Nils Eskilsson (Banér)

Död:1520-12-16

Riksråd, Slottshövitsman


Band 02 (1920), sida 638.

Meriter

3. Nils Eskilsson (Banér), den föregåendes halvbror, son till B. 1 i hans senare gifte, f. troligen omkr. 1480, d 16 dec. 1520.

Biografi

Vid faderns död ännu omyndig, uppfostrades han hos sin halvbror Knut. Senare inträdde han i Sten Sture den äldres tjänst och var hans sven 1500. Följande år blev N., som aldrig uppnådde riddarvärdighet, medlem av riksrådet. Han användes sedan dels som hövitsman på Kastellholm 1507–14, dels som slottsherre å Raseborg 1515–20 och deltog därjämte i en beskickning till Ryssland våren 1513. Sin största insats på det politiska området gjorde han emellertid efter Sten Sture den yngres död 1520, då han vistades i det egentliga Sverige för att understödja sin systerdotter Kristina Gyllenstierna och med stor uthållighet ledde Närkes försvar mot de påträngande danskarna. På fru Kristinas förbön innesluten i den allmänna förlikningen med konungen 5 sept. 1520, nedlade N. äntligen vapnen och återvände till Raseborg. Han undgick sålunda Stockholms blodbad men drabbades icke desto mindre av bödelssvärdet, i det att Kristian II:s hövitsman Roleff Mattsson på kunglig befallning lät avrätta honom utanför Raseborgs murar tredje söndagen i advent 1520. — N. var i början av år 1508 gift med Ingeborg Laurensdotter, dotter till hövitsmannen å Raseborg Laurens Axelsson (Tott) och Karin Eriksdotter Nipertz samt änka efter Jöns Ulfsson (Ros till Ervalla). Genom detta äktenskap kom han i besittning av Djursholm, som sedan var i släktens ägo till 1813. Ingeborg Laurensdotter överlevde sin gemål och nämnes ännu 1529.

Författare

G. Carlsson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Jordeböcker rörande Vasagodsen, 3, RA; Vestergötlands fornminnesfören. tidskr. 1, H. 8—9 (Wift), s. 103 o. följ.; Bidrag till Skandinaviens historia, utg. af C. G. Styffe, 4—5 (1875, 84); E. Grönblad, Nya källor till Finlands medeltidshistoria' (1857); J. A. Almquist, Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523—1630, 1 (1917); T. Hartman, Raseborgs slotts historia (Skrifter utg. af sv. lit.-sällsk. i Finland, 33, 1896); C. G. Styffe, Skandinavien under unionstiden (3:e uppl., 191 i).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Eskilsson (Banér), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/19046, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Carlsson.), hämtad 2019-09-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:19046
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Eskilsson (Banér), urn:sbl:19046, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Carlsson.), hämtad 2019-09-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se