Jacob Berggren

Född:1790-03-11 – Krokstads församling, Västra Götalands län (på Sörbo, Nedergården)
Död:1868-09-02 – Skällviks församling, Östergötlands län

Präst, Orientalist


Band 03 (1922), sida 508.

Meriter

Berggren, Jacob, f. 11 mars 1790 på Sörbo, Nedergården, i Krokstad, d 2 sept. 1868 i Skällvik. Föräldrar: hovrättskommissarien Anders Berggren och Johanna Ahlefelt[1]. Blev efter studier vid Göteborgs skola och gymnasium student i Uppsala 3 okt. 1809; disp. 16 maj 1810 (De diversa Homeri et Virgilii epica forma; pres. J. Thorsander); fil. kand. 23 nov. 1814; disp. 9 dec. s. å. (Historia decem vezirorum et filii regis Azad Bacht, ex arabico in latinum conversa., p. I; pres. G. Knös); fil. magister 15 juni 1815. Vikarierande lärare vid tyska nationallyceum i Stockholm 1815 och 1816 under en tid av ett år och tre månader; e. o. amanuens vid K. biblioteket 29 sept. 1815; tillika bibliotekarie vid excellensen Lars von Engeströms fideikommissbibliotek och lärare för hans dotter; e. o. kanslist vid kanslistyrelsens expedition 14 aug. 1817; prästvigd i Uppsala 3 mars 1818; avlade pastoralexamen 25 apr. s. å.; legationspredikant i Konstantinopel 27 maj s. å.; avreste från Stockholm 30 nov. s. å. och anlände 12 juni 1819 till Konstantinopel; erhöll följande år tjänstledighet och anträdde 22 aug. 1820 en forskningsresa till Syrien, Egypten och Palestina, från vilken han återkom 16 mars 1822; lämnade till följd av det grekiska frihetskriget ånyo Konstantinopel 21 dec. s. å. och begav sig till Frankrike, dit han anlände i mars 1823; stannade i Paris tre månader och åhörde därunder föreläsningar av den tidens mest berömde arabist, Silvestre de Sacy, och andra orientalister; reste över England, Holland, Tyskland och Danmark tillbaka till Sverige, dit han återkom 27 aug. 1823; företog under åren 1825 och 1827 vidsträckta resor i Ryssland och besökte Finland tre särskilda gånger; kyrkoherde i Skällvik och S:t Annæ kapell i Linköpings stift 3 dec. 1828 (tillträdde 1830); prost 1838. LVVS 1829 (HedL 1846); teol. doktor 15 okt. 1844 (promoverad 14 juni 1845); LNO 1862; fil. jubeldoktor 31 maj 1866; medlem av flera utländska lärda sällskap.

Gift 17 juli 1830 med Eufrosyne Vilhelmina Bäck, f. 22 aug. 1808, d 5 nov. 1887, dotter till grosshandlaren K. G. Bäck i Stockholm.

Biografi

B. var en grundlig och samvetsgrann forskare. Hans vetenskapliga insats knyter sig till de vidsträckta resor, han såsom legationspredikant i Konstantinopel fick tillfälle att företaga i främre Orienten. Skildringen av dessa, som fullständigt eller delvis översatts på flera språk, innehåller varjehanda historiska och geografiska upplysningar av värde jämte kopior av grekiska och latinska inskrifter från Syrien ävensom bidrag till kännedomen om Orientens flora. Särskilt var han en förträfflig kännare av den moderna arabiskan, och hans »Guide francais-arabe» karaktäriseras så sent som 1891 av Herman Almkvist som »eine, in letzterer zeit wohl mehr beachtete, aber noch bei weitem nicht hinreichend bekannte und ausgebeutete, fundgrube für die kenntnis Syrien's, hauptsäch-lich was die sprache der nordsyrier betrifft». Sedan Mattias Norberg 1820 erhållit ständig tjänstledighet från professuren i österländska språk och grekiska vid Lunds universitet, erbjöds platsen även åt B., som dock i likhet med K. M. Agrell undanbad sig att komma i fråga. Från Ryssland fick han två gånger anbud om en lärarbefattning i Charkov, och under vistelsen i England erbjöds honom föreståndarskapet för den engelska missionen på Madagaskar. Som präst i Skäll vik var B. allmänt värderad och gjorde sig särskilt känd som en exemplarisk ordningsmänniska.

Författare

K. V. Zetterstéen.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

En del av sina manuskript jämte en synnerligen rikhaltig samling brev från korrespondenter på olika språk (1813—44) överlämnade han redan på 1840-talet till Deutsche morgenländische Gesellschaft i Halle och Leipzig. Göteborgs stadsbibliotek[2] äger ett antal manuskript av B., som stannat i Sverige, däribland självbiografiska anteckningar från uppväxtåren med målande skildringar från den bohuslänska landsbygden och skollivet i Göteborg. En återstod av hans papper för- varas hos hans arvingar, däribland en minnesbok, innehållande talrika autografer av betydande samtida samt självbiografiska anteckningar från år 1829; uppgifter och autografer ur denna minnes- bok äro publicerade i nedannämnda artiklar i Svenska dagbladet. I Uppsala universitetsbibliotek förvaras brev från B. till flera personer, särskilt till hans ungdomsvän skalden J. Börjesson (sign. ii. 24).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Första grunderna af allmänna språkläran. Sthm 1819. 45 s. — Resor i Europa och österländerne. D. 1—3. Sthm 1826—28. (22), 375, (1) s., 1 karta, 1 portr.; 558, (2) s., 2 kartor; 140, 70, 112 s., 5 bl. (Även utg. på tyska, D. 1—3. Darmstadt 1828—34.) — Predikan på 10: e söndagen efter heliga trefaldighets dag, hållen i Ulrica Eleonoras kyrka. Sthm 1829. 20 s. — Guide francais-arabe vulgaire des voyageurs et des francs en Syrie et en Egypte avec carte physique et géographique de la Syrie et plan géométrique de Jerusalem ancien et möderne comme supplement aux voyages en Orient. Upps. 1844. 4: o (6) s., 884 sp., s. 885—924, 1 pl., 1 karta. (Ark 1—19, sp. 1—304, trycktes i St. Petersburg 1825 under redaktion av professor Senkowski och utkommo som Livr. 1 omfattande bokstäverna A, B, C och en del av D, under titel: Dictionnaire abrégé francais-arabe vulgaire å 1'usage des voyageurs et des européens établis en Syrie et en Egypte, St. Petersburg 1825, 4: o; tryckningen sedermera fortsatt i Uppsala med uteslutning av arabiska transkriptionen och med biträde av C. J. Tornberg.) — Judiske häfdatecknaren Flavii Josephi vittnesbörd om Christus, Christi broder, Johannes döparen och essenerne eller de första christna, till dess authenticitet granskadt och framstäldt. Sthm 1848. (4), 147, (1) s. — Flavius Josephus, der Fiihrer und Irrefiihrer der Pilger im alten und neuen Jerusalem. Mit einer Beilage Jerusalem des Itinerarium Burdigalense enthaltend. Leipzig 1854. VIII, 55 s. — Bibel und Josephus iiber Jerusalem und das heilige Grab wider Robinson und neuere Sionspilger als Anhang zu Reisen im Morgenlande. Lund 1862. XIV, (2), 444 s. — Jesu sista påskamåltid med sina lärjungar, samtidig med de öfrige judarnas, och således emellan de fyra evangelisternas berättelser härom ingen motsägelse. Lund 1866. 4: o 16 s. (LUÅ, T. 3.)

Översatt: Philo Judaeus, Om essaaerne, therapeuterne och therapeutriderna, judarnas förföljelse under Flaccus och legationen till Cajus Caligula, samt smärre, spridda utdrag ur Philos, före Christi offentliga uppträdande, till större del åtminstone affattade, gammaltestamentliga, allegoriska skrifttolkningar, ordnade och rubricerade efter det hufvudsakliga af innehållet, och såsom omedvetne nytestamentliga läror samt synbara, högre förberedelser för christendomen, flerstädes med evangelii dogmer och bud jemn-förde och sammanställde. Öfversättning, med bifogade noter och anmärkningar. Söderköping 1853. XX, 287, (1) s. Handskrifter: a) i Deujtsche morgenländ. Gesellschafts bibliotek i Halle: Manuskriptet till Guide francais-arabe vulgaire (även innehållande förteckning över botaniska, zoologiska, mineralogiska och entomologiska benämningar, varav endast ett sammandrag är tryckt i nämnda Guide). — Miscellanea, innehållande arabiska ordsamlingar jämte bidrag till Syriens och Palestinas geografi och topografi, 1 bd. — Förklaring av 500 arabiska ordspråk på svenska. — Nygrekiska dikter och ordspråk med fransk översättning. — b) i Göteborgs stadsbibliotek: 'Några anteckningar rörande min lefnad ifrån 1790, då jag föddes, intill 1809, då jag reste ifrån Götheborgs gymnas. till Upsala' (skrivna 1819). — Jerusalem und das heilige Grab. — Kladdutskrivningar Till Philo judaeus (tr. 1853), Flavius Josephus (tr. 1854) och Bibel und Josephus uber Jerusalem und das heilige Grab (tr. 1862). — Annotationer och utdrag ur tryckta arbeten (orientalia och teologi). — c) i enskild ägo: se texten.

Källor och litteratur

Källor: Kanslistyrelsens prot.; Linköpings domkapitel till K. M:t 1 nov. 1828 (meritförteckn.), RA; självbiogr. anteckningar (bland B:s brev till J. Börjesson, UB, sign. G. 24); meddelanden från tf. kyrkoherden i Skällvik C. Hoppe. — Artiklar av O. Nordenskjöld i Sv. dagbladet 2 och 16 okt., 27 dec. 1921, 15 jan. 1922; J. I. Håhl, Linköpings stifts herdaminne, 2 (1846); Biogr. lexikon, ny uppl., 2 (1875); K. U. Nyländer, Semitiska studier i Sverige under flydda tider (Ny sv. tidskr, 1889); J. A. Westerlund & J. A. Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, 3 (1919); Zeitschr. d. deutsch. morgenländ. Gesellschaft, 3, 1849, s. 484—485.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Korrigering av tidigare felaktig namnuppgift, 2017-10-02
2. Idag Göteborgs universitetsbibliotek (namnbyte 1961), 2018-06-26


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob Berggren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18598, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. V. Zetterstéen.), hämtad 2018-11-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18598
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob Berggren, urn:sbl:18598, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. V. Zetterstéen.), hämtad 2018-11-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se