Arvid M Bergman

Född:1872-01-15 – Linköpings Domkyrkoförsamling, Östergötlands län
Död:1923 – Stockholms stad, Stockholms län

Veterinär, Bakteriolog


Band 03 (1922), sida 631.

Meriter

Bergman, Arvid Mathias, f. 15 jan. 1872 i Linköping. Föräldrar: garvaren Karl Bergman och Matilda Adelaide Petersson. Intogs i Linköpings h. allmänna läroverk 1881; avlade mogenhetsexamen därstädes 21 maj 1890; student i Uppsala ht. s. å.; fil. kand. 13 dec. 1893; genomgick de zoologiska övningarna för fil. lic. examen ht. s. å.; genomgick veterinärinstitutet och avlade avgångsexamen 5 febr. 1898; bedrev studier i zoologi och histologi vid Vetenskapsakademiens zoologiska station Kristineberg somrarna 1896 och 1900; deltog i undervisningen i speciell jordbrukslära och boskapsskötsel vid Alnarps lantbruksinstitut 1901; studerade serologi vid Reichsgesundheitsamt i Berlin jan.—febr. 1910; har fr. o. m. 1901 företagit ett stort antal resor för studier av olika veterinära ämnen. Amanuens vid veterinärinstitutet i anatomi 1894—96 och vid medicinska kliniken 1896—97; prosektor i anatomi vid veterinärinstitutet 1 juni 1897—31 dec. 1900; adjunkt och ledare av operationerna därstädes 1 apr. 1898—31 dec. .1900; biträdande veterinär vid köttkontrollen i Stockholm 1 jan.—22 sept. 1901; lärare i hästskötsel m. m. vid Alnarps lantbruks- och mejeriinstitut samt föreståndare för dess hovbeslagsskola 1 nov. s. å. (efter institutets ombildning lektor 1 maj 1903) —31 dec. 1904; kallad till veterinärdirektör vid Malmö offentliga slakthus 2 nov. 1903 och i anslutning därtill 10 aug. 1904 av landshövdingen i Malmöhus län förordnad till förste besiktningsveterinär i Malmö fr. o. m. 5 sept. s. å.; Sveriges ombud vid internationella kongressen i Liége 1905 för behandling av frågor rörande kreatursutfodring; exportbesiktningsveterinär i Malmö 11 jan. 1907 och tillika karantänsveterinär därstädes 10 juli s. å.; ledamot i köttkontrollkommissionen 1 maj 1908; har i anledning av farsoter bland renarna företagit tjänsteresor till Vilhelmina lappmark 1908, Sorsele lappmark 1910 och Lule lappmark 1917; utan ansökan förordnad 18 juni 1910 att från ingången av 1911 vara professor och föreståndare för statens veterinärbakteriologiska anstalt (ord. innehavare av sagda tjänst från 1 jan. 1916; K. brev 31 dec. 1915); sakkunnigt biträde åt medicinalstyrelsen och lantbruksstyrelsen vid uppgörande av förslag till ytterligare åtgärder för bekämpande av nötkreaturstuberkulosen 14 maj 1912; studerade på offentligt uppdrag bestämmelser angående införsel av kött m. m. i Schweiz samt bestämmelser angående in- och utförsel av kött m. m. i England och Argentina 1913; svenskt ombud vid av norska renbetesdelegationens anställda försök i Tromsö amt under sommaren 1915; ledamot i lagerhusbyggnadskommissionen 14 juni 1917—30 juni 1921, i kommittén för organisation av statens bakteriologiska laboratorium 25 sept. s. å. och i statens fryshusstyrelse 31 dec. s. å.; medlem av det veterinärmedicinska vetenskapliga rådet vid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses sida 12 apr. 1918; har dessutom meddelat undervisning i bakteriologi och serologi vid olika utbildningskurser samt på särskilt uppdrag företagit ett flertal tjänsteresor. LLA 1913; RVO 1917; med. hedersdoktor i Lund 27 sept. 1918; veterinärmedicine hedersdoktor i Giessen 31 dec. 1919; RNO 1921; innehar utländsk orden. Gift 15 jan. 1899 med Anna Gunilla Thorson, f. 1 aug. 1872, fosterdotter till handlanden Aueust Thorson.

Biografi

B: s framstående egenskaper som organisatör ha, sedan de prövats vid slakthuset i Malmö och vid Alnarp, framför allt kommit till sin rätt under hans verksamhet som föreståndare för statens veterinärbakteriologiska anstalt. Han har förtjänsten av att kraftigt ha påskyndat dess utveckling och har' vidgat fältet för dess uppgifter.

Författare

J. Vennerholm.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ett fall af pseudoleucaemia lymphatica et lienalis hos häst (Sv. vet.-tidskr, Årg. 3, 1898, s. 359—366). — Om oestriderna och deras ekonomiska betydelse (Entomol. tidskr, Årg. 20, 1899, s. 133—155, pl. 2—4; ref. i Sv. vet.-tidskr, Årg. 4, 1899, s. 433—446. — Rennthierpest und Rennthierpestbacillen (Zeitschr. f. Thiermed, Bd 5, 1901, s. 241—295, 3 pl.). — Tuberkulos i binjurarna hos nötkreatur. Föredrag (Sv. vet.-tidskr, Årg. 7, 1902, s. 54—62; på tyska i Archiv f. wiss. u. prakt. Thierheilk, Bd 28, 1902, s. 496—504). — Några statistiska meddelanden om sarko-sporidier (Sv. vet.-tidskr, Årg. 7, 1902, s. .73—80; även i Zeitschr. f. Thiermed, Bd 6, 1902, s. 462—468). — Något om sporozoforskningens resultat och mål från veterinär synpunkt (Sv. vet.-tidskr. Arg. 7, 1902, s. 217—225, 249—253). — Kolumbaczermyggorna och knotten som orsak till sjukdom bland boskap (Malmöhus läns hush.-sällsk: s kvartalskr, 1903, s. 214—235, 1 pl.). — Finnen, Tetrarhynchus-Larven, im Fleische von Heilbutten, Hippoglossus vulgaris (Fortschritte der Vet.-hygiene, Jahrg. 1, 1903/04, s. 212—216). — Reseberättelse (Sv. vet.-tidskr. Arg. 8, 1903, s. 169—189, 217—240, 265—282, 313—328). — Om svinsjuka (Tidskr. f. landtmän, Årg. 25, 1904, s. 235—238, 251—258, 270—278, 2 pl.). — Ffof-beslagslära. Sthm 1905. VIII, 182 s. 3:e uppl. Sthm 1919. VII, 206 s. (Även på finska, Jyväskylä 1909.) — Om behofvet af ändrade bestämmelser rörande åtgärder mot svinsjuka (Sv. vet.-tidskr, Årg. 10, 1905, s. 1 —10). — Ett svenskt hofbeslag från 10-hundratalet (Sv. vet.-tidskr, Årg. 10, 1905. s. 385—391; även i Der Hufschmied, Jahrg. 24, 1906, s. 25—30). — Några iakttagelser öfver enzootiskt uppträdande brandig slidinflammation hos kor (Sv. vet.-tidskr, Årg. 11, 1906, s. 117—120; även i Landtmannen, Årg. 17, 1906, s. 75—80; på tyska i Fortschritte d. Vet.-hygiene, Jahrg. 4, 1906, s, 1—6). — Redogörelse för ett par försök att sterilisera naturligt tuberkulos mjölk genom buddisering (Sv. vet.-tidskr, Årg. 11, 1906, s. 190 —195; även i Maanedsskr. f. dyrlaeger, Bd 17, 1905/06, s. 457—462; på tyska' i Fortschritte d. Vet.-hygiene, Jahrg. 4, 1906, s. 97—100; tills, med C. Hultman). —• Om några fall af vargörande inflammation i mellanörat, otitis media purulenta, hos svin (Sv. vet.-tidskr, Årg. 11, 1906, s. 307—312; på tyska i Fortschritte d. Vet.-hygiene, Jahrg. 4, 1906, s. 241—243),— Om hönskoleran i Skåne (Sv. vet.-tidskr, Årg. 11, 1906, s. 467—473; även i Tidskr. f. landtmän, Arg. 27, 1906, s. 697—699, 720—724 och i Landtmannen, Årg. 17, 1906, s. 596—600). — Om försök med utfodring af fettemulsion till kalfvar (Tidskr. f. landtmän, Årg. 27, 1906, s. 789—795, 809—815, 825—831, 849—854, 2 pl.; även sep. Lund 1906. 22 s, 2 pl.). — Bör kött, som företes till besiktning, vara åtföljdt af inre organ, och, om så sker, tager köttet däraf någon skada? (Sv. vet.-tidskr, Årg. 12, 1907, s. 425—429). — Om försöksverksamheten rörande husdjurens rationella utfodring samt om anläggningar för tillgodogörande af affallsprodukter från slakthus och andra i samband med slakthusverksamhet stående industriella företag. Reseberättelse. Sthm 1908. 92 s. (Meddelanden fr. K. medicinalstyr, N:o 10.) — Om tuberkulosens förekomst bland slaktdjuren i Malmö (Sv. vet.-tidskr, Årg. 13, 1908, s. 157—162; även i Landtmannen, Arg. 19, 1908, s. 301—305). — Om tvenne utrotningsmedel för råttor, bakteriekulturerna Ratts och Ratin (Sv. vet.-tidskr, Årg. 13, 1908, s. 377—387, 453—460; även i Allm. sv. läkartidn, Årg. 5, 1908, s. 431—448). — Bakteriologiske Forsög (Den k. Veterinser- og Landbohöjskole 1858—1908. Festskrift, Köpenhamn 1908, s. 502—508). — Förslag till mjölkhandelns ordnande i Malmö. Malmö 1909. 68 s, 25 pl. (På tyska för hygieniska utställningen i Dresden. Malmö 1911; tills, med E. A. Fornmark och C. D. Hultman.) — Die rote Beulenkrankheit des Aals (Berichte aus d. K. bayer. Versuchsstation in Mimenen, Bd 2, 1909, s. 10—54, pl. 2—3). — Om klöfröta och andra med progressiv nekros förlöpande sjukdomar hos ren. Sthm 1909. 40 s. (Meddel. fr. K. medicinalstyr., N:o 12.) — Om medfödd tuberkulos hos nötkreatur (Sv. vet.-tidskr., Arg. 14, 1909, s. 235—244; på tyska i Centralbl. f. Bakteriol., Abt. 1, Orig., Bd 52, 1909, s. 193—200). — Bidrag till kännedom om handelsmjölken i Malmö (Sv. vet.-tidskr., Arg. 14, 1909, s. 257—270). — Om mjölkhandelns kommunalisering. Malmö 1909. 6 s. (Även i Sv. vet.-tidskr., Arg. 15, 1910, s. 1—8.) — Ett fall af delad njure, ren fissus, hos svin (Sv. vet.-tidskr., Arg. 15, 1910, s. 241—247; även i Zeitschr. f. Fleisch- u. Milch-hygiene, Jahrg. 21, 1911, s. 41—45). — Betänkande med förslag till författningar om kontroll vid införsel och utförsel av kött. Sthm 1910. 4: o 149 s. (Tills, med E. O. Hultgren, G. Kjerrulf och J. G. Leufvén.) — Om mjölk-handelns kommunalisering såsom väg för lösandet af städernas mjölkfråga. Malmö 1911. 5 s. (På tyska, engelska o. franska i 5:e internat. mejerikongressen, Sthm 1911, Sektion 2, Fråga 6, N: o 6; tills, med C. D. Hultman.) — Från vilka, muskler böra prov tagas för trikinundersökning? (Skand. vet.-tidskr., Årg. 1, 1911, s. 15—22; även i Zeitschr. f. Fleisch- u. Milchhygiene, Jahrg. 21, 1911, s. 243—249). —¦ En smittosam ögonsjukdom, keratomalaci, hos torsk vid Sveriges sydkust (Skand. vet.-tidskr., Årg. 1, 1911, s. 73—88, pl. 1—2; på tyska i Centralblatt f. Bakteriol., Abt. 1, Ref., Bd 55, 1912, s. 506—509). — Om kloakbildning, atresia ani vestibularis, hos tre svin tillhörande samma kull (Skand. vet.-tidskr., Årg. 1, 1911, s. 143—147; på tyska i Zeitschr. f. Fleisch- u. Milchhygiene, Jahrg. 23, 1913, s. 373—376). — Bidrag till kännedomen om sarkosporidiernas förekomst hos husdjuren (Skand. vet.-tidskr., Årg. 1, 1911, s. 179—195; även i Zeitschr. f. Fleisch- u. Milchhygiene, Bd 23, 1913, s. 169—180). — Smittosam hornhinneinflammation, keratitis infectiosa, hos ren (Skand. vet.-tidskr., Årg. 2, 1912, s. 145—154, 177—207, 2 pl., 2 kartor; även som Meddelanden fr. Statens vet.-bakteriol. anst, 1, Sthm 1912). —¦ Bidrag till kännedomen om virusbärare vid rosartad influensa, influenza erysipelatosa, hos häst (Skand. vet.-tidskr., Årg. 2, 1912, s. 341—354; även som Meddelanden etc, 2, Sthm 1912; på tyska i Zeitschr. f. Infekt.-krankh. d. Haustiere, Bd 14, 1913, s. 161—174). — Om mul- och klövsjuka. Upps. 1912. 7 s. (Popul. uppsatser fr. statens vet.-bakteriol. anst., 1; även i Landtmannen, 1912, s. 24—27 och i Tidskr. f. landtmän, 1912, s. 43 —47, 55—59.) — Om några synpunkter för bekämpandet af smittosamma sjukdomar hos svin (Sv. svinafvelsfören. tidskr., Årg. 3, 1912, s. 54—59, 70—75). — Förändringar i hjärtmuskulaturen vid apoplektiska fall av mul-och klövsjuka hos spädgrisar (Skand. vet.-tidskr., Årg. 3, 1913, s. 59—66; på tyska i Zeitschr. f. Infekt.-krankh. d. Haustiere, Bd 14, 1913, s. 422—428). — Renmjölk och renost (Skand. vet.-tidskr., Årg. 3, 1913, s. 101—107; på tyska i Zeitschr. f. Unters. d. Nahrungs- u. Genussmittel, Bd 26, 1913, s. 238—241; tills, med Chr. Barthel). — Några iakttagelser rörande kronisk, specifik tarminflammation, paratuberkulos, hos nötkreatur, särskilt med avseende på dess förekomst i Sverige (Skand. vet.-tidskr., Årg. 3, 1913, s. 203—216, 1 pl.; även som Meddelanden fr. statens vet.-bakteriol. anst., 4, 1913). — Bidrag till kännedomen om tuberkulinögonprovet för diagnostiserandet av tuberkulos hos nötkreatur (Skand. vet.-tidskr., Årg. 4, 1914, s. 192—224, pl. 1—3; även som Meddelanden etc, 6, 1914; på tyska i Zeitschr. f. Infekt.-krankh. d. Haustiere, Bd 17, 1915, s. 37—67). — Några ord med anledning av sundhetsinspektör Backlunds och stadsveterinär Ny-stedts förslag till mjölkkontrollens ordnande i Stockholm (Skand. vet.-tidskr., Årg. 4, 1914, s. 339—345). —¦ Om nötboskapsskötseln och köttindustrien i Argentina (LA Handl. o. tidskr., 1914, s. 473—484). — Om blodstallning, piroplasmos, hos nötkreatur i Sverge (Skand. vet.-tidskr., Årg. 5, 1915, s. 23—40, 51—65, 1 tab.; även som Meddelanden etc, 8, 1915; tills, med H. Waxberg; på tyska i Zeitschr. f. Infekt.-krankh. d. Haustiere, Bd 18, 1917, s. 358—379.) — Något om mjölkhushållningen i Argentina och om importen av avelsdjur till detta land (Skand. vet.-tidskr., Årg. 5, 1915, s. 71 —89; även i Landtmannen, 1915, s. 179—182, 189—192; på tyska i Zeitschr. f. Fleisch- u. Milchhygiene, 1916, s. 114—119, 134—138). — Om sjukdomsfall bland rådjuren på Börringe jämte en översikt av rådjurens sjuk- domar (Skand. vet.-tidskr, Årg. 5, 1915, s. 99—116; även i Sv. jägareförb. tidskr, Årg. 53, 1915, s. 151—161, 193—197). — Anteckningar om fisksjukdomar. 1. Katarr i näsgroparna hos ensomriga karpar (Skand. vet.-tidskr, Årg. 5, 1915, s. 301—313). — Huru oskadliggöra mul- och klövsjukans smittämne, om det medföljer foderkakor, kli och majs? (Landtmannen, Arg. 26, 1915, s. 10—11). — Studier över fruset och kylt, transoceanskt kött företagna på uppdrag av K. Maj: t. Sthm 1915. 276 s. (K. jordbruksdepart, 35; även på engelska. Upps. 1917.) — Huru utrota nötkreatursbromsen Hypoderma bovis de Geer (Skand. vet.-tidskr, Årg. 6, 1916, s. 148—154). ¦— Om renens oestrider (Skand. vet.-tidskr, Årg. 6, 1916, s. 309—340, pl. 1—5; Årg. 7, 1917, s. 1—34, pl. 6—26; även som Meddelanden fr. statens vet.-bakteriol. anst, 10, 1916—17; på tyska i Zeitschr. f. Infekt.-krankh. d. Haustiere, Bd 20, 1919, s. 65—201). — Tetanusserumfrågan i Sverige under sitt andra utvecklingsskede (Skand. vet.-tidskr, Årg. 7, 1917, s. 93 —-117). — Om kongenitala, serösa levercystor hos nötkreaturen fibid, s. 307 —339; på tyska i Zeitschr. f. Fleisch- u. Milchhygiene, 1918, s. 199—205 217—221, 229—232). — Översikt av husdjurens krigsfarsoter och av åtgärderna mot desamma (LA Handl, 1917, s. 24—36). — Bidrag till rotsdiagnostiken medels immunitetsreaktioner (Sv. vet.-tidskr, Årg. 23, 1918, s. 177—198; även som Meddelanden fr. statens vet.-bakteriol. anst, 12, 1918). — Serum-behandling och vaccination vid djursjukdomar. Upps. 191,8. (Populära uppsatser fr. statens vet.-bakteriol. anst, 4; även i Svenskt land, Årg. 2. 1918, s. 59—63, 91—94.) — Iakttagelser rörande renens oestrider (Förhandl. ved 16: e skand. naturforskermöte, Kristiania 1918, s. 676—-693). — Förslag till åtgärder i Sverige mot tuberkulos i öppen form hos nötkreatur (Skand. vet.-tidskr, Årg. 9, 1919, s. 61—66; även som,Meddelanden etc, 13, 1919; på tyska i Zeitschr. f. Fleisch- u. Milchhygiene, Jahrg. 30, 1919, s. 3—7). — Till kännedomen om nötkreaturstuberkulosens utbredning i Sverge (Skand. vet.-tidskr, Årg. 9, 1919, s. 189—235, 2 kartor; även som Meddelanden etc, 14, 1919). — Smittsam blodstallning, hämoglobinuri hos nötkreatur, en betessjukdom (Sv. betes- o. vallfören. årsbok, Upps. 1919, s. 1—13; även som Populära uppsatser fr. Statens vet.-bakteriol. anst, 5, 1919). — Avkyl-ningsmetodens hygieniska betydelse för konservering av livsmedel (Skand. vet.-tidskr. Arg. 10, 1920, s. 21—51). — Försök angående den kliniska undersökningsmetodens tillräcklighet för uppsökande av nötkreatur, som lida av lungtuberkulos i öppen form (ibid, s. 57—88; även som Meddelanden etc, 15; på tyska i Zeitschr. f. Infekt.-krankh. d. Haustiere, Bd 22, 1921, s. 89 —103). — Ifrågasatt anordnande i Sverge av laboratorium för framställning av rabiesvaccin (ibid, s. 159—169). — Några svulster hos fiskar, rhabdomyom, lipom och melanom (ibid, s. 203—223; på tyska i Zeitschr. f. Krebsforsch.). — Om paratyfusabort hos häst (Sv. vet.-tidskr. Arg. 25, 1920, s. 203—216). —¦' Om atavistisk polydaktyli hos häst (Skand. vet.-tidskr. Arg. 11, 1921, s. 83—117). — Hjälpaktionen mot boskapspesten i Polen (ibid, s. 119—124; tills, med O. Brandt). — Boskapspesten i Polen (ibid, s. 167—191; tills, med O. Brandt). — Tre fall av penistuberkulos hös nötkreatur (ibid, Årg. 12, 1922, s. 1—14, 4 pl.; tills, med B. Blomberg). — Dessutom Berättelse öfver den veterinära verksamheten vid Malmö stads offentliga slakthus och köttbesiktningsbyråer, 1—7, (1905—11), Årsredogörelse för statskontrollen över ratinpreparaten, 1—13, 1909—1921 (ref. i Skand. vet.-tidskr.; manuskript i medicinalstyrelsen), Svenska veterinärläkareföreningens styrelseberättelse 1913/1914—1918/1919, (1914—19); smärre uppsatser och artiklar i Sv. vet.-tidskr. (1898, 1900, 1901, 02, 1906—10, 12, 15), Entomol. tidskr. (1899, 1901), Sv. fiskeritidskr. (1899, 1917, 1918), Nord. mejeritidn. (1903), Landtmannen (1904, 1906—08, 11), Tidskr. f. landtmän (1907), Skand. vet.-tidskr. (1911 ff,.), Sv. jägareförb. tidskr. (1917), Svenskt land (1917, 1921), Sv. lantmännens föreningsblad (1918) m. fl. in- och utländska tidskr.

Utgivit: Skandinavisk veterinärtidskrift för bakteriologi, patologi samt kött- och mjölkhygien. Årg. 1—11. Sthm 1911—21. — Berättelse över verksamheten vid Statens veterinärbakteriologiska anstalt. 1—10. Upps. 1912 —1921.

Källor och litteratur

Källor: Berättelser över verksamheten vid Statens vet.-bakteriol. anstalt (1912—21); Veterinärhögskolan hundra år (1921).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Arvid M Bergman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18632, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Vennerholm.), hämtad 2019-02-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18632
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Arvid M Bergman, urn:sbl:18632, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Vennerholm.), hämtad 2019-02-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se