Meriter

Bergh, Anton Johan, f. 18 dec. 1830 i Stockholm, d 1 juni 1890 i Vevey. Föräldrar: dv. bataljonspredikanten, sedermera kyrkoherden och kontraktsprosten Anton Reinhold Bergh och Susanna Margareta Björkqvist. Åtnjöt skolundervisning i Örebro och Strängnäs; student i Uppsala 22 maj 1849; disp. 23 apr. 1853 (Om religionens betydelse och förhållande till philosophien, p. II; pres. A. Nyblauis); fil. kand. 27 mars 1854; disp. 6 maj s. å. (Om Ösmo socken i Södertörn, pres. J. H. Schröder); fil. doktor 9 juni s. å.; med. kand. 30 mars 1858; med. lic, 15 nov. 1862; avlade legitimationsed 20 nov. s. å.; företog med hjälp av Hwassers stipendium en utrikes resa i vetenskapligt syfte hösten 1864 och vistades i Paris till våren 1865. Underläkare vid allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm 1 apr.—30 sept. 1855; biträdande läkare i kolerasjukvård inom Uppsala län 6—30 sept. 1857; adjutant i överfältläkarexpeditionen å Axvall 16 juni—7 juli 1858; stipendiat i flottan 22 nov. s. å.; uppbördsläkare å skärgårdsflottan 23 maj—12 juli 1859 och på korvetten Najaden under en expedition till Medelhavet 6 sept. 1859—5 juni 1860; amanuens på sjukhuset i Uppsala 15 jan. —30 juni 1862; amanuens vid serafimerlasarettet 1 jan.—31 maj 1864; underkirurg därstädes 1 juni—30 sept. s. å.; läkare vid krigsakademien å Karlberg 21 juni—4 juli 1865 (erhöll sundhetskollegiets förordnande 8 juni s. å.); genomgick fullständig utbildning i medicinsk gymnastik vid gymnastiska centralinstitutet och utnämndes, omedelbart efter dennas avslutande, 14 juni 1866 till lärare vid nämnda instituts medicinska avdelning, vilken befattning han sedan innehade till 18 juni 1885. Ledamot av Svenska läkarsällskapet 1863 och av Svenska militärläkarföreningen 1876; med. hedersdoktor 18 maj 1885; RNO s. å.

Gift 16 nov. 1865 med Maria Teresia Lundberg, f. 3 apr. 1844, dotter till apotekaren Gustav Georg Lundberg.

Biografi

B, var den förste ögonspecialisten i Sverige. Hans intresse för oftalmologien grundlades redan tidigt under tjänstgöring på serafimerlasarettet. Sedan han i utlandet förskaffat sig ytterligare specialutbildning i sitt fack, öppnade han praktik i Stockholm och vann snart stort erkännande tack vare sin skicklighet och sin goda operativa förmåga; patienter från hela landet och ofta även från Finland sökte snart hans hjälp. Med stort intresse omfattade B. vården av medellösa patienter och grundade till deras fromma ögonpolikliniker å Söder- och Norrmalm samt i Klara. B. nöjde sig emellertid icke med sin ansträngande praktiska verksamhet. Någon lärarplats speciellt i oftalmologi fanns vid denna tid icke i Sverige, men såväl å polikliniken å Norrmalm som vid sina privata konsultationer mottog han medicine studerande för praktisk utbildning i ögonvård. Då antalet av dem, som på detta sätt kommo i åtnjutande av hans handledning, ehuru nödvändigtvis begränsat dock med åren blev ganska betydande, har han utövat ett icke oväsentligt inflytande på den svenska läkarkårens utbildning i oftalmologi före den akademiska undervisningens ordnande i ämnet. Bland hans skrifter märkas vid sidan av några notiser och ett föredrag tvenne kortare handböcker, vilka voro avsedda att nyttjas endast som hjälpredor för medicine studerande och praktiska läkare samt enligt den samtida kritiken väl fyllde en dylik uppgift. — B. bröt icke nya vägar för vetenskapen, men han var i högsta grad intresserad för den gren av läkekonsten, han ägnat sig åt, och ansågs såsom en verksam, duglig, samvetsgrann och oegennyttig läkare. Hans hälsa bröts emellertid tidigt, och vid nyss fyllda sextio år avled han under en rekreationsresa till utlandet.

Författare

J. Kjellberg.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om sympatisk oftalmi (Hygiea, Bd 33, 1871, s. 49 --56). — Om tatuering af hornhinnan (ibid., Bd 34, 1872, s. 575—577). — En ögonspegel till bestämmande af refraktion (ibid., Bd 36, 1874, s. 7—8). — Om elektricitet som terapeutiskt medel inom oftalmologien (ibid., Bd 39. 1877, s. 241—258). — Om metersystemet inom oftalmologien (ibid., Bd 40, 1878, s. 169—173). — Handledning vid undersökning af ögonens funktioner med åtföljande stilskalor till bestämmande af synskärpa och refraction. Sthm 1884. (6), 84 s., 2 tab., 4 pl. 2: a omarb. uppl. [utg. efter förf: s efterl. manuskr.J Sthm 1891. (5), 127 s., 3 tab., 3 pl. — Skolan och ögat. Föredrag hållet till förmån för pedagogiska biblioteket i Stockholm. Sthm 1885. 21 s. — Färgsinnet jämte medfödd och förvärfvad färgblindhet. Sthm 1889. 50 s.

Källor och litteratur

Källor: Medicinalstyrelsens läkarmatrikel; Nekrologer av C. J. Ros-sander i Hygiea, 1890, och av J. Widmark i Nord. ophthalmolog. tidsskr., s. å.; A. T. Bruzeiius, Sv. läkare-matrikel, 1, 2 (1886—99).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anton Johan Bergh, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18606, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Kjellberg.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18606
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anton Johan Bergh, urn:sbl:18606, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Kjellberg.), hämtad 2024-04-19.