Fredrik E Bergenholtz

Född:1858-10-08 – Högsby församling, Kalmar län
Död:1930

Kommunalpolitiker, Landshövding, Kansliråd, Generalkrigskommissarie


Band 03 (1922), sida 462.

Meriter

Bergenholtz, Fredrik Engelbert, f. 8 okt. 1858 i Högsby socken. Föräldrar: hemmansägaren Nils Petter Danielsson och Anna Greta Jonsdotter. Inskrevs vid h. allmänna läroverket i Kalmar ht. 1871; avlade mogenhetsexamen därstädes 29 maj 1878; student i Lund 16 sept. 1879; avlade jur. fil. prel. examen 14 dec. 1882 och examen för inträde i rikets rättegångsverk 30 maj 1885. E. o. notarie i Svea hovrätt 5 okt. 1885; tjänstgjorde inom Västerbottens södra och mellersta domsagor; stadsfogde i Umeå under fem år från 26 mars 1886; e. o. landskontorist i Västerbottens län 16 juni s. å.; v. häradshövding 22 okt. 1889; landskontorist i Västerbottens län 29 okt. s. å.; ombudsman i Västerbottens enskilda bank i Umeå och vid bank-a.-b. Stockholm—Övre Norrlands avdelningskontor därstädes 1890—99; länsnotarie i Umeå 26 juli 1893; ledamot av Västerbottens läns södra lasarettsdirektion, av hushållningssällskapets förvaltningsutskott och av Umeå stadsfullmäktige (v. ordförande); tf. kansliråd i lantförsvars-departementet 10 nov. 1899; kansliråd och byråchef därstädes 14 juni 1901; expeditionschef i samma departement 19 febr. 1904; ledamot i departementalkommittén 11 dec. 1908—31 dec. 1912; landshövding i Västernorrlands län 22 maj 1909; ordförande i länets hushållningssällskap s. å.; ledamot av styrelsen för ostkustbanans a.-b. 1910 och i kommittén för uppgörande av nya nyttjanderättsavtal m. m. mellan kronan och tomtinnehavare i Vaxholm 25 febr. 1910—21 okt. 1911; generalkrigskommissarie 20 jan. 1911; ledamot av direktionen över konungens hospital s. å.; ordförande i a.-b. Stockholmssystemets styrelse från 1914; ledamot av Djursholms stadsfullmäktige 1914—20 (ledamot av drätselkammaren 1914 —16, ordförande i byggnadsnämnden 1917—20, v. ordförande 1918—20); ordförande bland sakkunniga angående ny uppställning av riksstatens fjärde huvudtitel 19 juni 1917—21 juni 1918; ordförande i a.-b. industribankens (sedermera a.-b. nordiska handelsbankens) direktion i Stockholm 6 sept. 1917 och i a.-b. vin- och spritcentralens styrelse 17 okt. s. å.; ordförande bland sakkunniga angående ny uppställning av riksstatens femte huvudtitel 16 nov. 1917—26 apr. 1919 samt bland sakkunniga angående ordnandet av den centrala förvaltningen under försvarsdepartementet 23 febr. 1920-nov. 1921. RNO 1902; LKrVA 1904; KN02kl 1907; KNO1kl 1911; KmstkNO 1919; RCXIII:sO s. å.; innehar dessutom utländsk orden.

Gift 11 nov. 1891 med Ada Hanna Maria Ährling, f. 22 mars 1868, dotter till häradshövdingen Johan Erik Alfred Ährling.

Biografi

Under B: z' långa tjänstetid i lantförsvarsdepartementet och arméförvaltningen hava besluten om 1901 och 1914 års härordningar tillkommit. I såväl förberedelserna till som genomförandet av dessa beslut har B. tagit en verksam del. Särskilt har han ägnat sina krafter åt utarbetandet av den mångfald nya författningar, som betingats av ändringarna i härordningen. Sålunda tillkommo under hans expeditionschefstid år 1907 de reglementen angående arméns förvaltning, vilka ännu äro gällande och genom vilka de olika förvaltningsorganens uppgifter och ansvar ordnats efter klara och bestämda grunder. I sin egenskap av chef för arméförvaltningens civila departement, som har att förvalta den övervägande delen av de för lantförsvaret anvisade riksstatsanslagen ävensom att ombesörja bokföring och granskning av arméns alla utgifter och inkomster, har B. gjort sig känd för framstående administrativa egenskaper. Hans mål har varit att inom den stora gren av statens förvaltning, som Omfattar armén, söka tillämpa praktiska och enkla arbetsmetoder utan tyngande byråkratiska former.

De under B:z' ledning tillsatta sakkunniga angående ordnande av den centrala förvaltningen under försvarsdepartementet hava i slutet av år 1921 framlagt ett förslag, avseende ett sammanförande av arméförvaltningen och marinförvaltningen till ett gemensamt ämbetsverk, benämnt försvarsförvaltningen. Detta ämbetsverks organisation skulle närmast ansluta sig till den för arméförvaltningen nu gällande. Flertalet av marinens förvaltningsfrågor skulle enligt förslaget fördelas på den nuvarande arméförvaltningens fem olika avdelningar. För de marintekniska ärendena skulle i det nya ämbetsverket inrättas en sjätte avdelning, den s. k. marinavdelningen. Förslaget är f. n. föremål för granskning hos vederbörande myndigheter.

Författare

E. Sterky.



Sök i Nationella Arkivdatabasen


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik E Bergenholtz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18576, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Sterky.), hämtad 2019-10-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18576
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik E Bergenholtz, urn:sbl:18576, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Sterky.), hämtad 2019-10-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se