Meriter

Carl Nilsson Bechstadius, f. 8 febr. 1690 i Kalmar, d 20 nov. 1739 i Vissefjärda. Föräldrar: kantorn vid Kalmar domkyrka Nils Bechstadius och Maria Törning. Insattes i stadsskolan i Kalmar 23 sept. 1699; student i Uppsala 17 maj 1706; disp. 10 juni 1713 (Fata philosophiæ naturalis, p. I; pres. J. Vallerius); stipendiarius Piperianus nov. 1712; disp. 19 maj 1716 (De fatis philosophise naturalis, p. II; pres. P. Elvius); prästvigd 15 aug. 1718. Regementspräst vid slup-roddareregementet 26 sept. 1718; notarius vid amiralitetskonsistorium s. å.; predikade på nio örlogsskepp av den eskader, som utgick 1719 att hindra ryssarnas anfall på svenska kusterna; amiralitetspastor 16 nov. s. å.; kyrkoherde i Vissefjärda 29 juni 1729; prost 1732; riksdagsman 1734 och var därvid ledamot av sekreta deputationen; preses vid prästmötet i Kalmar 13 och 14 sept. 1736; kyrkoherde i Madesjö 22 aug. 1739 (avled före tillträdet).

Gift tredjedag pingst 1717 med Ingeborg Melin, f. 1697, d 2 juni 1741, dotter till teol. lektorn och kyrkoherden i Ljungby, Kalmar stift, titulärdomprosten Erik Melin.

Biografi

Under sin tjänstgöring i Karlskrona gjorde B. anteckningar och samlingar rörande svenska sjökrigshistorien, grundade på omfattande studier i tryckta arbeten och arkivmaterial, såsom amiralitetets huvudböcker för perioden 1641–1700. En frukt härav blev »Then adelige och lärde swenske siö-man», som innehåller dels en förteckning pä adliga släkter, härstammande från sjöofficerare, dels en längd på sjöofficerare, som gjort sig kända för lärdom eller åtminstone lärda intressen, dels slutligen en matrikel över svenska amiraler och flaggmän från Gustav Vasas tid till år 1700. Arbetet, som på sitt område är det första i vårt land, har på grund av sin tillförlitlighet skattats högt. Det innehåller emellertid blott en del av de resultat, som B. vunnit under sina studier. Han började med att upplägga en matrikel över flaggmän och uppgöra biografier över dem. Därtill fogades bl. a. längder över präster vid amiralitetet och skeppsbyggmästare ävensom skildringar av »våra gambla svenskas och göthers forna sjöväsende, skepp, härnader, sjöstrider». Orsaken, varför B. ej fullföljde sina ursprungliga syften utan nöjde sig med att utge vissa partier av sina anteckningar, var hans uppfattning, att för arbetets slutförande efter den bredare planen fordrades vida mer omfattande studier, särskilt i arkiven, än han kunnat bedriva. Arbetet ingavs av B. till amiralitetskollegium, där det överlämnades till granskning åt några ledamöter, vilka vitsordade dess värde. B. gjorde även samlingar till ett herdaminne för Kalmar stift och fortsatte jämväl sin faders anteckningar rörande Kalmar. Av ovannämnda handskrivna samlingar synes tyvärr intet ha blivit bevarat. Däremot ha vi kvar uppgifter om Vissefjärda sockens historia, om dess kyrka och om dess tidigare präster, som B. inskrivit i församlingens kyrkböcker. Han ägde en »utmärkt vacker handstil och en mästerlig hand att rita och måla, hvarom hans åtskilliga i Wissefjärda kyrkoböcker införda teckningar och emblemer skönt vitsorda».

Författare

Erik Naumann.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Klage-tårar öfwer den... wällärde studiosi, herr Daniel Bechstadij oförmodliga och hastiga... hädanskillnad, som sig tilldrog i Stockholm, den 29 maij åhr 1709...; uthi sorgen fälte af C. N. B. U. o. o. å. Fol. 2 'bl. — Diss. acad. de fatis philosophiae naturalis. P. 1—2. Upps. 1713, 16. 4 bl., 35, (1) s.; 3 bi, s. 37—77, (1) s. (P. 1 pro exerc, prses. J. Vallerius, p. 2 pro gradu, prass. P. Elvius.) — Then adelige och lärde swenske siö-man; thet är: 1. Matrikel öfwer Sweriges ridderskap och adel, hwilka uthaf siö-män hafwa theras uhrsprung. 2. Förteckning uppå några swenska siö- och ammiralitets-herrar och officerare, the ther igenom lärdom och studier hafwa gjordt sig bekanta... Sthm 1734. 4: o 4 bl., 144 s., 2 bl. — Ett lands härlighet af metallers ymnighet, til Guds ähro wisad och för menniskiom prisad, vthi en enfallig sermon, hwilken anno 1738 den 27 aug. . . . efter sluten ordentelig söndags-predikan, som första gång skedde vid det. . . nyligen anlagda järnbruk Lindefors, beläget vthi Småland och Wissefierda sokn, .., uppå begäran blef hållen. Carlscrona^[1] 1739. 4: o 36 s.

Källor och litteratur

Källor: Amiralitetskollegiets prot. 1733, registr. 1719, RA; S. Cavallin, Lunds stifts herdaminne, 5 (1858); N. I. Löfgren, Tjenstemän wid församlingarne och lärowerken uti Kalmar stift, 2 (1839).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Nilsson Bechstadius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/19093, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:19093
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Nilsson Bechstadius, urn:sbl:19093, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2024-04-24.