Magnus Olai Asteropherus

Född: – Arboga stadsförsamling, Västmanlands län
Död:1647-09-19

Författare, Läkare, Präst, Rektor


Band 02 (1920), sida 406.

Meriter

Asteropherus, Magnus Olai (Arbogensis), f. i Arboga, d 19 sept. 1.647. Vistades i sin ungdom några år på resor i utlandet; prästvigd i Västerås 1603. Rektor vid Arboga skola; kyrkoherde i Västerfärnebo församling 1614.

A. var två gånger gift, andra gången med Margareta Johansdotter, d 12 mars 1648.

Biografi

Om A:s' liv och verksamhet är föga känt, utom det att han skall hava åtnjutit ett stort och allmänt anseende för sin lärdom och särskilt ansetts som en skicklig läkare. En och annan upplysning om hans personliga förhållanden kan man hämta ur en supplik till Axel Oxenstierna 1643 rörande en skuld, gjord i Tyskland av en son i första giftet, som där kommit på avvägar och slutligen avlidit. Brevet bekräftar t. ex., att han utövat läkekonsten; det framgår även, att han vid denna tid varit ofärdig på grund av följderna av ett olycksfall. Vad som föranlett forskningen att ägna honom uppmärksamhet, är emellertid icke hans förtjänster som läkare och lärd, utan att han på goda grunder kan betraktas som författare till ett av de viktigaste dramatiska verk, vår äldre litteratur äger, dramat »Tisbe». Detta drama, okänt för hela vår tidigare litteraturhistoria, upptäcktes år 1862 av den bekante biblioteksmannen Kristoffer Eichhorn i ett av honom i en antikvarisk bokhandel i Stockholm inköpt handskriftsband och utgavs följande år i en upplaga, som i det hela får anses ganska förtjänstfull. Enligt anteckning på manuskriptet har dramat uppförts i Arboga 1610, i Karlstad 1615 och i Uppsala 1626. Någon uppgift om författarskapet till dramat förefanns icke i den av Eichhorn funna handskriften, men med ledning av en från Martin Aschaneus härrörande anteckning kan man med så gott som fullständig visshet antaga, att det är författat av A., vilken vid den tidpunkt, då det första gången uppfördes, dvs. år 1610, var rektor för Arboga skola. Förutom den av Eichhorn påträffade handskriften av dramat förefinnes i Uppsala universitetsbibliotek ett fragment. av en annan handskrift; detta, som var okänt för Eichhorn, här publicerats av Ernst Meyer i hans upplaga av »Tisbe» (1909).. Enligt utgivarens mening är det icke osannolikt, att vi här äga en rest av författarens eget originalmanuskript.

Dramat hör genom komposition, karaktärsteckning, och stil närmast tillsammans med de dramer, som utgjorde de under sextonhundratalets första decennier på kontinenten kringresande engelska skådespelartruppernas repertoar. Vid sökandet efter förebilder till A: s' verk har man kunnat konstatera, att han lånat flera enskildheter från främmande författare. Bland annat förekomma i hans arbete drag, som visa, att han känt Euripides' »Hippolytos»; ävenledes har han haft kännedom om ett av hertig Henrik Julius' av Braunschweig skådespel, från vilket han lånat namnet på en av dramats huvudpersoner, Vincentius Ladislaus, satrap av Mantua. Dessa detaljer äro emellertid av mindre betydelse. Viktigare är, att man enligt senare i forskningar kan anse som fastslaget eller åtminstone ytterst sannolikt, att de tre från tiden omkring 1600 bevarade tyska dramer, som behandla Pyramusmotivet — ett anonymt, ett av Samuel Israel och ett av Damian Türckis — samt A:s' svenska drama alla ytterst återgå på en gemensam, nu förlorad förebild, vilken troligen tillhört de vandrande skådespelartruppernas repertoar. Att ett drama, behandlande Pyramusmotivet, spelats av vandrartrupperna, visas bland annat därav, att en dylik trupp i Nördlingen år 1604 bland sina repertoarstycken även nämner ett drama med titeln »Vonn Thisbés vnndt Pyramo». Om detta varit till sitt ursprung engelskt eller tyskt, låter sig icke avgöra. Ävenledes förtjänar det att framhävas, att samtliga ovan omtalade, dramatiska bearbetningar av Pyramusmotivet, även A:s', förete, tydliga överensstämmelser med en grupp av tyska folkvisor, som behandla ett likartat ämne. Ur litterär synpunkt sett är A:s' drama märkligt framför allt därigenom, att det är fullständigt fritt från all direkt tendens; i denna punkt ställer sig A. i motsats mot det tidigare skoldramat, som alltid avsåg att inskärpa moraliska lärdomar och meddela regler och grundsatser för det praktiska livet. Vid en jämförelse med skoldramat kan handlingen även kallas livlig och dramatisk, och karaktäristiken av de uppträdande figurerna visar, att. författaren sökt uppnå en viss individualisering. Att dramat vunnit samtidens bifall, visas av att det som ovan nämnts, flera gånger blivit uppfört. I något bearbetad form,spelades det år 1897 både i Stockholm och Uppsala av en studenttrupp under ledning av Harald Molander.

Författare

O. WlESELGREN.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: En lwstigh oomcedia vidh nampn Tisbe. Efter den enda kända handskriften utg. af C. Eichhorn. Upps. 1863. XV, 70 s. — En lustig comedia vid namn Tisbe. Efter den enda kända handskriften utg. af E. Meyer.. Med ordförklaringar af Ad. Noreen. Sthm 1909. XXIII, 152 s. — Tisbe. I sammandrag och med ordförklaringar till undervisningens och allmänbildningens tjänst utg. av Ad. Noreen. Sthm [tr. Upps.] 1910. IV, 93 s.

Källor och litteratur

Källor: Inledningarna till ovannämnda uppl. av Tisbe av Eichhorn och Meyer; V. Lindström, Euripideiska motiv i Asteropherus comoedia Tisbe (Samlaren 1899); G. Ljunggren, Sv. dramat (1864), s. 220 o. följ.; J. F. Muncktell, Westerås stifts herdaminne, 3 (1843); A. Schaer, Die dramat. Bearbeitungen der Pyramus-Thisbe-Sage in Deutschland im 16. und 17. Jahr-hundert (1909); dens., Drei deutsche Pyramus-Thisbe-Spiele (1581—1607), hrsg. und eingel. (Bibliothek d. litt. Vereins in Stuttgart, N:o 255, 1911); H. Schiick, Englische Komödianten in Skandinavien (Skandin. Archiv, Bd 1, 1892); K. Warburg, En förebild till Asteropherus' Tisbe (Samlaren 1887).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Magnus Olai Asteropherus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18902, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. WlESELGREN.), hämtad 2018-09-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18902
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Magnus Olai Asteropherus, urn:sbl:18902, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. WlESELGREN.), hämtad 2018-09-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se