; höll föreläsningar i Sverige i slutet av 1870- och under 1880- och 1890-talen; stiftade Svenska protestantföreningen 1882; utgav Fri forskning (ett häfte) 1886; bildade Svenska samfundet för psykisk forskning 1890; bevistade i egenskap av inbjuden representant för Sverige religionsparlamentet i Chicago 1893.

Gift 1) 1 mars 1876 med Sofia Vilhelmina Amalia Lamberg, f. 26 jan. 1820, d 29 apr. 1895, dotter till kommerserådet Jan Lamberg och förut gift två gånger, nämligen med löjtnanten Karl Sebastian Tamm och fideikommissarien Sten Vilhelm Teodor Ankarcrona; 2) 10 febr. 1897 med Edla (Elly) Ottilia Olsson, f. 14 dec. 1860, dotter till sjökaptenen Olof Olsson och förut gift med verkmästaren John Edvard Norström samt efter B:s död omgift med överstelöjtnanten Gustav Akates von Platen.

Biografi

B. gjorde sig på 1860- och 70-talen bekant som en av nyprotestantismens förkämpar i Sverige. Det var lektor N. V. Ljungberg i Göteborg och Viktor Rydbergs skrift »Bibelns lära om Kristus» (1862), som hade väckt hans intresse för den bibelkritiska forskningen. Han utgav i svensk översättning 1865—66 D. Schenkels »Das charakterbild Jesu» och 1867 Th. Keims »Der geschichtliche Kristus». I ett företal till sistnämnda arbete och senare 1880 i föreläsningar över kristendomens ursprung och första framträdande i världshistorien polemiserade han mot U. L. Ullman som den renläriga uppfattningens representant i striden om bibelkritiken. I sitt organ Framtiden, tidskrift för fosterländsk odling (1868—71, ny följd 1877), förde B. också nyrationalismens talan. Sina förnämsta inlägg i den teologiska striden sammanförde han i essaysamlingen »Frågor på dagordningen» (1881). B. vände sig mot dogmen om Kristi gudom och hävdade, att den sanna tron icke utgör ett förståndets antagande av en viss lära utan innebär en personlighetens genom-trängdhet av ett visst religiöst liv samt att den nypro-testantiska åskådningen betydde en återgång I ill bibelns kristendom. I denna ny protestantismens kristendomsuppfattning, som B. med dessa och andra satser återgav, sökte han inarbeta tankar ur den Geijer-Boströmska personlighetsfilosofien. B. var en uppskattad föreläsare över samtida kulturfrågor. Sin egentliga verksamhet som sådan började han 1876. Bland hans föredragsserier kunna nämnas »Amerikanska kulturförhållanden» (1876), »Nya världsåskådningar» (1876—78), varvid han redogjorde för Comte's, Mill's, v. Hartmanns och Spencer's system, »Frankrike i våra dagar» (1878), »Framtidsutsikter inom vetenskapen», »Kristendomens ursprung och första framträdande i världshistorien» (1880), »England i våra dagar» (1881) och »Framtidens kristendom» (1883).

Kring mitten av 1880-talet anslöt sig B. till spiritismen. Strindberg berättar i novellen »Genvägar» (först offentliggjord på svenska i »Efterslåtter», del 54 av Strindbergs samlade skrifter, 1920), hur B. vid ett sammanträffande i okt. 1884 under Giftasprocessen sökte intressera honom för madame Blavatskys skrifter och för de ockulta fenomenen. B. ville i sina föreläsningar hävda, att samtida spiritistiska fenomen, för vilka han okritiskt redogjorde, vore att anse som vetenskapligt giltiga bevis för tillvaron av en andevärld. Från 1888 uppträdde B. under några år i föreläsningar mot ateistiska, materialistiska och nymalthusianska åskådningar, som han fann representerade hos den unga radikalismen i Sverige; han vände sig särskilt mot Knut Wicksell, Viktor Lennstrand, Ellen Key, och Gustav af Geijerstam. En del föredrag och artiklar i detta ämne utgav han i skriften »Vårt reaktionära unga Sverige» (1890), efterföljd av »Utilismen på de anklagades bänk». Knut Wicksell riktade ett genmäle mot honom i broschyren »Vetenskapen, spiritismen och herr Carl v. Bergen» (1891).

B. ägde som föreläsare och publicist talang att i populär form framställa idéströmningar, men hän saknade originalitet och skarpsinne. Hans föreläsningar utmärkte sig för ett varmt framförande, men han ägde ej förmågan av konstnärlig formgivning, och den retorik, vartill han stundom hängav sig, led gärna av svulst. Hans uppsatser vare sig i teologiska, filosofiska eller litterära ämnen ha intet vetenskapligt värde. De utgöra till stor del referat av vad skilda auktoriteter yttrat i ifrågavarande ämnen. B: s stil är banal. Dock är hans framställning i arbetet »Frågor på dagordningen» mera vårdad än i hans senare skriftställen.

Författare

John Landquist.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: De nyaste forskningarna rörande Jesu lefnad och urkristendomen (Sv. liter.-tidskr., Årg. 3, 1867, s. 193—219; omtr. i förf:s Frågor på dagordningen, 1, 1881). — Vår odlings framtid (Framtiden, Bd 1, 1868, s. 1—25, 173—181; omtr. i Frågor på dagordningen). — Den religiösa revolutionen i nittonde århundradet (Framtiden, Bd 2, 1869, s. 577—606, 785—824). — Den nyaste tidens kyrkohistoria (ibid., Bd 3, 1870, s. 1—15). — Ur vidskepelsens historia (ibid., s. 289—314). — Politisk litteratur för dagen (ibid., Bd 4, 1870, s. 97—104). — Religiösa stridsfrågor i nutiden. 1* (ibid., s. 193—217). — Kriget och borussianismens »sånger i pansar» (ibid., s. 373—382). — Preussisk statskonst och tysk filosofi (ibid., s. 385—406). — Luther i hans betydelse för vår tid (ibid., Bd 5, 1871, s. 354—380). — Är dogmen om »Guds ord» en med bibeln förenlig lära? (ibid., s. 552—572). — Moderna samhällsförbättrare och deras läror om familjen och staten. 1* (ibid., Bd 6, 1871, s. 162—176). — »Nyrationalismen» och dess motståndare. Ett ord med anledning af det nordiska kyrkomötet (ibid., s. 193—200). — En dansk teolog [Fr. Hammerich] och hans »makalösa upptäckt» (ibid., s. 369—378). — Prestläran och den fria forskningen (ibid., s. 459—478, 539—551). — Framtidsutsigter. Några inledningsord (Framtiden, N. F., Arg. 1, 1877, s. 1—6). — Framtidsmän i den nya verlden. 1* (ibid., s. 353—383; omtr. i Frågor på dagordningen). — Frågor på dagordningen. Afhandlingar och föredrag. Sami. 1*. Sthm 1881. (6), 413 s. [Upptar utom ovannämnda uppsatser även en del artiklar av B. i pressen m. m. 1872—79.] — 'Bemötande' (Vetenskapen och herr Carl von Bergen, Hfors 1884, 39 s.; 2: a uppl. s. å.). [Denna skrift upptar som första del 'Herr von Bergens naturvetenskap' av Edv. Hjelt, E. R. Neovius och 0. M. Reuter, varpå som andra del följer 'Herr von Bergens bemötande'; angreppet framkallade även en annan följdskrift: [Hj. Neiglick], Vetenskapen och professorerne Hjelt, Neovius och Reuter samt docenten Vasenius, af Arius, Hfors 1884, 40 s.] — Religiösa framtidsutsikter (Fri forskning, Årg. 1, 1886, s. 1—39). — Prinsessan Eugenia. Ett lefnadslopp i. Kristi efter-följelse. Minnestal. Sthm 1889. 36 s. — Vårt reaktionära »unga Sverige». Nutidsbetraktelser. Sthm [tr. Upps.] 1890. (4), 169 s. — Utilismen på de anklagades bänk. En vidräkning med våra gudsförnekare. Sthm 1891. 54 s, (Även sammantr. med J. R. Thomson, Nyttighetsmoralen granskad ur logisk och religiös synpunkt. Sthm 1891.) [Följdskrift: K. Wicksell, Vetenskapen, spiritismen och herr Carl v. Bergen, Sthm 1891, 32 s.] — Artiklar i av B. utgivna tidskrifter samt i Folkets bok (1882—83), Aftonbladet, Nya dagl. allehanda, Stockholms dagblad, Stockholms morgonblad m. fl.

Översatt: D. Schenkel, Jesu karaktersbild. Ett bibliskt försök. Sthm 1865. (8), 434 s. — Th. Keim, Den historiske Kristus. En serie af föredrag med ur källorna hemtade bevis och med kronologisk beräkning af tiden för Jesu lefnad. Med ett förord af öfversättaren. Upps. 1867. XIII, IX, 213 s.

Utgivit: Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling. Bd 1—6 (Årg. 1—4). Sthm 1868—71. Ny följd. Årg. 1.* Sthm 1877. — Fri forskning. Tidskrift. Årg. 1: H. 1.* Sthm 1886.

Källor och litteratur

Källor: Artikel om B. i Folkets bok, H. 10—11 (1883); ovannämnda mot B. riktade arbete av K. Wicksell (1892).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl F B Bergen, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18571, Svenskt biografiskt lexikon (art av John Landquist.), hämtad 2018-11-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18571
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl F B Bergen, von, urn:sbl:18571, Svenskt biografiskt lexikon (art av John Landquist.), hämtad 2018-11-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se