Abraham Argillander

Född:1722-09-27 – Finland (i Kuopio.)
Död:1800-05-27 – Finland (på Gröndals gård i Mäntyharju.)

Kemist, Salpetersjuderidirektör


Band 02 (1920), sida 181.

Meriter

Argillander, Abraham, f. 27 sept. 1722 i Kuopio, d 27 maj 1800 å Gröndals gård i Mäntyharju, tillhörde en i Finland förgrenad släkt, som bland sina medlemmar räknar den framstående finsk-tyske astronomen Friedrich Wilhelm August Argelander. Föräldrar: kyrkoherden i Kuopio Henrik Argillander och Maria Elianus. Åtnjöt enskild undervisning; sändes till trivialskolan i Villmanstrand 1734 och övergick därifrån till Borgå gymnasium 1739; student i Åbo 29 mars 1740, i Uppsala 23 juli 1748; amanuens vid »laboratorium chymicum» och medhjälpare åt J. G. Wallerius; disp. 20 dec. 1749. Extra kammarskrivare i artillerikontoret okt. 1750; inspektör över salpetersjuderierna i Nylands och Tavastehus län samt Savolaks (senare Kymmene-gårds, län) 22 nov. 1750 (krigskollegiets prot.); fick direktörs titel 7 dec. 1758; erhöll avsked med pension 3 dec. 1795. Ledamot av Auroraförbundet i Åbo 1771.

Gift 1) 14 dec. 1756 med Maria Helsingius, d 19 aug. 1767, dotter till prosten i Idensalmi Henrik Helsingius; 2) 13 mars 1770 med kyrkoherden i Vederlaks socken Gustav Lilius' änka Margareta Maria Petrseus, f. 24 mars 1731, d 23 mars 1796 dotter till kaplanen i Vekkelaks Joel Petrasus.

Biografi

Under sin vistelse i Uppsala kom A. att tillhöra den Linnéanska kretsen, och med såväl Linné som J. Gr. Wallerius stod han efter återkomsten till Finland under en följd av år i brevväxling. Å den senares laboratorium fick han tillfälle utbilda sig som praktisk kemist och ägnade sig särskilt åt studiet av den för dåtidens kruttillverkning synnerligen viktiga salpeterberedningen. På Wallerius' rekommendation togos hans insikter inom kort i anspråk för de finska salpetersjuderierna, vilka genom hans kraftiga ingripande rycktes upp ur det förfall, vari de vid århundradets mitt befunno sig. Antagligen på hans initiativ upprättades även 1754 i Helsingfors för hans räkning ett kemiskt laboratorium. A. förblev hela sitt liv en vaken och intresserad naturiakttagare. Hans »korrespondenser» ligga till grund för kapitlet om rapakivi-granitens vittring i J. G. Wallerius' nya upplaga av Urban Hjärnes »Tentamina chemica» (del 2, Stockholm 1753, s. 168—171) samt kapitlet om salpeter i hans »Chemia physica» (del 2: 1, Stockholm 1765); kapitlet om Savolaks i femte upplagan av E. Tunelds »Geographie öfwer Siweriges rike» (1773) grundar sig till större delen på i handskrift meddelade anmärkningar av A.

Sin största betydelse har A. dock genom att klart ha uttalat de grunder, som numera allmänt följas i dövstumundervisningen vid den s. k. talmetoden. Han tillämpade sin metod praktiskt och lyckades lära sin dövstumme svåger att tala, vilket väckte mycket uppseende, då något liknande ej förut inträffat i Finland.

Författare

Sv. Oden.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Dissertatio chemica de origine et natura nitri. Upps. 1749. 4: o 22 s. (Diss. acad., praes. J. G. Wallerius.) — Rön om gjädd-leken (VA Handl., Vol. 14, 1753, s. 74—77). — Om ordningen imellan söner och döttrar, som födas af en moder; samt prof på några mödrars ovanliga fruktsamhet' (ibid., Vol. 30, 1769, s. 84—86). — Försökt sätt, at lära dumbar läsa och tala. (18) s. (Bihang till Nils Rosén v. Rosenstein, Underrättelse om barns sjukdomar och deras bote-medel, 3:e uppl., Sthm 1771.) [Omtr. såsom bil. till Berättelser om döfstumskolornas i Finland verksamhet läse-åren 1882—83 och 1883—84. Abo 1884.] — Abraham Argillander. Salt-petersjuderidirektor i Finland. Sjelf biograf i, meddelad af R. A. Renvall (Sv. literatursällsk. i Finland, Forhandl. och uppsatser, 1, 1885—86, s. 42-—45). — Därjämte, utom i texten omnämnda meddelanden till andras arbeten, anmärkningar rörande Savolaks geografi i Tidningar utgifne af et sällskap i Åbo, Årg. 2, 1772, s. 110—111, 113—116.

Handskrift: 'Förslag till salpeterbrukens förbättrande' jämte sv. översättn. av A:s ovannämnda »Dissertatio chemica de origine et natura nitri» (Hultin, s. 175).

Källor och litteratur

Källor: Krigskoll. skrivelser till K. M: t 26 juni 1758, 22 okt. 1795, RA; ovannämnda självbiografi av A.; T. Carpelan, Finsk biogr. handbok 1 (1903); A. Hultin, Det ekonomiska tidevarvet i Finlands litteratur (1910). — Se i övrigt: Bref och skrifvelser af och till C. von Linné, Afd.' 1: Bd 3 (1903), s. 86-92.


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Abraham Argillander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18795, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sv. Oden.), hämtad 2019-02-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18795
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Abraham Argillander, urn:sbl:18795, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sv. Oden.), hämtad 2019-02-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se