Meriter

Augusti, Lovisa Sofia, f. 1756, d 25 juni 1790, dotter till en kringvandrande judisk musiker; hette ursprungligen Ester Salomon, vilket namn vid hennes dop Marie bebådelsedag 1767 förändrades till Lovisa Sofia Salomoni. Upptogs efter dopet i generalskan von Kaulbars' hus; anställd vid den nyss förut inrättade operan, sedan Gustav III under ett besök i Kristianstad hört henne sjunga; hovsångerska. LMA 1788.

Gift med violinisten i hovkapellet Fredrik Augusti.

Biografi

Fru A. uppträdde första gången 25 nov. 1773 såsom Apollo i prologen till operan »Orpheus och Euridice» och rönte ett utomordentligt välvilligt mottagande på grund av sin fägring och sin härliga röst. En entusiastisk beundrare skrev:

»Ah! que d'appas; déesse ou dieu! / ainsi l'on t'admire en tout lieu. / Qui voit tes traits, les considère, / de l'Amour apperçoit la mère; / qui de ta voix entend le son, /  trouve en Vénus un Apollon».

Följande år sjöng hon titelrollen i »Aeglé» och Astrild i »Silvie» samt vann sedan nya triumfer, då hon utförde Kärleken i »Adonis», titelrollen i »Lucile» och Sällheten i prologen till »Amphion», som gavs på konungens födelsedag 1778. För den senare rollen erhöll hon en dyrbar gulddosa av drottningen och i Dagligt allehanda en svassande versifierad hyllning. Hon fick nu övertaga de flesta av fru Olins roller under dennas upprepade sjukdomsfall och erövrade publikens bifall i synnerhet såsom Euridice men överglänstes snart nog av andra förmågor. Vid första uppförandet av »Gustaf Wasa» spelade hon Anna Bielke, och i »Gustaf Adolf och Ebba Brahe» utförde hon Märta Banérs roll. Fjorton dagar efter hennes död skrev Nils von Rosenstein till Gustav III: »Fru Augustis död är en verklig förlust. Hon var, vad man en terme d'art kallar bouche trou eller le pot a feu».

Författare

N. Personne.

Källor och litteratur

Källor: Den samtida tidningspressen; F. A. Dahlgren, Anteckningar om Stockholms theatrar (1866); C. C. Gjörwell, Samlaren, 3—5 (1773—74); E. Lewenhaupt, Bref rörande teatern under Gustaf III (1894).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lovisa Sofia Augusti, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18910, Svenskt biografiskt lexikon (art av N. Personne.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18910
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lovisa Sofia Augusti, urn:sbl:18910, Svenskt biografiskt lexikon (art av N. Personne.), hämtad 2024-04-25.