J Henning Berger

Född:1872-04-22 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1924 – Danmark (i Köpenhamn)

Författare, Kritiker


Band 03 (1922), sida 482.

Meriter

Berger, Johan Henning, f. 22 apr. 1872 i Stockholm. Föräldrar: vaktmästaren vid nationalmuseum Lars Johan Berger och Sofie Sjöberg. Genomgick Ladugårdslands femklassiga allmänna läroverk; tog aftonlektioner i teckning på tekniska skolan i Stockholm. Vistades omkring ett halvår i New York och Brooklyn 1890; utflyttade till Chicago 1892; kontorist på White star line's börskontor därstädes 1892—99; besökte tillika därvarande avdelning av Julian's målarskola samt tillhörde Palette and chisel club; återvände till Sverige vid jultiden 1899; redaktionssekreterare i tidskriften Varia jan. 1900—04; har, sedan han 1901 utgivit sin första bok, novellsamlingen »Där ute», ägnat sig åt författarskap; teateranmälare i Dagens nyheter. 1903—04; vistades i München förra hälften av år 1906 samt i Paris sept. s. å.—juni 1908; är sedan 1909 bosatt i Köpenhamn.

Gift 1) 21 dec. 1895—8 juni 1906 med Anna Elisabet Lindquist, f. 27 mars 1873, dotter till vaktmästaren i försäkringsaktiebolaget Skandia Erik Lindquist; 2) 2 mars 1909—26 juni 1918 med Karen Vedel, f. 14 sept. 1882, dotter till notarius publicus i Köpenhamn Peter Bernt Vedel.

Biografi

En betydlig del av B: s noveller och romaner har behandlat svenska emigranters liv i Förenta staterna, särskilt i Chicago. I »Där ute» skildrar han de särskilda vanskligheter, emigranten, som söker sin utkomst i den amerikanska storstaden, har att genomgå, visar de förutsättningar av energi och hänsynslöshet, som ensamt där kunna skapa framgång, och ger bilder av den hemlängtan, som kan gömma sig även hos dem, som i det nya landet vunnit fäste. En stark känsla av motsättningen mellan europeisk och amerikansk kultur genomgår dessa skisser, och deras vemodiga grundton röjer, att författarens sympati icke är på den senares sida. I Chicagoromanen »Ysaïl» framträdde med mera styrka B: s konstnärliga egenart. Den skarpa förmåga att se och det livliga minne för yttervärldens scener, som hans ursprungliga intresse för måleriet uppdrivit, fick en lycklig användning i hans litterära skildringskonst; den roll, färger och ljuseffekter däri spela, och den säkerhet, varmed den lokala situationen däri städse är framställd, röja målarögat. En känslig uppfattning visar B. även för de inre sensationerna, och han förmår med suggestiv styrka återge ögonblickets stämning. Ett drag av nervositet och rolöshet, en följd av arbetet och det hetsande levnadssättet i storstaden, kännetecknar gärna hans manliga figurer, men särskilt karaktäristisk för andan i hans diktning är ett lyriskt sinnelag, framträdande i längtan bort från den brokiga, brutala, obeständiga verkligheten till en själens värld, en i drömmen förespeglad lycka. Denna romantiska stämning, ett uttryck för en allmän, måhända mer sensitiv än djup eller genomträngande reaktion mot den nuvarande storstadskulturen, får hos B. sitt individuella innehåll i synnerhet genom ett ofta återkommande motiv: längtan till ett konstnärskap, från vilket hjälten får resignera på grund av förvärvsarbetets tryck och därjämte omsider vunnen erfarenhet att ej höra till konstens utvalda. B: s huvudverk hittills är romantrilogien »Drömlandet», »Bendel & C: o» och »Fata Morgana». Dessa verk visa hans originalitet från dess bästa sida och innehålla samlade huvudmotiven i hans författarskap. »Drömlandet» frammanar en Stockholmsstämning från 1880-talets sista år och ger en utmärkt teckning av känsloliv, intriger och scener inom de stockholmska museivaktmästarnas societet. Härmed hade B. infört en ny ämnessfär i sin diktning, småborgarklassen. Vaktmästarsonen Helge Bendel, som jämsides, med plikttroget utfört, ehuru utsiktslöst förvärvsarbete jagar den flyende konstnärsdrömmen, är huvudtypen för den Bergerske hjälten. Den andra delen av trilogien, som delvis upptagit i debutboken skisserade gestalter, är B: s fylligaste och åskådligaste Amerikaskildririg. Den tredje delen för tillbaka till Stockholm under 1900-talets första decennium och skildrar överspekulation med .åtföljande krasch inom samtida svensk affärsvärld. Vid sidan härav är B: s bästa arbete novellsamlingen »Lifvets blommor». Särskilt bär den inledande novellen »Anemon» dén konstnärliga fulländningens prägel. Författarens medkänsla med de blygsamma och förorättade, de tryckta och drömmande människorna inom småborgarnas klass har här i berättelsen om de båda konfirmationsbarnens blyga böjelse, gemensamma drömliv och grymma död genom lungsoten nått ett sant poetiskt uttryck. — B. har även skrivit ett antal äventyrs- och detektivromaner samt skildringar med aktuella ämnen såsom »Gulaschbaronerna» och »Vem vet?», vilka ge bilder ur köpenhamnskt affärsliv under krigs-och fredskriserna. Den romantiska längtan har i hans sista böcker, särskilt »Hjärtat på väggen», en mörkare ton än förr; den har stigit å ena sidan till mättnad vid livet, å den andra till undran inför döden, och B. har därmed, utan att dock ge bidrag till den egentliga omvändelselitteraturen, börjat beröra etiska och religiösa frågor.

Författare

J. Landquist.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Där ute. Skisser. Sthm 1901. 174 s. (Ingår senare i »86 Clark street», se nedan; även i tysk uppl. Berlin 1904.) — Ridå, Noveller. Sthm 1903. (5), 182 s. 2: a uppl. Sthm 1914. 152, (1) s. — »86 Clark street.» Berättelsesamlingen »Där ute» samt andra noveller. Sthm 1905. 125, (1) s. [Ny uppl.] Sthm 1906. 127, (1) s. — Ysail. En berättelse från Chicago. Sthm 1905. (5), 263 s. 4:e uppl. Sthm 1917. 157, (1) s. (Även i tysk uppl. Berlin 1908.) — Drömmen om helvetet. Sthm 1906. (7), 310 s. (Även i tysk uppl. Berlin 1906.) — Syndafloden. Tre akter. Sthm 1908. 210 s. (Sv. teatern, N:o 313.) — Ur en ensams dagbok. Sthm 1908. 239 s. (Även i tysk uppl. Berlin 1909.) — Aska. Noveller. Sthm 1909. 315, (1) s. — Drömlandet. En Stockholmsnovell. Sthm 1909. 403 s. .3: e uppl. s. å. — Bendel & C: o. En Chicagonovell. Sthm 1910. 447 s. 2: a uppl. s. å. (Även i tysk uppl.' Berlin 1914.) — Fata morgana. En Stockholmsnovell. Sthm 1911. 464 s. — Paus. Noveller. Sthm 1911. 393, (1) s. — Dubbelgångaren och andra berättelser. Sthm 1912. 128 s. (De flesta berättelserna tidigare i Bonniers månadshäften, 1909; ingår senare i Spöksekretären, se nedan.) — John Claudius' äfventyr. En rapsodi. Sthm 1912. 424 s. — Lifvets blommor. Sthm 1912. 320 s. 2: a uppl. s. å. — Ur larmet, Sthm 1913. 325 s. 2: a uppl. s. å. — Films. Noveller. Sthm 1914. 298, (1) s. — Den andra sidan. Roman. Sthm 1915. 421 s. (Tidigare i Bonniers månadshäften, 1914; även i tysk uppl. Berlin 1919.) — Hörnfelt. En novellroman. Sthm 1915. 312,. (1) s. — Gulaschbaronerna. Roman. Sthm 1916. 395, (1) s. 7:e uppl. s; å. (Även i dansk uppl. Köpenhamn 1917.) — Noveller i pastell. Sthm 1917. 290, (1) s. — Järntrappan. Roman. D. 1—2. Sthm 1918. 520, (2) s. (Tidigare i Bonniers månadshäften, 1918). •— Spöksekretären och andra noveller. Sthm [tr. Berlin] 1919. 190 s. (Ny utvidg. uppl. av Dubbelgångaren.) — Svarvstolen. Noveller och journalistik. Sthm 1919. 197 s. — De fördömda. Sthm 1919. 359, (1) s. 2: a uppl. s. å. — Hjärtat på väggen. Sthm 1920. 208 s. — Vem vet? Sthm 1921. 441 s-. — Teateranmälningar i Dagens nyheter (1903, 04); litteratur-och konstkritiska uppsatser m. m. i Sv, dagbladet (passim); skisser och noveller i ett flertal tidningar och tidskrifter samt i tillfällighetspublikationer (debutnovell: Zam. En konstnärshistoria, Idun 1891, N:o 1; bei. med hedersomnämnande i Iduns litterära pristävlan 1890). — En serie »Skrifter i urval» av B., begynnande med trilogien »Drömlandet», har (1922) börjat utgivas.

Redigerat: Varia. Illustrerad månadsskrift. Årg. 4—7. 1901—04. (Tills, med Torv. Nyström.) — Portnyckeln. Ett humoristiskt-satiriskt album iulen 1901. Sthm 1901. 4: o 40 s. (Tills, med dens.)


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Henning Berger, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18588, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Landquist.), hämtad 2019-01-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18588
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Henning Berger, urn:sbl:18588, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Landquist.), hämtad 2019-01-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se