Aegidius Matthie Upsaliensis Aurelius

Född: – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1648 – Stockholms stad, Stockholms län

Riksdagsledamot, Rådman, Läroboksförfattare


Band 02 (1920), sida 451.

Meriter

Aurelius, Aegidius Matthiae Upsaliensis (Eggert Matsson), f. i Stockholm, d 1648 (begraven 29 okt. i Storkyrkan). Fadern var guldsmeden Mats Eriksson, vilken ägde hus vid Stortorget i Stockholm; släktnamnet, som bars även av en broder Johannes, är härlett av faderns yrke. A. är sannolikt den Egidius Matthiae, som 1599 vid Uppsala universitet studerade aritmetik och geometri samt våren 1601 avslutade sina studier där; säkert är, att han i aug. 1601 anträdde en utrikes studieresa, varunder han enligt egen uppgift disputerade pro gradu utan att dock promoveras, och 1613 återkom till Siverige. Rector scholae i Uppsala; stadssyndikus (stadsskrivare) i Stockholm 1618 vid valborgsmässan (tillträdde 11 maj); riksdagsman 1621; rådman med tillträde 12 maj 1633; kämnär för ämbetsåret 1636; kollegant i justitiekollegiet 22 maj 1637. — Ägde (1646) ett hus vid lekamens gränd och ett vid Göran-Hälsingesgränd.

A. var två gånger gift; den första hustrun, vars namn är okänt, begrovs 13 mars 1628, den andra, Klara Salomonsdotter, vid vilken han vigdes 2 nov. 1628, levde ännu 1653. Han hade i båda giftena flera barn, som avledo före honom.

Biografi

A. var under sina studieår djupt inne på samma äventyrliga bana, som förde en Zakarias Anthelius (se denne) till döden. Efter att till en början ha studerat i Wittenberg och Rostock, begav han sig 1605 till Königsberg och därifrån till Braunsberg. I den beryktade jesuitiska propagandaskolan därstädes, vars »inspektor» var den bekante Laurentius Norvegus, »Klosterlasse», råkade han flera landsmän och lät av dem övertala sig att dröja kvar i staden. Tydligen gick det muntert till i det lilla landsmanslaget, ty Klosterlasse kom, berättar A., en dag till honom i hans härbärge, »sade han hade druckit för myckit och hötte honom med en nöckleknippa, tå tog han nöckleknippan av honom och slog honom i pannan därmed, blev så fången och satt tre veckor i en källare». Varnad av en stallbroder, att det kunde gälla livet, skaffade han sig genom denne krut och sprängde låset till sitt fängelse. Efter irrfärder, varunder han bl. a. »läste för barn» i Danzig, fann han i ett jesuitkollegium, i Olmütz nya landsmän, hjälp och uppehälle, till en början som någon sorts föreståndare på en kollegiet tillhörig gård, sedan som studerande. Han blev där i två år och lönade fädernas välvilja med att både konfitera och taga nattvarden. Då det blev kunnigt, att Karl IX befallt de peregrinerande studenterna att vända hem, skrev han sommaren 1607 ett falskt brev, som förmådde jesuiterna att släppa honom och hans landsmän för att ej bringa dem i svårigheter i Sverige. Tillsammans med Zakarias Anthelius, som även kommit till kollegiet i Olmiütz, började han nu igen det kringströvande livet; över vintern stannade de i Rhentrakten hos greve Axel Leijonhufvud, som sysselsatte dem med skrivgöromål, men då sommaren kom, drogo de än en gång ut på färdvägar. Sedan skildes de. A. slog sig för flera år (1608—12) till ro som informator hos en tysk adelsman och drog sig sedan så småningom hemåt. I Sverige hade hans underliga färder ej undgått uppmärksamhet. Där väntade honom ett förhör, som han dock lyckligt måtte ha bestått, att döma av hans befordran i skolans och Stockholms stads tjänst. Svårare blev det, då 1624 hans antecedentia klarlades under Georg Bahrs och Anthelius' process. Han blev nu liksom flera andra misstänkta insatt i fängelse men synes till slut ha undsluppit med blotta förskräckelsen.

A. har författat en räknebok på svenska, den första från trycket utgivna och flera gånger omtryckt ända till början av 1700-talet. Av första upplagan är, såvitt känt, nu intet exemplar i behåll, men att den utkommit före 1622, framgår därav, att en »på nytt översedd» upplaga utgavs nämnda år. Man har därför ingen anledning betvivla tillförlitligheten av en anteckning från 1600-talet, enligt vilken första upplagan utkom i Uppsala 1614. Den första nu förefintliga upplagan skiljer sig i avseende på innehållet föga från mera kortfattade tyska räkneböcker från 1500-talets senare hälft. Den upptager först läran om de fyra räknesätten i hela tal, såväl med siffror som med räknepenningar, vidare bråkräkning, olika slag av regula de tri samt vissa speciella räknesätt (bolagsräkning, alligationsråkning, räkning med ett eller två försöksvis antagna tal, jungfruregeln, bruket av den stora multiplikationstabellen, parträkning); dessutom behandlas aritmetiska och geometriska serier samt kvadratrotsutdragning (vars nytta i »krigssaker» särskilt framhålles). Till slut bifogas enligt tidens sed sju »lustiga frågor», däribland problemet om 15 kristna och 15 judar, som under en färd på havet utsattes för en svår storm, så att 15 män måste kastas över bord. — A. har även översatt en del teologiska arbeten, de flesta efter tyska, ett efter danskt original. Ett av dessa, »Then tydska theologia», torde ha funnit läsare inom samma kretsar, som sedermera begärligt mottogo Johar Arndts »Sanna kristendom» (på svenska 1642); utom Luthers företal innehåller den jämväl ett annat, förmodligen från den tyska upplaga, A. följt, vilket polemiserar mot dem, som glömma ett kristligt leverne för den rena läran. Ett annat arbete, »Matthseus Judex' Corpusculum Idoctrinse», ådrager sig uppmärksamhet där igenom, att jämlöpande med latinsk, tysk och svensk parallelltexl även gives en finsk.

Författare

B. BOETHIUS med bidrag av G. Eneström och E. Rodhe.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Arithmetica, eller een kort och eenfaldigh räknebook, uthi heele och brutne taal,i medh lustige och sköne exempel, them een-faldighom som til thenne konst lust och behagh hafwe korteligen och eenfaldeligen til nytto och gagn författat och tilsammandraghen aff Aegidio Aurelio Upsaliensi S. Cum gratia et privi. Reg. Mai. Upps. 1614. [Titeln angiven efter Palmskiölds anteckning.] De nya upplagor, som finnas i behåll, äro tryckta i Sthm 1622, Upps. 1628, Upps. 1633 (alla tre innehållande 102 bl.), Sthm 1636 (92 bl.), Upps. 1642 (95 bl.), Sthm 1705 (88' bl.). För övrigt uppgivas andra upplagor hava utkommit i Upps. 1624, Sthm 1638, 1655 och 1665, Strängnäs 1671 och 1689, men i fråga om de tre första bland dem kan med stor sannolikhet antagas, att uppgiften beror på något misstag. — Enligt en anteckning från 1600-talet har A. även utgivit en latinsk räknebok med titel: Arithmeticas practicas libri duo ex optimis autho-ribus collecti et in gratiatm studiosae iuventutis breviter et perspicue digesti.. . quibus perbrevis isagoge numeri figurati, logistices sexagenarias, praxis Italicae, ad scientiam motuum coelestium necessariae, adjecta est; nec non quaestiunculae varias, quibus tam integrorum quam fractorum numerorum usus exacte ostenditur;. Upps. 1614, men då, såvitt känt är, intet exemplar av räkneboken finnes i behåll, kan anteckningens tillförlitlighet, vilken i våra dagar dragits i tvivelsmål, icke kontrolleras. — Then tydska theologia, thet är een mycket kosteligh och ädel book, huru man rätt förstå skal, hwadh Adam och Christus är, och huru Adam vthi oss döö >och Christus vthi oss leffua skal... på wårt tungomål affsatt och förswenskat. Upps. 1617. 16 bl., 210, (2) s. 2:a uppl. Upps. 1718. 160 s. 3:e uppl. Falun 1844. 12 :o 122, (6) s. ifTyskt orig. av Johannes Taulerus.] — K. Davidz Pcenitentz, thet är the siw pcenitentz psalmer, hwilke aff alle gudhfruchtige och bedröffuade hiertar kunne medh stoor tröst och nytto förstaas och bidias, medh andre schrifftenes ord förklarade och vthlagde och på wårt swänske tungomål affsatte. Sthm 1620. 28 bl., 376 s. Ny uppl. med tillagd 'Diurnal , eller een dagligh böneboofc, affton och morgon at bruka'. Sthm 1640. 12 :o 8 bl., 341 s., 13 bl., [Danskt orig. av Niels Lauridsön Arctander. Köpenhamn 1605.] — Barne-biblia, sammandraghen aff the förnemligste sententier och språk vthi then helga skrifft, öfwer jnåghre wår christelighe troos artiklar, vng-domen til nytta och vndherrättelse. Sthm 1642. 19 bl. — Corpusculum doctrinae, hoc est partes praecipuae et summa cristianas doctrinae, pueris in schola domiquas (I) quasstiunculis propositas et ubique ad catechismi D. Lutheri fundamentum relatae a M. Matthaso Judice olim latino-germa-nice, nunc vero sveo-finnonice concinnatss et ad fidem correctiorum exem-plarium emendatae. Sthm 1642. 60 bl. [Även med titel:] Corpusculum doctrinae christianae aff Matthaso Judice. På latijn och tydska vthgången och nu medh swenska och finska tungomålen tillsat och aff trycket förfärdigat. Sthm 1642. 60 bl. — Calendarium novum ceconomicum ifrån åhr 1644, ih til annum 1664. (om Gudi täckes så länge medh weridennesi enda fördröja) ther vthi man åhrsens tijder, effter © och ~j) lapp, igen-finnandes warder samt medh flere nyttige- saker som dageligen brukas kunne; them eenfaldigom til rättelse, gagn och goda sammandragen och til Stockholms horizont stält. Sthm 1644. 24 bl. Utg. även följ. år för tiden 1645—65. 56 s., 1 'pl. — Phosphorus, thet är en' rätt leedsagare och anwijsare til then sanna christendomen, såsom och een kort förklaring öfwer doct. Lutheri catechismum, aff then helige skrifft vthdragen, och för vnge och eenfaldige myckit nyttigh, stält aff Nicolao Hunnio .. . och nu nyligen på wårt swenska tungomål affsatt. Sthm 1647. 12 :o 8, 136 bl. — Dessutom enl. Stiernman: 'Audomaci Talasi Rhetorica Ramasa aucta variis exemplis sacris & profanis', Sthm 1615, samt 'Grammatica Tideri, aucta appendice syntaxeos & prosodise', Sthm 1635.

Källor och litteratur

Källor: Svea hovrätts Iiber causarum 15, RA; Palmskiöldska saml. N:o 330, UB; Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling, 2: 1 (1888); Stockholms rådhus och råd, 2 (1918); A. A. Stiernman, Bibliotheca Suio-gothica, 2 (1731); F. W. Hultman, Sv. aritmetikens historia, 3 (Tidskr. f. matem. och fysik 1868); G. Eneström, Sveriges matematiska literatur, handskr.; G. E. Klemming och G. Eneström, Svenska almanackor, kalendrar och kalendariska skrifter intill 1749 (1878). — Se i övrigt artikeln Zacharias Olai Anthelius och där anf. litteratur.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Aegidius Matthie Upsaliensis Aurelius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18919, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. BOETHIUS med bidrag av G. Eneström och E. Rodhe.), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18919
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Aegidius Matthie Upsaliensis Aurelius, urn:sbl:18919, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. BOETHIUS med bidrag av G. Eneström och E. Rodhe.), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se