Olof Bergqvist

Född:1862-09-24 – Brunskogs församling, Värmlands län
Död:1940 – Luleå domkyrkoförsamling, Norrbottens län

Riksdagsledamot, Präst


Band 03 (1922), sida 655.

Meriter

Bergqvist, Olof, f. 24 sept. 1862 i Brunskogs församling. Föräldrar: hemmansägaren Per Olsson och Maria Olsdotter. Elev vid Arvika treklassiga läroverk vt. 1879 och vid Karlstads h. allmänna läroverk ht. 1880; avlade mogenhetsexamen vid sistnämnda läroverk 23 maj 1884; student i Uppsala ht. s. å.; avlade teol. fil. examen 30 jan. 1886; teol. kand. 30 maj 1892; prästvigd 12 juni s. å.; företog en studieresa till Tyskland 1890. V. pastor i Gällivare 16 juni 1892; ledamot av Norrbottens läns landsting 1894 (v. ordförande 1905— 14; ordförande 1921); kyrkoherde i Gällivare 28 nov. 1896; erhöll extra ansökningsrätt till regala pastorat 1902; biskop i Luleå stift 29 febr. 1904; ordförande i landstingets skolkommitté s. å.; uppförd i tredje förslagsrummet vid biskopsvalet i Karlstads stift 16 jan. 1907; ledamot av riksdagens första kammare från 1912 och har därunder bl. a. varit ledamot av statsutskottet från 1916; ordförande i kommittén angående de kyrkliga konsistoriernas omorganisation 13 nov. 1914—23 jan. 1919; sakkunnig angående nomadskolor för lappbarn 26 apr.—18 juni 1915; ordförande för sakkunniga .angående frågan om statsbidrag till anstalter för vanartade barn 2 aug.—19 nov. 1918 och för sakkunniga angående folkskolväsendet ,i de finsktalande delarna av Norrbottens län 6 juni 1919—25 nov. 1921. LNO 1904; KNOlkl 1906; teol. doktor ,24 maj 1907;. KmstkNO 1914; RCXIII:sO 1919.

Gift 12 sept. 1893 med Johanna (Hanna) Aurora Norbäck, f. 26 apr. 1868, dotter till fabrikören Johan Gustav Norbäck i Arvika.

Biografi

Då Härnösands stift efter långvariga stridigheter inom riksdag och kyrkomöte äntligen delades, blev B. det nya Lulestiftets förste biskop. För de krävande uppgifter, som härmed förelades honom, hade han förvärvat de bästa förutsättningar under ett energiskt och framgångsrikt arbete i Gällivare. Hans verksamhet i denna församling sammanföll med den märkliga brytningstid, som blev en följd av järnvägens framdragande dit 1888 och gruvdriftens hastiga utveckling samt karakteriseras å ena sidan av befolkningens tillväxt från omkr. 2,000 personer 1892 till omkr. 14,000 personer 1904, å den andra av motsatsen mellan den finska och lapska urbefolkningens primitiva kulturståndpunkt och den inflyttande, huvudsakligen svensktalande arbetarbefolkningens avancerade åskådningar i politiskt, socialt och religiöst avseende. Stort intresse visade B. för folkundervisningen. Efter initiativ av honom bereddes särskild undervisning åt det betydande antal analfabeter, som funnos i församlingen vid hans ankomst till denna; i nitälskan för folkskoleväsendets utveckling möttes han och arbetarskarorna. Tack vare kunskaper i finska och lapska språken kunde han träda i mera personlig förbindelse med urbefolkningen, och hans lättillgängliga umgängessätt kom honom till godo vid beröringen med egenartade religiösa riktningar, särskilt laestadianismen. Såsom biskop har B. varit en av dem, som gått i spetsen för det andliga kulturarbetet i övre Norrland. Hans kanske främsta insats torde ligga i hans arbete för skolväsendets utveckling inom det vidsträckta, glest befolkade stiftet, ett problem, som såväl på grund av de outvecklade förbindelserna som de språkliga motsatserna är förbundet med för sydligare trakter främmande svårigheter. Till följd av B: s initiativ upprättades 1907 ett folkskollärarseminarium i Luleå. Nomadskoleväsendet omorganiserades i huvudsaklig överensstämmelse med ett av honom 1909 utarbetat förslag. Åt fullföljandet av det svenska kulturarbetet i finnbygden har B. ägnat uppmärksamhet. Den kyrkliga organisationen har under B: s tid utvecklats genom delning av församlingar; inrättandet av nya prästerliga tjänster och uppförandet av nya kyrkor. År 1915 inrättades därjämte s. k. stiftsmöten och stiftsråd. I hög grad har B. intresserat sig för lapparna. Han har varit med om översättningen av nya testamentet till lapska, och tillsammans med Fr. Svenonius utgav han 1906 det rikt illustrerade samlingsverket »Lappland, det stora framtidslandet», där han ingående behandlat lapparnas etnografiska, religiösa, sociala och medborgerliga förhållanden. I riksdagen har B. företrätt en moderat högerståndpunkt, med intresse deltagit i statsutskottets arbete och särskilt ägnat uppmärksamhet åt norrländska kulturfrågor samt kyrkliga ärenden.

Författare

Edv Rodhe.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten*. Om missionen bland Kaitomlapparna under 1700-talet (Kyrkl. tidskr., Arg. 3, 1897, s. 513—536). — Missionen bland Kaitom-•lapparna intill år 1850 (ibid., Arg. 5, 1899, s. 18—44). — "Prosten Lars Levi Lasstadii kyrkopostilla (ibid., Arg. 7, 1901, s. 123—134). — Symbolum aposto-licum (ibid., Arg. 9, 1903, s. 385—413). — Det kristna dopet enligt nya testamentet. Luleå 1903. 24 s. — Norrlandsfrågan. Trävarubolagen och skogshemmanen i öfre Norrland (Social tidskr., Årg. 3, 1903, s. 33—47). — Herdabref till prästerskapet och läroverkslärarne i Luleå stift. Luleå 1904. 4: o 20 s. — Nykterhetsfrågan ur etisk synpunkt. Umeå 1906! — Folkundervisningen i Sveriges finnbygd (Det • nya Sverige, Arg. 1, 1907, s. 121—136). — Ur den svenska rusdryckslagstiftningens historia (Mimer, Årg. 5, 1907, s. 33 —47, 65—85). — • Förslag till omorganisation af lapplands-skoleväsendet. Luleå 1909. 4: o (2), 32 s. — Muittalus samid birra af den svenske lappen Johan Turi (Ymer, Årg. 30, 1910, s. 409—417). — Nomad-lapparna och de nordiska folken (Det nya Sverige, Årg. 5, 1911, s. 311—329). — Den andliga odlingen i Norrbotten och dess utveckling (Norrbotten av skilda författare, D. 2, Gtbg 1921, s. 261—290). — Min första beröring med kestadianismen (Hågkomster och livsintryck av 50 sv. män och kvinnor, Upps. 1921, s. 122—129).

Utgivit: Lappland, det stora svenska framtidslandet. En skildring i ord och bild af dess natur och folk. Sthm 1906—08. Tvär fol. 281, (5) s., 32 pl. (Tills, med F. Svenonius under medverkan av flere författare).

Dessutom ämbetsberättelser till Luleå'stifts prästmöten 1908 och 1915 (Handl. rör. prästmötet i Luleå 1908, 1915), smärre uppsatser och recensioner samt predikningar och kristliga betraktelser i tidskrifter och tidningar; översatt till lapska Joh. ev., kap. 9—21, Apostlagärn., Ebr.-brevet, Joh. l:a och 2: a brev, Jakobs brev och Johannes uppenb. i 1903 års lapska edition av Nya testamentet.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 22 febr. 1907 (meritförteckn.), RA; Inbjud till teol. doktorspromotionen i Uppsala domkyrka 24 maj 190/; med delanden av postmästaren H. Lagergren.


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof Bergqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18653, Svenskt biografiskt lexikon (art av Edv Rodhe.), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18653
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof Bergqvist, urn:sbl:18653, Svenskt biografiskt lexikon (art av Edv Rodhe.), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se