Meriter

Eugène Louis Backman, f. 11 juli 1883 på Rejmyra, Skedevi församling. Föräldrar: regementsläkaren Torsten Alfred Backman och Ida Nyberg. Genomgick Kalmar h. allmänna läroverk; avlade mogenhetsexamen därstädes 7 juni 1901; student i Uppsala 28 aug. s. å.; med. fil. kand. 30 maj 1902; med. kand. 7 nov. 1907; ordförande i medicinska föreningen i Stockholm och i Stockholms studentkår nov. 1909–febr. 1910; med. lic. 22 maj 1912; legitimerad läkare 24 maj s. å.; disp. 29 maj s. å.; med. doktor 31 maj s. å.; har företagit utländska resor i vetenskapligt syfte aug.–sept. 1913, apr.–aug. 1914 och maj–okt. 1916 samt bevistat internationella kongresser. Amanuens vid fysiologiska institutionen 1 juli 1904–30 juni 1905 och 1 jan.–31 dec. 1910; extra läkare i Kils distrikt och i Ransäters distrikt sammanlagt sex veckor 1911; biträdande läkare 12 sept.–31 okt. 1911, underläkare 1 nov. 1911–31 dec. 1913, biträdande läkare från 1 jan. 1914, tf. hospitalsläkare sammanlagt sexton veckor under 1914–16, allt vid Uppsala hospital och asyl; tf. laborator i experimentell fysiologi och medicinsk fysik vid Uppsala universitet upprepade gånger under åren 1912–18; uppförd å andra förslagsrummet till laboratorsbefattningen i fysiologi vid karolinska institutet 1912; docent i fysiologi vid Uppsala universitet 12 nov. s. å.; förordnad att giva extra laborationskurs i fysiologi därstädes vt. 1916 och vt. 1917; attacherad vid svenska beskickningen i Petrograd juni–sept. 1917 och företog härunder för organisation av den sanitära vården av tyska och österrikiska civilfångar en resa genom guvernementen Kazan, Simbirsk, Samara, Ufa, Orenburg och Saratov; utan ansökan kallad samt utnämnd till laborator i experimentell fysiologi och medicinsk fysik vid Uppsala universitet 29 nov. 1918. – Ogift.

Biografi

B:s vetenskapliga produktion är synnerligen rik och tillhör flera skilda områden av fysiologin (hjärtats, blodets och blodcirkulationens fysiologi, cellularfysiologin, sinnesfysiologin m.fl.). Hans upptäckt av ämnesomsättningsprodukternas verkan på hjärta och blodtryck är av ganska stor betydelse både ur teoretisk och praktisk synpunkt, liksom även hans undersökningar över njur-exstirpationens och njur-resektionens verkningar på blodtrycket, blodets sammansättning m. m. Stort intresse ur allmän biologisk synpunkt erbjuda de av honom uppvisade märkliga förändringar, som det osmotiska trycket undergår hos vissa lägre djur på bestämda stadier av deras embryonalutveckling, samt den teori om celldelningens fysiologi, han i anslutning till dessa undersökningar framlagt. Mest betydande av hans hittills offentliggjorda arbeten torde hans undersökningar över luktsinnet vara. Han har genom dem bl. a. funnit, att inom flera grupper homologa ävensom isomera organiska ämnen luktintensiteten inom vissa gränser växer parallellt med minskad vattenlöslighet och ökad lipoidlöslighet samt att dessa ämnens verkan att framkalla luktretning måste vara beroende av förändringar i den koncentration, vari de förefinnas i de periferiska luktcellerna (vare sig ökning eller minskning). Härigenom har han bl. a. givit en tillfredsställande förklaring på de egendomliga trötthetsfenomen och även i viss mån på de kompensationsfenomen, som lukten erbjuder.

Författare

Hj. Öhrvall.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Är etylalkohol ett nutritionsmedel för det isolerade och öfverlefvande däggdjurshjärtat? (Upsala läkarefören. forhandl., N. F., Bd 10, 1904—05, s. 557—576,-pl. 5—8). — Die Wirkung des Aethylalkohols auf daa isolirte und iiberlebende Säugethierherz ;(Skandin. Archiv f. Physiol., Bd 18, 1906, s. 323—363, pl. 5—6; i smndr. i Programm des XI. internat. Kongresses gegen den Alkoholismus, Sthm 1907; även i samma kongress' Verhandlungen, Sthm 1908). — Influence des produits physiologiques de renouvellement organiques et) azotés sur le coeur isolé et survivant des mam-miféres (Upsala läkarefören. forhandl., N. F., Bd 11, suppl.: Festschr. O. Hammarsten gewidmet, Upps. 1906, N:o 1; 140 s., pl. 1—9; på tyska i Skandin. Archiv f. Physiol., Bd 20, 1908). — Mjölksyrans inflytande på det isolerade och öfverlefvande däggdjurshjärtat (Upsala läkarefören. forhandl.. N. F., Bd 12, 1906—07, s. 204—242, pl. 2; på tyska i Skandin. Archiv f. Physiol., Bd 20, 1908). — Ueber verschiedene Modifikationen der Wasser-mannschen Reaktion (Zeitschr. f. Immun.-forsch., Abt. 1, Bd 4, 1909, s. 78—102; tills, med H. C. Jacobasus). — Osmotiska tryckets förhållande hos Råna temporaria under embryonalutvecklingen (Upsala läkarefören. forhandl., N. F., Bd 16, 1910—11, s. 349—4Ö4; på tyska i Archiv f. d. ges. Physiol., .Bd 144, 1912; tills, med J. Runnström). —¦ Om osmotiska trycket hos ägg och unga embryoner (Pop. naturvet. revy, Årg. 1, 1911, s. 165—¦ 170), ;— Osmotiska tryckets förhållande hos Rana temporaria under utvecklingen efter geléhöljenas genombrytande (Upsala läkarefören. forhandl., N. F., Bd 17, 1911—12, s. 101—120, pl. 1; på tyska i Archiv f. d. ges. Physiol., Bd 146, 1912; tills, med C. G. Sundberg). — Befruktningens inflytande på osmotiska trycket hos ägg från Bufo vulgaris och Triton cristatus (Upsala läkarefören. forhandl., N. F., Bd 17, ¦ 1*911—12. s: 215— 239, pl. 2—3; på tyska i Archiv f. d. ges. Physiol., Bd 148, 1912). — Om amfibiernas förhållande i olika koncentrerade lösningar (Upsala läkarefören. forhandl., N. F., Bd 17, 1911—12, s. 303—346; på tyska med tillägg i Archiv f. d. ges. Physiol., Bd 148, 1912; 151, 1913; tills, med C. G. Sundberg). — Diabetesstudier ("Nord. tidsskr. f. terapi, Bd 10, 1911—12, s. 309—326, 357—389, 397—411; tills, med K. Petrén). — Bidrag till frågan om normala ämnesomsättningsproduktens verkan på hjärta och blodtryck. Upps. 1912. VIII, 282, (1) s., 12 pl. (Gradualavh.) — Abderhaldens reaktion på skyddsferment (Hygiea, Bd 75:2, 1913, s. 977—990). — Der osmotische Druck bei einigen Wasserkäfern (Archiv f. d. ges. Physiol., Bd 149, 1913, s. 93—114). — Der osmotische Druck während der Befruchtung und der Embryonalentwicklung, sowie dessen Beeinflussung durch äussere Faktoren (Resumés des communic. et démonstr. au IXe congrés internat. des physio-logistes å Groningen 1913, tr. ibid. 1913). — Den IXe internationella kongressen för fysiologi i Groningen 1913 (Upsala läkarefören. forhandl., N. F., Bd 19, 1913—14, s. 203—211). — Några nyare undersökningar öfver partenogenetisk utveckling af ägg från ryggradsdjur (ibid., s. 228—240). — Abderhaldens fermentreaktion vid psykoser (Allm. sv. läkartidn., Årg. li, 1914, s. 481—490). — Om binjurarnas betydelse. Eh öfversikt (Pop. natur-vet. revy, Årg. 4, 1914, s. 113—120). — Om det hypotoniska mediets inverkan på serlachiernas syrgasandning (Upsala läkarefören. forhandl., N. F., Bd 20, 1914—15, s. 94—114). — Några försök öfver blodtryckets förhållande efter njurexstirpation och njurresektion. (Till kännedomen om den nefritiska blodtrycksstegringen.) (ibid., s. 271—286; på tyska i Zeitschr. f. d. ges. experim. Medicin, Bd 4, 1914). — Om syrgasens tension i kroppsvätskan hos coelenterater i fritt tillstånd i hafvet och efter vistelse i akvarium (Upsala läkarefören. forhandl., N. F., Bd 20, 1914—15, s. 287—302). — Bidrag till tekniken vid oblodig blodtrycksmätning på djur (ibid., s. 361 —378). — Resorptionen i tarmen (Pop. naturvet. revy, Årg. 5, 1915, s. 83— 92). — Urinafsöndringen ur kemisk och fysiologisk synpunkt. Föredrag (Upsala läkarefören. forhandl., N. F., Bd 21, 1915—16, s. 145—160). — Idisslarmagarnas funktioner (Sv. veter.-tidskr., Årg. 21, 1916, s. 152—156; kritik av uppsats över samma ämne av A. V. Sahlstedt, ibid., Årg. 20, 1915, s. 565—578). — Levande materia. Sthm 1916. XII, 276 s. — Om celldelningens fysiologi (Sv. läkaresällsk. handl., Bd 42, 1916, s. 684— 702; även i Festskr. till E. Muller, Sthm 1916). — Experimentella undersökningar öfver luktsinnets fysiologi (Upsala läkarefören. forhandl., N. F., Bd 22, 1916—17, s. 319—470). — Undersökningar över den experimentella njurinsufficiensens inverkan på blodtrycket, på urinens mängd, sp. vikt och N-halt, samt på blodets osumtiska koncentration, dess halt av rest-N och urinämne ävensom på förekomsten i blodet av tryckstegrande substanser .(Sv. läkaresällsk. handl., Bd 43, 1917, s. 1409—1532). — De olfactologie der methylbenzolreeks (Verslag van de gewone vergad. d. wis- en natuur-kund. afd. d. Kon. akad. V. wetenschajppen te Amsterdam, D. 25, 1917, s. '971—984). — Untersuchungen iiber die Automatie des Schleiendarmes und dessen Beeinflussung durch Adrenalin (Zeitschr. f. Biol., Bd 67, 1917, s. 307—326). —¦ Die Einwirkung von Thyreoidea und Hypophysisextrakten auf die Nierengefässe (ibid., s. 327—352). — Untersuchungen zur Frage, ob nach Exstirpation von Schilddriise und Nebenschilddrusen biologisch nachweisbare toxische Stoffe im Blute auftreten (ibid., s. 353—371). — Uber die Verstäubungselektricität der Riechstoffen (Archiv f. d. ges. Physiol., Bd 168, 1917, s. 351—371). — Sur la puissance des odeurs et leur solubilité dans l'eau et dans l'huile (Journal de physiol. et de pathol. gen., T. 17, 191.7, s. 1—4). — Några trötthetsfenomen inom lukt- och smaksinnenas område (Hygiea, Bd 79,. 1917, s. 886—896). — Undersökningar öfver luktsinnet i olika hypnotiska tillstånd (S. Alrutz, Till nervsystemets dynamik; Psykes monografiserie, 2, bil. 8, Upps. 1917. 4 s.). — »Studenternas sjunkande intelligens». Upps. 1919. 31 s. — Om smaksinnets fysiologi {Psyke, Årg. 14, 1919, s. 196—203). — Den luktfysiologiska kompensationen (ibid., s. 209—214). 'Notes préalables' till ett flertal uppsatser i Comptes rendus de la soc. ¦de biol., Paris (T. 58, 1905, o. följ.), 'Vorläuf. Mitteilungen' i Zentralbl f. Physiol. (Bd 19, 1905, o. följ.) och Biochem. Zeitschr. (Bd 22, 1909). — Anmälningar och populära översikter i Hygiea och i tidningar. — Referat af skandinavisk biokemisk och biofysikalisk litteratur i Zentralbl. f. Bio-chemie u.- Biophysik sedan 1913. — Besvärsskrifter i befordringsmål samt kritiker av utlåtanden m. m.

Källor och litteratur

Källor: Uppsala universitetskanslers' avgjorda handl. 12 nov. 1912 (meritförteckn.); Uppsala univ. matrikel 1916; Uppsala univ. årsredogörelser.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Louis Backman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18967, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hj. Öhrvall.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18967
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Louis Backman, urn:sbl:18967, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hj. Öhrvall.), hämtad 2024-04-19.