Nils E Bergsten

Född:1873-02-12 – Kristinehamns församling, Värmlands län
Död:1973-06-09 – Västerleds församling, Stockholms län

Statistiker


Band 03 (1922), sida 692.

Meriter

Bergsten, Nils Emanuel, f. 12 febr. 1873 i Kristinehamn. Föräldrar: kontraktsprosten Nils Bergsten och Nina Andersson. Elev vid Karlstads h. allmänna läroverk ht. 1883; avlade mogenhetsexamen därstädes 8 juni 1891; student i Uppsala ht. s. å.; fil. kand. 31 jan. 1896; fil. lic. 30 maj 1902; disp. 29 maj 1906; fil. doktor 31 maj s. å. E. o. tjänsteman i statistiska centralbyrån 9 jan. 1899; amanuens därstädes 1 juli 1901; har innehaft åtskilliga förordnanden inom verket, däribland särskilt förordnande att bearbeta avlönings- och pensionsstatistiken; e. o. tjänsteman i kommerskollegiets avdelning för arbetsstatistik 26 juni 1903; sekreterare i statistiska föreningen s. å. 1904; amanuens 23 dec". 1904, e. o. aktuarie 1 nov. 1906 samt e. o. förste aktuarie 30 dec. 1908, allt å kommerskollegiets avdelning för arbetsstatistik; sekreterare i förhandlingsnämnden inom tobaksindustrien 1904 samt i Stockholms sektionsnämnd och i stora nämnden inom tobaksindustrien 1905—08, i nämnden för uppgörande av arbetsavtal mellan Stockholms nya spårvägs-a.-b. och dess personal 1908 samt i skiljenämnden vid tvister mellan Stockholms nya spårvägs-a.-b. och Svenska spårvägsförbundets avdelning n: o 1 i Stockholm 1907 —08; sekreterare i föreningen Sveriges flotta 19 nov. 1906—1913 och ledamot i överstyrelsen för samma förening 1913; sakkunnig rörande ortstillägg för tullverkets personal 3 maj 1912—23 jan. 1913; ledamot av statistiska tabellkommissionen 1912; byråchef i socialstyrelsen 1 nov. s. å.; har i egenskap av statistiker biträtt åtskilliga kommittéer m. fl.; generaldirektörens ställföreträdare i socialstyrelsen 1 jan. 1920. RNO 1915. — Ogift.

Biografi

När under 1890-talet det sociala reformarbetet på allvar vann insteg i Sverige, nådde snart även den på utforskning av samhälleliga förhållanden, och särskilt missförhållanden inriktade socialstatistiken en betydande utveckling. Vid sidan av mera privata forskningar började i slutet av årtiondet under kommerskollegiets inseende officiella arbetsstatistiska undersökningar anordnas under ledning av H. Elmquist (se denne). I anslutning till vissa då för tiden allmänt godtagna, närmast av den tyske statistikern V. Böhmert utformade grundsatser lades härvid till en början huvudvikten på lönestatistiken, men då man jämväl sökte fastställa lönernas realvärde m. m. genom beaktande av viktigare priser och en mångfald andra förhållanden, närmade sig lönestatistiska undersökningar av denna typ starkt en allmän »arbetsstatistik». Under den följande tiden, då de sociala frågorna alltmer växte i betydelse och socialstatistiken mångfaldigades i omfattning och innehåll, har utvecklingen gått i den riktningen, att lönestatistiken begränsats till undersökningar om lön och arbetstid. Samtidigt ha andra uppgifter, som under socialpolitikens genombrottstid ansetts tillhöra lönestatistiken, däribland främst fastställandet av arbetarnas levnadskostnader och utredandet av deras bostadsvillkor, visat sig påkalla sina speciella undersökningsmetoder och vuxit ut till självständig betydelse.

I socialstatistikens utveckling i vårt land har B. gjort en mycket betydande insats, först såsom tjänsteman vid kommerskollegiets avdelning för arbetsstatistik, sedermera såsom chef för socialstyrelsens byrå för socialstatistik (fr. o. m. 1920 för allmän socialstatistik m. m.). Såsom framgår av B: s tryckta skrifter, har han därvid sysslat med samtliga ovan berörda grenar av socialstatistiken. Särskilt har hans intresse varit inriktat på löne- och levnadskostnadsstatistiken. I första hand genom hans arbete har den väl utbildade pris- och budgetsstatistik skapats, som utgjort det fasta underlaget för de indexberäkningar, enligt vilka alltifrån åren 1917—18 lönerna automatiskt reglerats efter levnadskostnaderna ej blott för statens och kommunernas tjänstemän utan även för mycket stora grupper av arbetare och anställda i enskild tjänst. Nämnas må vidare, att under B: s ledning och inseende den officiella tidskriften Sociala meddelanden efter hand utvecklats till en mycket fullständig exposé över den sociala forskningens resultat och den sociala förvaltningens verksamhet i såväl in- som utlandet. Åt denna alltjämt växande sociala förvaltning, vilken i vårt land utvecklat sig i närmaste växelverkan med socialstatistiken, har B. ägnat stort intresse och har därvid särskilt, såväl teoretiskt som praktiskt, hävdat statistikens betydelse för och plats inom förvaltningsarbetet.

Författare

Bertil Nyström.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En statistik öfver judarna (Statsvet. tidskr. Arg. 6, 1903, s. 295—316). — Bevillningsutskottet vid frihetstidens riksdagar. Upps. 1906. X, 144 s. (Gradualavh.) — Rösträttsbestämmelser i olika länder vid val till representationens andra kammare (Almanack f. alla, Årg. 13, 1909, s. 111—113). Utarbetat: Kommunernas ~ fattigvård och finanser. 27. För år 1900. Sthm 1903. 4: o XXIV, 112 s.' (Bidrag t. Sveriges officiella statistik, U.j — [Statistisk utredning angående kvinnligt nattarbete] (Förslag t. lag ang. förbud mot kvinnors användande till arbete nattetid, Sthm 1907, s. 35—51). — Undersökning af tryckerier och därmed förenad handtering i Sverige. Sthm 1909. XII, 255, 352 s. (Arbetsstatistik, A 7; tills, med N. Ahlberg m. fl.) — Lifsmedels- och bostadspriser i Sverige under åren 1904—1907. Sthm 1909. 104 s. (Arbetsstatistik, D 1.) —, Arbetstidens längd inom industri och handtverk i Sverige. Sthm 1911. VIII, 240, 234 s. (Arbetsstatistik, A 10.) — Lifsmedels- och bostadspriser i Sverige under åren 1908—-1909. Sthm 1912. 106 s. (Arbetsstatistik, D 2; tills, med E. Sjöstrand m. fl.)

B. har dessutom lett arbetet i fråga om ett flertal i serierna Arbetsstatistik och Socialstatistik ingående publikationer, utarbetat statistiska tabeller angående staternas och kommunernas finanser m. m. i Statistisk tidskr. (1902—04) samt författat ett flertal uppsatser angående arbetstid, arbetslön, livsmedels- och bostadsoriser i Meddelanden fr. Kommerskollegij arbetsstatistik och i Sociala meddelanden.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils E Bergsten, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18661, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Nyström.), hämtad 2019-09-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18661
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils E Bergsten, urn:sbl:18661, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Nyström.), hämtad 2019-09-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se