Johan Gustaf Bergius

Född:1722-03-21 – Eds församling (AB-län), Stockholms län (på Eds kaplansboställe)
Död:1805-02-28

Präst


Band 03 (1922), sida 577.

Meriter

Johan Gustaf Bergius, f. 21 mars 1722 på Edsbergs kaplansboställe, d 25 febr. 1805. Föräldrar: kyrkoherden i Asker-sunds siad Andreas Bergius d. y. och Katarina Elisabet Bergelius. Studerade vid Strängnäs gymnasium från 1735; student i Uppsala 16 sept. 1742; disputerade 5 dec. 1745 (De nexu jnris et obligationis; pres. J. Ihre); avlade examen philosophicum 1747; disputerade 1 okt. 1748 (De convenientia et differentia inter ohligationem internam et externam; pres. J. Ihre); fil. magister 13 juni 1749. Prästvigd 14 juni 1753; konsistorieadjunkt i Strängnäs s. d.; extra eskvadronspredikant vid livregementet till häst febr. 1757; huspredikant hos grevinnan Beata Douglas; kyrkoherde i Skagershult 1 okt. 1760 och i Björkvik 29 nov. 1769; prost 1787. Teol. doktor 6 juni 1779.

Gift 1760 med Kristina Katarina Smedmarck, f. 9 mars 1729, d 11 mars 1813.

Biografi

B. var, trots den jämförelsevis undanskymda plats han hade som kyrkoherde i ett lantpastorat, en i många avseenden intressant och betydelsefull representant för sin tids kyrkoliv, särskilt sin tids predikan. Han hade ej Anders Bålds djupa lärdom, ej heller Anders Nohrborgs tankerikedom och psykologiska analyseringsförmåga men var på sitt sätt en mera gripande predikant än de. Framställningen är buren av en varm känsla, uppslag och bilder avlösa varandra, så att man aldrig tröttnar, och i förmågan att levande framställa en bibelsituation eller för övrigt utnyttja bibelns, ej minst den profetiska litteraturens rikedom, erinrar han om 1600- talets stora predikanter. Den rika fantasi- och känslobegåvningen kommer honom att alltemellanåt begagna sig av den emblematiska metoden, dvs. att taga en bild, vilken konsekvent genomföres, som uppslag för en hel predikan, t. ex. då han på »Dom. Invocavit» predikar över »Guds barns redliga kamp och härliga krona: 1:o fienden, 2: o kampen, 3: o vapnen, 4: o kronan» eller en annan gång över ämnet: »Guds barns liv såsom en sjöfart», därvid man mäiker: l:o havet, 2: o styret, 3: o ankaret, 4: o hamnen, 5: o det stilla vädret (evangelium), 6: o det starka vädret (lagen) osv. Ett för den tiden mera ovanligt drag är det sätt, varpå han stundom i sina predikningar vänder sig till hela folket såsom folk och låter tidens aktuella frågor blicka igenom, t. ex. i sin bönedagspredikan 1758 eller i sin nyårspredikan 1759, som också båda fingo särskilt omnämnande i Salvii Lärda tidningar. I dessa och ännu några andra predikningar visar han sig såsom en av dem, som under det att den mera högofficiella predikan i Sverige gick in på rationalismens banor bevarade något av den tidigare väckelsepredikans art. Han bildar så ett slags mellanlänk mellan Erik Tollstadius predikan i 1700-talets början och Lars Lindrots och Per Tollesons vid det nya seklets början. Mest inflytande på senare tider torde han övat genom sina väl gjorda, tanke- och uppslagsrika predikoutkast (ofta tre för varje söndag), som utgjort en långt in i senare tider ofta anlitad källa för svenska prästers predikan.

Författare

G. LlZELL.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: De securitate reipublica? sub nexu juris et obliga-tionis. .. Upps. 1751. 4: o 32 s. (Diss., resp. C. G. Bredenberg.) — En nödig fråga i närwarande tider: Mon Herren hafwer lust at göra Swea land och rike godt? Enfaldeligen förestäld i högmässo-predikan på den första böndagen år 1758. Sthm 1758. 4: o 28 s. — Herrans upplyfta ögon öfwer et land och folk ifrån begynnelsen på året intil ändan, betraktade uti högmässo-predikan på nyårsdagen år 1759. Sthm 1759. 4: o 27 s. — Christeliga predikningar öfwer wissa evangeliska texter. D. 1*. Sthm 1766. (8), 352 s. (Anon.; innehåller 10 predikningar; i Strickers Homiletiskt bibliotek anförd under titel: En christlig lärares tal till sina åhörare i Herrens hus.) — Ens evangelisk predikares wärk innehållandes korta dock utförliga dispositioner öfwer de wanlige sön- och högtids-dagars evangeliske texter. Bd T—2 (= D. 1—7). Norrköping, Nyköping och Upps. 1773—76. (6), 700 s.; : (6), 544, (40) s. D. 8. Innehållandes dispositioner öfwer passions historien samt ottesångs-texterne jul, påsk och pingest. Nyköping 1776. (6), 272, (18) s. D. 9. Innehållande skriftermål jämte några andra ämnen öfver visse 'evangeliske texter. Örebro 1777. (4), 216, (22) s. 2: a uppl. tillökt och förb. D. 1—9. Sthm 1778 ff. Ny uppl. H. 1*. Kuopio 1858. (4), 100 s. — Bihang til den utgifna dispositions-boken: en evangelisk predikares wärk. St. 1—3. Sthm 1786—87. (4), 218 s.; 142 s.; 134 s. — Dispositioner öfver första st. bönedagens texter 1791 (Bihang t. Homiletiska försöken, Vol. 13, St. 1, Upps. 1791, s. 33—42, 58—68).

Källor och litteratur

Källor: Recensioner av B:s' predikningar i [Salvii] Lärda tidningar, 1758, N:o 92 och 1759, N:o 42; Biogr. lexikon, N. F, 2 (1858—59); N. Aurelius, Strengnäs stifts herda-minne, 1—2 (1785, 1817); K. A. Hag-ström, Strengnäs stifts herdaminne, 2 (1898); J. C. Stricker, Försök til "et sw. homilet. bibliothek (1767); P. Wieselgren, Sveriges sköna litteratur, 1 (1866).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Gustaf Bergius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18620, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. LlZELL.), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18620
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Gustaf Bergius, urn:sbl:18620, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. LlZELL.), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se