Johan Magnus Bergman

Född:1792-12-20 – Färgelanda församling, Älvsborgs län
Död:1867-10-17 – Norrbärke församling, Dalarnas län (på Riset, Smedjebacken)

Topografisk författare, Provinsialläkare


Band 03 (1922), sida 640.

Meriter

1. Johan Magnus Bergman, f. 20 dec. 1792 i Färgelanda socken, d 17 okt. 1867 å sin egendom Riset i Smedjebacken, Norrbärke socken. Föräldrar: kyrkoherden Bengt Bergman och Helena Elisabet Florelius. Åtnjöt enskild undervisning; genomgick Karlstads trivialskola och gymnasium; student i Lund 25 okt. 1811; disp. 24 nov. 1813 (Memorabilia bibliothecæ academiæ Lundensis, t. I, p. XIX; pres. A. Lidbeck); med. kand. 9 dec. 1815; med. lic. 14 dec. 1816; disp. 21 dec. s. å. (Observationes in morbos hepatis chronicos; pres. J. Sönnerberg); kir. magister 26 aug. 1817; med. doktor i Lund 8 juli 1819. Tjänstgjorde vid serafimerlasarettet och garnisonssjukhuset i Stockholm 1816—17; pensionär i fältläkarkåren 1 juli 1817; tf. provinsialläkare i Filipstad 1 sept. s. å.; bataljonsläkare vid Värmlands regemente 10 dec. s. å. (K. fullmakt 17 febr. 1818); provinsialläkare i Falu distrikt av Kopparbergs län 14 dec. 1819; tillika föreståndare för vaccinationsdepån i Falun 10 apr. 1820; stadsläkare därstädes 10 juli 1820—27 jan. 1834 samt någon tid läkare vid Grycksbo; erhöll efter uppnådd pensionsålder avsked från provinsialläkarsysslan 7 mars 1848. Ledamot av Svenska läkaresällskapet 1820. — Ogift.

Biografi

B. »var i flera än ett avseende en märkvärdig man. Av sin vetgiriga ande driven att närmare lära känna människorna och världen, förvärvade han sig ej allenast ett aktat namn inom det område, som utgjorde hans levnads egentliga kall, utan visste tillika att göra sig hemmastadd inom snart sagt alla grenar av mänskligt vetande.» Då B. började sin praktiska verksamhet, hade sundhetskollegiet från sina underlydande infordrat medicotopografiska beskrivningar över landets olika delar. Såsom tf. provinsialläkare i Filipstads distrikt sammanskrev han till åtlydnad av detta påbud samt insände 1818 till Svenska läkaresällskapet en medicinsk topografi över nämnda trakt, avhandlande »den fysiska geografien och folkets levnadssätt». Detta i tjänsten utförda arbete synes hava varit det närmaste upphovet till B: s livliga topografiska skriftställarverk samhet. Hans främsta verk på detta område är »Beskrifning om Dalarne eller Stora Kopparbergs län», som tillkommit, av samma orsak som nyssnämnda avhandling men som var ämnad att bliva en fullständig länsbeskrivning. Man måste beklaga, att endast det första partiet av detta arbete utkom, ty B. visar sig här både sitta inne med stora självständiga kunskaper och behärska den dåvarande Dalalitteraturen på ett fullt vetenskapligt kritiskt sätt. Av sina förarbeten till denna Dalabeskrivnings övriga delar utgav han senare de båda arbetena »Dalarnes historia» (1841) samt »Om dalkarlarnes seder och lefnadssätt» (1856). Hans topografiska intressen togo sig även uttryck i det skäligen obetydliga arbetet »Beskrifning om konungariket Swerige» (1838), i den oppositionellt färgade skriften »Swenska bonden och hans hemman. Bidrag till swenska allmogens historia» (1856; 2: a uppl. 1863) samt i skildringar från hans vidsträckta resor inom och utom Sverige, samtliga utmärkta av en god iakttagelseförmåga och en utpräglad personlig stil. B. uppträdde även som journalist och ledde på ett förtjänstfullt sätt under åren 1839—1841 den i »den ofta misskända liberalismens anda» redigerade »Tidning för Fahlu län och stad». — Vid sidan av sin läkarverksamhet och sitt skriftställarskap fick B. även tid övrig till omfattande praktiska företag. Så anlade han i Falun snusfabrik, stampverk, pappersbruk och boktryckeri. Han sysslade jämväl med förbättringar i brännvinsbränningen samt intresserade sig livligt för det svenska lantbrukets problem. Även på dessa områden var han verksam som författare.

Genom sin utpräglat personliga läggning kom B. att bliva en oppositionsman, och hans politiska åsikter formade sig efter hand till en starkt patriotiskt betonad liberalism. Hans originella väsen snaiare än oförmåga inom hans egentliga levnadskall torde hava varit orsaken till de tjänstefel vid ett par medikolegala besiktningar, som år 1845 förskaffade honom en tids suspension från provinsialläkarsysslan — en påtvungen ledighet, vilken han använde till en längre resa till Rhentrakterna, Schweiz och Frankrike. På sina äldre dagar ansåg sig B. vara ständigt förföljd av »vederbörande», en föreställning som mer och mer stegrades och slutligen övergick till en fix idé. B. ägde en ofta skoningslös kvickhet, som under livstiden gjorde honom firad och eftersökt men även fruktad och som efter hans död skapade en länge kvarlevande tradition inom den ort, där han varit verksam. En del om honom gängse anekdoter ha upptecknats i en av hans vän bokhandlaren P. A. Huldberg i Falun postumt utgiven volym av hans »Valda smärre skrifter». — B:s icke obetydliga, genom ett sparsamt levnadssätt hopsamlade förmögenhet ärvdes av hans broder Bernt von Schinkel.

Författare

Alvar Silow.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Beskrifning om "Dalarne eller Stora Kopparbergs län. D. 1: H. 1*. Falun 1822. (10), 251, (1) s. — Beskrifning om de nyaste och vigtigaste förbättringar i brännvins-bränningen, så väl af säd som potäter, hvarigenom ved, tid, och arbete besparas, samt mera och bättre brännvin erhålles. Falun 1831. 31 s. 2: a tillökta o. förb. uppl. Falun 1834. 35, (1) s. (1: a uppl. anon.) — Tabeller öfver svenska träd- och grässlagen samt åker-och trädgårdsväxterna. Falun 1831. Tvär 4: o (7) s. (Anon.) — Om kreatursbens användande till soppkokning och gödning. Falun 1831. 15 s. 2: a uppl. Falun 1835. 16 s. (Anon.) — Hand-lexicon för swenska landthushållare. innehållande det wigtigaste i åkerbruk, trädgårdsskötsel, boskapsskötsel, skogshushållning, hushållsgöromål, jagt, fiske; beskrifning om de allmännaste swenska djur, wäxter och bergarter, samt en teckning af åkerbruk och näringar inom hwarje län; förf. hufwudsakligen efter swenska skrifter och med afseende på Sweriges climat och naturliga beskaffenhet. Falun 18 .8. (3), 322, (lj s. — Beskrifning om konungariket Swerige med alla dess län och landskaper, till läsning för äldre och yngre, särdeles bland allmogen. Ett sällskap till almanackan. Falun 1838. 12: o 174, (1) s. (Anon.) — Underrättelse för allmogen, huru rödsoten botas. Falun 1839. 4: o 1 bl. — Beskrifning om papperstak samt deras anläggning och skötsel. Falun 1840. 8 s. 2: a tillökt. o. förb. uppl. Falun 1840. 14 s. (1: a uppl. anon.) [Även under titel:] Kon och på erfarenheten grundad beskrifning om papperstak samt deras anläggning, skötsel och förmåner. Kalmar 1841. 7 s. (Anon.) — Föreskrifter huru den, uti norra Dalarne nu gängse, rödsoten bör behandlas. Falun 1840. 4 s. (Anon.) — Dalarnes historia, statistik och topografi. Falun 1841. 135 s. (Anon.) — Den fattiges rikedom och den rikes fattigdom. Fri öfvers. Med ett rekommenderande förord af J. M. Bergman. Falun 1845. 80 s. — Resa i Rhentrakterna, Schweitz och södra Frankrike, sommaren 1845. Falun 1845. 101 s. — Swenska bonden och hans hemman. Bidrag till swenska allmogens historia. Falun 1856. 39 s. 2: a, betydl. tillök, uppl. Falun 1863. 70 s. — Om dalkarlarnes seder och lefnadssätt. Falun 1856. 12: o 23 s. — Valda smärre skrifter. [Utg. af P. A. Huldberg.] Sthm 1876. VIII, 382, (2) s.. 1 portr. — Därjämte utdrag ur ämbetsberättelser och obduktionsprotokoll i Sv. läkaresällsk. handl, Bd 5 (1818), s. 82—84, Bd 7 (1820), s. 87—89, och Bd 10 (1825), s. 170—171.

Redigerat: Tidning för Fahlu stad och län, maj—aug. 1839, och dess fortsättning: Tidning för Fahlu län och stad, sept. 1839—dec. 1841. (För den förra, vilken grundats av B, stod han även som utg.)

Källor och litteratur

Källor: Nekrolog i Tidning för Fahlu län och stad 23 okt. 1867; Förhandl. vid Sv. läkare-sällsk. sammankomster år 1867, s. 213; biografi (av P. A. Huldberg) samt självbiografiska anteckningar av B. i Valda smärre skrifter (1876); J. F. Sacklén, Sveriges läkare-historia, Afd. 2, H. 1 (1823) samt supplement (1835) och nytt suppl.-häfte, red. o. utg. af A. H. Wistrand (1853); Sveriges läkare-historia, N. F., 1 (1873); C. Sjöström, Vermlands nation i Lund 1682—1907 (1908).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Magnus Bergman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18646, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alvar Silow.), hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18646
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Magnus Bergman, urn:sbl:18646, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alvar Silow.), hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se