Meriter

Arenander, Erik Oskar, f. 25 febr. 1862 i Vårfrukyrka socken. Föräldrar: lantbrukaren Erik Arenander och Josefina Andersson. Åtnjöt undervisning i Klara skola 1874—79, Stockholms södra gymnasium och norra latinläroverk 1879–83; avlade mogenhetsexamen 18 maj 1883; frielev vid Ultuna lantbruksinstitut s. å.; avlade avgångsexamen därifrån 23 okt. 1885; inskriven vid jordbrukssektionen av filosofiska fakulteten i Halle a. S. 15 nov. 1893, varest han undergick prövning i jordbruksvetenskap, zoologi och filosofi 5 dec. 1895, disp. 1896 samt promoverades till fil. doktor 23 juni s. å.; har företagit resor till olika länder i Europa 1889 som Nonnensk stipendiat, 1894–95 under studietiden i Halle, 1897 med lantbruksstyrelsens uppdrag att studera försöksanstalter på utfodringslärans och mejerihanteringens områden samt 1903, 1904, 1907, 1909, 1910, 1911, 1913. Bokhållare och underlärare vid Bjärka-Säby lantbruksskola 24 okt. 1885, lärare vid Skeppsholmens lantbruksskola 24 okt. 1886 och förste lärare vid Bjärka-Säby med uppsyn över ladugård och mejeri 24 okt. 1887–31 okt. 1893; vik. lärare vid Klagstorps lantbruksskola 27 mars 1896–s. d. 1897; länsagronom i Västernorrlands län juni 1898–30 dec. 1905; lektor (fr. o. m. 1918 professor) i husdjurslära vid Ultuna lantbruksinstitut 30 dec. 1905; har därjämte innehaft talrika särskilda uppdrag. RVO 1903; LLA 1911; erhöll Västernorrlands hushållningssällskaps stora guldmedalj s. å.; RNO 1917; hedersdoktor i Wien 1918. Gift 26 sept. 1900 med Nancy Elisabet Birch-Jensen, f. 25 dec. 1877, dotter till godsägaren Hans Kristian Jensen.

Biografi

A. har under sin länsagronomtid ivrigt verkat för linodlingens upphjälpande, rotfruktsodlingens allmännare spridning, anordnande av frörenserier samt föreningsväsendets utveckling. År 1901 åstadkom han inom sitt verksamhetsområde efter tyskt mönster en organisation av lokalföreningar, sammanslutna i ett länsförbund, det första i sitt slag i Sverige. Framför allt har A. under sina studieresor och sin verksamhet som undervisare och författare ägnat sitt intresse åt husdjursskötseln och särskilt den inhemska hornlösa nötboskapens utveckling till ren ras med hög mjölkavkastning och förbättrad kroppsbyggnad. Även i det offentliga arbetet för denna ras förbättring har han framträtt. — Under sin verksamhet har A. sammanbragt kulturhistoriska samlingar av intresse särskilt för kännedomen om Norrlands jordbruk och boskapsskötsel under äldre tid; en frukt av hans studier på detta område är hans skrift om den äldre mjölkhushållningen i Norrland.

Författare

H. JUHLIN DANNFELT.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Förvandlings-tabeller jemte uträkningar angående smörets färgning och saltning m. m. för mejeri- och ladugårdsegare samt mjölkleverantörer. Linköping 1889. 48 s. [Prisbel. å lantbruksmöten i Norrköping och Västerås s. å.; även utg. på finska. Hfors 1890.] — Om Jersey och Jerseyrasen. Anteckningar från en resa (LA Handl. och tidskr., Årg. 29, 1890, s. 286 —304). — Live stock. Domestic and vvild animals (Worlds Columbian exposition, Chicago 1893, Swedish catalogue, 2, Statistics, s. 78—88). — Äro inafvel och släktskapsparning inom hus-djursafveln absolut skadliga och under alla förhållanden förkastliga? (LA Handl. och tidskr., Årg. 33, 1894, s. 217—239). — Studien iiber das ungehörnte Rindvieh im nördlichen Europa unter besonderer Beriichsichtigung dernord-schwedischen Fjellrasse, nebst Untersuchungen iiber die Ursachen der Hornlosigkeit. Halle a. S. 1896. 46 s. (Diss.) Under likalydande titel publ. i fullständig form i Berich.te aus ,d. physiol. Laboratorium u. d. Versuchsanstalt d. landtwirtschaftl. Instituts d. Universität Halle, H. 13, s. 43—-184, 6 pl., 1 karta; även sep. Dresden 1897. — Sockerbetsodlingen. Efter prof. M. Majrckers föreläsningar. Sthm 1896. 48 s. — Huru länge behöfver inom kreatursafveln korsning fortsättas för att afvelsproduktert skall kunna anses och räknas såsom ren? (Berättelse öfver 18: e allm. sv. landtbruksmötet i Malmö 1896 [tr. Lund 1897], s. 640—653). — Tidsenliga fodermedel-tabeller jämte utfodringsnormer för mjölkande kor efter olika mjölkafkastning. Sthm 1897. 28 s. — Undersökningar rörande den obehornade nötboskapens (fjällboskapens) härstamning. 13 s., 1 karta. (Berät: telse öfver 2:a nord. landtbrukskongr. i Stockholm 1897 [tr. Malmö 1898], D. 2, Bil. 13.) — Husdjursskötsel (Uppfinningarnas bok, Bd 4, Sthm 1899, s. 231—317). — Anvisning om bildandet af landtmannaföreningar inom Vester-norrlands län. Härnösand 1900. 6 s. — Kortfattad anvisning rörande rof-odling inom Vesternorrlands län. Härnösand 1900. 10 s. 5:e uppl. med titel: Anvisning om rofodling. Upps. 1909. 42 s. [Tidigare uppl. utg. såsom Meddelande från länsagronomen i Vesternorrlands län N: o 1, till vilken serie även närmast följ. höra.] — Tjuguårig erfarenhet om biafvel i Ångermanland, refererad. Härnösand 1901. 9, s. (Meddelande N:o 2.) — De konstgjorda gödslingsämnenas användning i Norrland. Härnösand 1901. 39 s. 7:e uppl. med titel: Om konstgödselns användning. Upps. 1909. 47 s. (Meddelande N:o> 3 [i tidigare uppl.].) — Redogörelse.för täflan om rofodlingsprisen i Vesternorrlands län. Härnösand 1902. 19 s. (Meddelande N : o 4.) — Landtmannaföreningarne inom Vesternorrlands län. Härnösand 1902. 13 s. (Meddelande N: o 5.) — Anvisning om klöfver- och timotej-fröodling. Linköping 1902. 16 s. 2: a uppl. Sundsvall 1903. 16 s. (Meddelande N:o 6.) — Hvilken betydelse har mosskulturen i de norrländska länen, och i hvilken riktning bör den utvecklas? Västernorrlands län (Sv. mosskulturfören. tidskr., 1901, s. 191—204).— Sveriges boskapsskötsel (Sveriges rike, utg. af J. F. Nyström,
Utgivit: Landtbrukstidskrift för öfre Norrland (Umeå) 1900—03. — Norrlands jordbrukstidning (Härnösand) 1904—05. — Afvelsföreningen för röd' kullig svensk landtras (R. K.) Stambok 1. '1914. Upps. 1914. 77 s.

Handskrifter: Reseberättelser (1895, 96, 97, 1907), i lantbruksstyrelsens arkiv.

Källor och litteratur

Källor: Ultuna lantbruksinstituts matrikel 1849—1909 (1909); Redogörelser för verksamheten vid Ultuna landtbruksinstitut (1906 o. följ.).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik Oskar Arenander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18770, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. JUHLIN DANNFELT.), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18770
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik Oskar Arenander, urn:sbl:18770, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. JUHLIN DANNFELT.), hämtad 2024-04-18.