Meriter

Bergvall, Mårten Christoffer, f. 30 mars 1782 i Värnamo, d 5 mars 1852 i Paris. Föräldrar: prosten och kyrkoherden i Åker, Växjö stift, Bengt Bergvall och Anna Kristina Rubin. Student i Lund 28 okt. 1802; disp. 22 juni 1803 (Privilegia capituli Lundensis, p. II; pres. V. Faxe); filol. kand. 13 juni 1804; fil. kand. 15 dec. s. å.; disp. 19 dec. s. å. (Grammäthicæ Gothico—Is-landicæ electa, p. I; pres. N. H. Sjöborg); fil. magister 23 juni 1805; prästvigd i Växjö 19 apr. 1807. Pastorsadjunkt i Stockholm 1807; v. apologist i Stockholms katedralskola 1809; e. o. skvadronspredikant 6 aug. 1810, skvadronspredikant 17 juni 1811 och regementspastor 24 mars 1812, allt vid livgardet till häst; avlade pastoralexamen i Växjö 5 juni 1811; kyrkoherde i Ladugårdslands församling 23 jan. 1822; fullmäktig i riksbanken från 1823; bevistade såsom ombud i prästeståndet riksdagarna 1834—35, 1840—41, 1844—45 och 1847—48; ledamot av den i enlighet med K. brevet 30 okt. 1845 utsedda kommittén angående sockenstämmoförordning för Stockholms stad, men deltog på grund av avresa från staden i dess sammanträden endast t. o. m. 3 juli 1846. LNO 1836; medlem av Svenska bibelsällskapet, Samfundet pro fide et christianismo och flera andra sammanslutningar med liknande syften.

Gift 1813 med Helena Kristina Fornander, f. aug. 1763, d 7 febr. 1842, dotter till brunnsläkaren vid Sabbatsberg Anders Niklas Fornander och änka efter hovkamreraren och fortifikationskassören Isak Sauer.

Biografi

B. omtalas måhända numera endast såsom far till August Blanche, frukten av en illegitim förbindelse, vilken han som ung informator hos räntmästaren Isak Ouchterlony knöt med en där tjänande soldatdotter från Skinskatteberg, Katarina Hedberg. På sin tid var han emellertid en inom olika kretsar ganska känd Stockholmsgestalt. I sin församling befrämjade han i hög grad skolundervisningen. Hans ståtliga liktal över bortgångna samtida tillvunno sig bifall, och i allmänhet var han som talare lycklig. Därjämte var han flitig medarbetare i tidningar och tidskrifter, Särskilt i den av Anders Lindeberg utgivna Stockholmsposten. Ett flertal av honom författade minnesteckningar över bemärkta personligheter offentliggjordes i olika tidskrifter, bl. a. i den av J. G. Carlén redigerade Svenska familjeboken. Inom prästeståndet, i vars förhandlingar han deltog vid flera riksdagar, åtnjöt lian stor personlig auktoritet. Såsom politiker och skriftställare hade B. en märkbar dragning åt liberalismen. — Genom sitt giftermål med änkefru Sauer, som förblev barnlöst, kom B. i besittning av en stor förmögenhet samt den bekanta malmgården på Ladugårdslandet, vilken sedermera genom testamente övergick till August Blanche. Han avled under en rekreationsresa, som han företagit tillsammans med Blanche, och ligger begraven å Pére-Lachaise-kvrkogården i Paris.

Författare

Hj. Lindeberg.

Tryckta arbeten

Tryckta skrifter: Teser för pastoralexamen. Växjö 1811. —¦ Tal vid majorskan Chr. Ch. Am. Blomstedts, född grefvinna Cronhjelm, jordfästning den 4 nov. 1826. Sthm 1826. 12 s. — Tal då professoren... herr Erik Gust. Göthes kära maka, fru Anna Elisab. Fris, jordfästades i Hedv. Eleon. kyrka, d. 29 apr. 1833. Sthm 1833. 15 s. — Tal vid) pastors-adjunkten vid Hedvig Eleonora; församling. .. herr C. G. M. Hultmans graf den 17 april år 1837. Sthm 1837. 15 s. — Tal då konungens högstbetrodde man... statsrådet och tjenstförrättande statsministern för utrikes ärendene ... högvälborne grefve herr Adolf Göran Mörner jordfästades i Hedvig Eleonora? kyrka den 8 febr. 1838. Sthm 1838. 23 s. (S. 19—23 minnesverser av G. A. Brakel.) — Tal då konungens högtbetrodde man, general-majoren. .. välborne herr Henric G. af Melin jordfästades i Hedvig Eleonora? kyrka den 25 jan. 1839. Sthm 1839. 16 s. — Tal vid högvälborna grefvinnan Eva. Ulrica Beckfriis', född grefvinna Bark, jordfästning i Hedv. Eleon. kyrka den 13 febr. 1839. Sthm 1839. 15 s. — Tål då konungens trotjenare, protokollssekreteraren ... herr Per Aron Borg jordfästades i Hedvig Eleonoras kyrka den 30 april 1839. Sthm 1839. 30 s. — Psalmer, intagna i tidskriften Religionens vänner. — Recensioner, minnestecknignar och smärre uppsatser i tidningar och tidskrifter.

Källor och litteratur

Källor: Anteckningar i Hedvig Eleonora församlings kyrkoarkiv; A. Hildebrand, Clerus Holmiensis (handskr.), KB; Hj. Lindeberg, Anders Lindeberg (1918); A. H. Lundin, Småländska nationen i Lund (1882).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Mårten Christoffer Bergvall, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18691, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hj. Lindeberg.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18691
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Mårten Christoffer Bergvall, urn:sbl:18691, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hj. Lindeberg.), hämtad 2024-04-19.