Herman Berman

Död:troligen 1439

Krigsbefäl


Band 03 (1922), sida 773.

Meriter

Berman, Herman, d sannolikt 1439 (namnes avliden 27 nov. 1440, RA) var måhända son till en Tideke Berman, som 1420 var bosatt i Söderköping. Sannolikt hade familjen invandrat till Sverige från Rostock, där en Tideke och en Henrik B. nämnas som borgare på 1380-talet. B: s sigill visar ett bomärke.

Gift senast 1432 med Gunilla Håkansdotter, dotter till Håkan Askolfsson till Korsnäs (bjälke, belagd med tvä stjärnor); hon blev efter B: s död omgift med en Jöns Pedersson, var änka efter denne 1460 och levde ännu 1465.

Biografi

Tidigast omnärnnes B. i några urkunder från 1420-talets senare år och kallas där väpnare. Säkerligen stod han vid denna tid i tjänst hos biskop Knut (Bosson) av Linköping, i vilkens följe han ständigt uppträder. Genom sitt gifte förvärvade han emellertid åtskilliga jordegendomar, huvudsakligen i Östergötland, och kom så att intaga en synbarligen ganska inflytelserik ställning inom detta landskaps lågfrälse. När östgötarna i augusti 1434 slöto sig till Engelbrekts resning, framträdde B. genast i främsta ledet bland befrielseverkets män, i det han erhöll befälet över den avdelning av upprorshären, som skulle rensa västra Småland. Med utomordentlig snabbhet och lycka utförde han sitt uppdrag: han erövrade och förstörde Rumlaborg, Trolleborg och Piksborg, ryckte därefter in i Halland och nådde redan i början av september Falkenberg, vilket han emellertid förgäves stormade. Det utrymdes och brändes sedan av danskarna, varefter B. förenade sig med Engelbrekts huvudstyrka. Efter fejdens nya utbrott 1436 ställdes han åter på en framskjuten post, då han fick ledningen av Nyköpings belägring, men måste lämna denna efter en misslyckad stormning, under vilken han sårades. I stället fick han senare med riddarna Bo Stensson och Broder Svensson dela befälet i Varberg. Efter Engelbrekts död slöt han sig till Karl Knutsson och var verksam i dennes tjänst både under striden med Erik Puke och senare mot Nils Stensson. Gemensamt med Erengisle Nilsson ledde han den första belägringen av Nils Stenssons slott Stegeborg 1439 och fick av marsken det underlydande länet. Mot marskens order beviljade de belägrande slottet ett stillestånd, varför Nils Stensson kunde undkomma till konung Erik på Gottland och senare i spetsen för dennes folk ånyo uppträda i Östergötland. B. överraskades av anfallet i Söderköping och måste draga sig tillbaka till Ringstadaholm, men lyckades kort därpå i sin tur överrumpla Nils Stensson, som splittrat sin styrka på plundringståg, och tvang honom till brådstörtad flykt. Möjligen har B. satt till livet under den följande sommarens krigshändelser; det är åtminstone sannolikt, att han avlidit före Täljemötet i september 1439, enär Stegeborgs län då bortgavs åt Erengisle Nilsson. — Såsom Karl Knutssons handgångne man behandlas B. i Karlskrönikan över huvud med välvilja; han framträder i dess skildring som en rask och oförvägen krigare, som dock understundom visar prov på häftighet och olycksbringande överilning i sina företag, varför han också någon gång blir föremål för direkt klander.

Författare

Sten Engström.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Pergamentsbrev, RA. — Sv. diplomatarium fr. o. m. år 1401, 3 (1902); Mecklenburgisches Urkundenbuch, 20 (1900); L. F. Rääf, Samlingar o. anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad, 3 (1861), s. 383; Sv. medeltidens rimkrönikor, utg. af G. E. Klemming, 2 (1866). — H. Schück, Minne af rikshöfvitsmannen Engelbrekt Eneelbrektsson (Sv. akad. handl. ifrån år 1886, 26, 1914).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Herman Berman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18703, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Engström.), hämtad 2019-01-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18703
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Herman Berman, urn:sbl:18703, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Engström.), hämtad 2019-01-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se