Mengden, von, släkt



Band 25 (1985-1987), sida 402.

Biografi

von Mengden, släkt, härstammande från grevskapet Dortmund i Westfalen. Där hade riddaren Gerard "de Mengede" 1340 och 1344 i sitt sigill den tre gånger delade sköld som utvecklades till det vapen med två bjälkar som släktens senare medlemmar förde. Redan 1249 förekommer där med samma tillnamn en person med det i släktens senare generationer vanliga förnamnet Ernst, och släkten anses härstamma från den nordnordväst om staden Dortmund belägna orten Mengede. Efter andra orter i trakten kallade sig olika grenar av samma släkt von Mengede genannt Osthof, von Mengede anders geheyten van Dunowe, van Mengede van dem Ebbedynchove och von Mengede gennant up dem Ape.

Den förste medlem av denna släkt som kunnat beläggas i Livland är Johan von Mengede, anders Osthoff genannt (d 1469), som i ett brev från 1442 uppges ha kommit från det nära Dortmund belägna grevskapet Mark. Han namnes som Tyska ordens fogde i Karkus 143942 och som komtur i Reval 144350 samt var från sistnämnda år ordensmästare i Livland. Som sådan kom han att spela en roll i nordisk historia genom sina underhandlingar med konung Karl Knutsson och ännu mer med Kristian I. Som komtur i Reval efterträddes han av Ernst von Mengede, anders Osthof gennant (d 1471), som i ett till 1451 daterat protokoll också uppges ha kommit från Mark. 1469 var en Dyderick van Mengeden änders genandt van der Dunouve Tyska ordens komtur i Dünamünde.

De senare släktmedlemmarna i Livland uppges (Livl don:kont:s arkiv) härstamma från Engelbrecht van Mengeden (d tidigast 1495), som skall ha varit kusin (Livl don:kont:s arkiv) eller brorson (Genealog Handbuch) till den förutnämnde ordensmästaren. Han bytte 1490 till sig godset Woge, senare kallat Altenwoga eller Mengdenhof i Sissegal, Livland, vilken transaktion 1508 konfirmerades för hans son Ernst von Mengeden (d tidigast 1549). Dennes son Engelbrecht v M (d tidigast 1570) på Altenwoga var far (Lange, 2) till släkten Mecks (s 300) stammoder och till Fromhold v M (d 1603) på Altenwoga. Den sistnämnde deltog som ryttmästare på sv sida i slaget vid Kokenhusen 1601, där en av hans söner stupade, och där han själv fick elva sår. Han var far till Engelbrecht v M (15871648), som var landsnotarie i kretsen Pilten i Kurland 161728 och därefter flyttade tillbaka till Livland. Han blev där lanträttsdomare, och 1632 var han en tid assessor i slottsrätten i Riga. 163843 innehade v M ett nyinrättat ämbete som commissarius i Liv- och Ingermanland med uppgift att biträda generalguvernören i administrationen av såväl civila som militära angelägenheter. 1640 blev han därjämte krigsråd, och senare blev han 1643 (SRP) vice president i Dorpats hovrätt och s å vald till lantmarskalk i Livland. Då lantdagen 1646 valde v M till lantråd, vägrade den sv generalguvernören Gabriel Oxenstierna Bengtsson stadfästa valet på grund av hans ämbete i hovrätten, v M är mest känd genom den livländska landrätt (Livonica II, vol 760, RA) som han i början av 1640-talet utarbetade efter studier av riddarrätter, privilegier och sedvänjor samt sv och tysk rätt men som aldrig blev konfirmerad. Han var morfar till generalguvernören i Livland Jacob Johan Hastfer (bd 18).

Denne Engelbrecht v M:s farfars bror Ernst v M (d tidigast 1590) kom genom sitt äktenskap i besittning av godset Kussen i Sesswegen, Livland. Hans son Georg (Jurgen) v M (d 1622) var 1621 en av de sex livländska adelsmän som jämte den sv guvernören i Riga Jesper Matssons Krus (bd 21) blev ledamöter av den av Gustav II Adolf då tillsatta revisionskommissionen för adelns gods i Livland. Hans son Ernst v M (15931655) blev senast 1631 assessor i lanträtten för Riga län och var liksom sin yngre bror Otto bland de sextio likbärarna vid Gustav II Adolfs begravning 1634, varför de anses ha varit bland dem som så till den sv regeringen framlämnade den livländska adelns anhållan om stadfästelse av dess privilegier. Senast 1636 blev han lanträttsdomare i kretsarna Pernau och Riga, och 1641 var han en av de båda delegater som sändes till Sthlm för att utverka erkännande av den av det livländska ridderskapet 1637 beslutade ridderskapskassan. Senare blev v M ryttmästare 1642, lantmarskalk 1646 och lantråd 1650. Sistnämnda år var han och hans förutnämnde bror Otto bland de tre lantråd som vid drottning Kristinas kröning till henne överlämnade en dyrbar silverservis som present från det livländska ridderskapet.

Brodern Otto v M (15961681) ökade genom sitt första äktenskap och genom köp avsevärt sina godsbesittningar och blev genom affärsverksamhet, bl a i Rigas hampkompani, en av de rikaste männen i Livland. Han var en av de två representanter för den livländska adeln, som 1629 sändes till Gustav II Adolf med anhållan om privilegiebekräftelse. Senare blev han lanträttsdomare 1630 och ryttmästare för den livländska adelns rusttjänst 1631. 1635 återtog vM med den livländska adelsfanan sin syssling Engelbrecht Mecks (s 300) slott Sunzel, som den litauiske storfältherren Krzystof Radziwill erövrat vid ett infall över gränsen under förhandlingarna om förlängning av det sv-polska stilleståndet. 1643 blev han den förste lantmarskalken i Livland, och s å ledde han en delegation, som i Sthlm utverkade inrättande av ett lantrådskollegium för Livland, bestående av sex lantråd, v M blev nu ett av dessa och överstelöjtnant för livländska adelns rusttjänst. 1648 ledde han en ny delegation till Sthlm, som utverkade ökning av antalet lantråd till tolv och av lantmarskalkens ämbetstid till tre år. 1648 (Meurling)1664 var v M assessor vid Dorpats hovrätt, och han blev överste för den livländska adelns rusttjänst 1651 och friherre 1653. Som friherreskap skulle han få benämna Altenwoga, också kallat Ogershof, i Erlaa socken, som donerats till honom av Gustav II Adolf 1625 (Red:kommissionens i Livland arkiv). Med satsande av eget kapital samlade v M gamla urkunder och privilegier för ridderskapet och blev därigenom grundaren av det livländska ridderskapets arkiv. Han, hans förutnämnde syssling Engelbrecht v M och hans son generalmajor Gustaf v M (se nedan) kom att spela en så betydande roll att denna tid kallats den M:ska perioden i Livlands historia (Seraphim).

Gustav v M:s son Johan Albrecht v M (16631720) blev vid adelskonventet i Wolmar 1692 en av de tre personer som jämte Johan Reinhold Patkul skulle vara "residerande" lantråd, dvs utgöra ett permanent organ i Riga med uppgift att tillvarata adelns intressen. Efter Patkuls flykt till Kurland ledde han 1693 i Riga på den livländska svensktidens sista lantdag motståndet mot sin frände generalguvernören Jacob Johan Hastfer. Albrecht v M var en av de livländska adelsmän som kallades till Stockholm för att stå till svars inför en av Karl XI tillsatt kommission. Där blev han en av de tre som jämte Patkul 1694 dömdes att mista liv och gods (jfr bd 6, s 646), men konungen mildrade domarna över alla utom Patkul till sex års fängelse, i v M:s fall på Bohus fästning. Kort före sin död 1697 lät Karl XI frigiva dem. Efter den ryska erövringen av Riga 1710 blev v M livländsk lantmarskalk men avgick före årets slut och efterträddes av sin äldre bror Magnus Gustaf v M (d 1726), som senast 1695 blivit överstelöjtnant vid ett sv regemente i holländsk tjänst. Denne Gustaf v M var gift med en av Hastfers döttrar.

Deras yngste bror, lantrådet Carl Friedrich v M (16661734), blev 1703 överste i sv tjänst och tillfångatogs av ryssarna vid Rigas kapitulation 1710, varvid han dock som liv-Iändare fick frihet att vara på sina gods (Rgk). Han valdes så till lantråd. 1722 fick han generallöjtnants avsked (M 983). Hans son Carl Johan v M (170263) blev sv kammarherre 1727, lät introducera ätten på sv riddarhuset 1731 och fick överstelöjtnants avsked 1747. Han flyttade 1748 till sitt arvegods Ogershof i Livland. 1761 fick v M sv generalmajors karaktär.

Ättlingar på manssidan till Magnus Gustaf v M fortlevde i Livland ännu under 1900-talets förra hälft, bl a två grenar på godsen Sinohlen och Golgowsky i Tirsen, av vilka det förra ingått i Gustaf v M:s mödernearv och det senare köpts av honom. Magnus Gustaf v M:s yngste son, ryske kammarherren, sedermera lantrådet och statsrådet Ernst Reinhold vM (172698), och Johan Albrecht v M:s sonson hovrättsrådet, sedermera lantrådet, statsrådet och guvernören i Livland Ernst Burchard vM (173897), upphöjdes i tyskt riksgrevligt stånd 1774 resp 1779, och den senare av dessa båda riksgrevliga släktgrenar fortlevde ännu i början av 1900-talet i Ryssland.

Där och i Tyskland fanns länge också en släktgren, som uppges härstamma från en farbror till Otto v M, vilken som barn skall ha förts i fångenskap till Ryssland 1577.

I Tyskland levde ännu under 1900-talets förra hälft personer med namnet v M, som uppges härstamma från en av de i Westfalen kvarvarande släktgrenarna (jfr dock Genealog Handbuch, s 1176 f).

Författare

H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Deutschbaltisches biogra-phisches Lexikon 1710-1960 (1970); Dortmunder Urkundenbuch, 12 (188194); d:o, Ergänzungs-band, 1 (1910); A Fahne, Die Grafschaft und freie Reichsstadt Dortmund, 1 (1854), s 25 o 259, 2:1-2 (1855-57), 4 (1859); Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften. Livland, 2:15 [1943]; M Gritzner, Der Adel der russischen Ostseeprovin-zen (J Siebmacher's grosses und allgemeines Wap-penbuch, 3:11, 1898), 1, s 77 ff o 171, 2, s 363 o 491; A W Hupel, Nordische Miscellaneen, 1517 (1788), s 320-335; dens, Neue nordische Miscellaneen, 9-10 (1794), s 178-182, 13-14 (1796), s 295 f; E H Kneschke, Neues allgemeines deutsches Adels-Lexikon, 6 (1865); H Lange, Die Familie von Meck in Livland, 1 (1913); Ä Mei-ninghaus, Die Herren- und Rittersitze der Grafschaft Dortmund im 13. und 14. Jahrhundert (Beiträge zur Geschichte Dortmunds und der Grafschaft Mark, 16, 1908), s 78-84; J D v Steinen, Westphälische Geschichte, 3 (1757); A Stenger, Zur Geschichte des Örtes Mengede und der Familie von Mengede (Beiträge zur Geschichte Dortmunds und der Grafschaft Mark, 16, 1908); West-fälisches Urkunden-Buch, 7 (1908). Gerard "de Mengede": Dortmunder Urkunden-Buch, Ergänzungsband, 1 (1910). Ernst "deMengede": Westfå-lisches Urkunden-Buch, 7 (1908). Johan von Mengede, änders Osthoff genannt: L Arbusow, Die im Deutschen Orden in Livland vertretenen Geschlechter (Jahrbuch lur Genealogie, Heraldik und Sphragistik 1899), s 77; BSH 3 (1870); Eesti bio-graafiline leksikon (192629) o där anf litt; Est-und livländische Brieflade, 1:2 (1857), s 55, 200 f, 213 f, 3 (1879), s 7681, 4 (1887); A Hammarskjöld, Ätten v M o Livland under sv väldet (HT 1889), s 243-52, 256; S Kraft, Senare medeltiden (Sveriges hist till våra dagar, 3:2, 1944; personreg i del 15, 1945); Liv-, Est- und Curländischés Urkundenbuch, 1:912 (1889-1910); Livländische Gii-terurkunden [1] (1908); G A Lögdberg, De nordiska konungarna o Tyska orden 144157 (1935), s 199, 212 f, 262, 264-269, 272 f, 277, 280, 282 f, 292, 294, 311316, 320 f. - Ernst von Mengede, änders Osthof genannt: Arbusow, a a; Est- und livlän-dische Brieflade, 1:2 (1857), s 55, 214, 224, 4 (1887); Hammarskjöld, aa, s 252; Liv-, est- und kurländisches Urkundenbuch, 1:11 (1905). Dyderick van Mengeden änders genandt van der Dunouve: Arbusow, a a; Liv-, est- und kurländisches Urkundenbuch, 1:12 (1910). Engelbrecht van Mengeden: Livl donationskontorets arkiv F II b 4):8:6, RA; Genealogisches Handbuch der baltischen Ritter-schaften, Livland, 2:15 [1943], s 1178; H v Hage-meister, Materialien zu einer Geschichte der Land-giiter Livlands, 12 (1836-37); Hammarskjöld, aa, s 252 f, 256; Livländische Guterurkunden [1] (1908); L v Stryk, Beiträge zur Geschichte der Rittergiiter Livlands, 2 (1885). Ernst von Mengeden: Livl donationskontorets arkiv F II b4):8:6, RA; Est- und livländische Brieflade, 1 (1856-57); Livländische Guterurkunden, 2 (1923); Stryk, aa. Engelbrecht v M (d tidigast 1570): Under Ernst von Mengeden anf källor samt H Lange, Die Familie von Meck in Livland, 2 (2 ex maskinskr, dat Riga 1931 resp Stettin/Filder 1956), s 69 resp 50, RHA, o dens, d:o, 1 (1913). Fromhold v M: Skr till konungen: Karl IX:s tid: Bertil Andersson mfl, Livl donationskontorets arkiv F II b4):8:6, RA; AOSB 1:6 (1918); C C:son-Gyllenhjelm, Egenhän-diga ant:ar rörande tiden 15971601 (HH 20, 1905), s 349; Hagemeister, a a; Hammarskjöld, aa, s 253 f, 256; Lange, a a, 1; A Sväbe, Die älteste schwedische Landrevision Livlands (Acta universi-tatis Latviensis, 2:3, 1933); J Werwing, Konung Sigismunds o konung Carl den IX:des historier, 2 (1747), s39. - Engelbrecht vM (d 1648): Biogra-phica, Red:kollegiets arkiv F I: 87, E 659 (brev till Axel Oxenstierna), RA; AOSB 1:6, 2:5 o 2:8 (1893-1918); L Arbusow, Grundriss der Geschichte Liv-, Est- und Kurlands (4. uppl. 1918); F Bienemann, Zur Geschichte Engelbrecht v M:s und seines Landrechtsentwurfs (Sitzungsberichte der Gesellschaft fur Geschichte und Alterthums-kunde der Ostseeprovinzen Russlands 1900, 1901); F G v Bunge, Einleitung in die liv-, esth- und cur-ländische Rechtsgeschichte und Geschichte der Rechtsquellen (1849); [M Dogiel,] Codex diploma-ticus regni Polonise et magni dvcatvs Litvanise, 5 (1759), s 397; E Dunsdorfs, The Livonian estates of Axel Oxenstierna (1981); Eesti biograafiline leksikon (1926-29); Ehst- und livländische Brieflade, 2 (1861-85); E Fries, Erik Oxenstierna (1889), s 106; F K Gadebusch, Livländische Bibliothck, 2 (1777); dens, Livländische Jahrbucher, 3 (1781), s 159, 161, 187, 214, 261-64; Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften, Livland, 2:15 [1943], s 1181 f, 1194; Hagemeister, a a; Hammarskjöld, a a, s 254, 256; Lange, a a, 1; R Lilje-dahl, Sv förvaltn i Livland 161734 (1933); Lokalf; J Lossius, Die Urkunden der Grafen de Lagardie in der Universitätsbibliothek zu Dorpat (1882); E Hj J Lundström, Bidr till Livlands kyrkohist under den sv tidens första skede från Rigas intagande 1621 till freden i Oliva 1660 (1914), s 110; A C Meurling, Sv domstolsförvaltn i Livland 16341700 (1967); C E Napiersky, ActenstUcke zur Ge- schichte der Noldeschen Handel in Kurland zu Anfang des siebzehnten Jahrhunderts (Monu-menta Livoniae antiquae, 2, 1839), s XVII, 78; E v Nottbeck, Rechtsgeschichte Liv-, Est- und Cur-lands (1895), s 249; C T Odhner, Sveriges inre hist under drottning Christinas förmyndare (1865), s 171, 232; C v Rautenfeld, Die livländischen Landmarschälle von 1643 an bis auf die Gegenwart (Baltische Monatsschrift, 47 1899), s 172; J F Recke u K E Napiersky, Allgemeines Schriftsteller-und Gelehrten-Lexikon der Provinzen Livland, Esthland und Kurland, 3 (1831); A v Richter, Geschichte der dem russischen Kaiserthum einverleibten deutschen Ostseeprovinzen bis zum Zeit ihrer Vereinigung mit demselben, 2:2 (1858), s 44 f; C Russwurm, Nachrichten iiber das adeliche und freiherrliche Geschlecht Stael von Holstein, Ehst-ländischer Linie, 2 (1873); dens, d:o, Nachträge und Register (1877); A Schwabe, Grundriss der Agrargeschichte Lettlands (1928), s 162-165; [T Chr Schwartz,] Versuch einer Geschichte der liefländischen Ritter- und Landrechte (A W Hupel, Neue nordische Miscellaneen, 56, 1794), s 203 f, 210; E Seraphim, Livländische Geschichte, 23 (1904); A Soom, Die Politik Schwedens bezüglich des russischen Transithandels iiber die estnischen Städte in den Jahren 1636-1656 (1940); dens, Der Herrenhof in Estland im 17. Jahrhundert (1954); dens, Der baltische Getreidehandel im 17. Jahrhundert (1961); SRP 5, 8, 10 (1888-1905); Stryk, a a, 1-2 (1877-85); E Winkelmann, Bibliotheca Livoniae historica (2. uppl, 1878); N WolfT, Livlands Landräte und Landmarschälle (1932). — Ernst v M (d tidigast 1590): Hagemeister, a a; Stryk, a a, 2. Georg v M: Biographica, RA; Hagemeister, a a; Lange, a a, 1; Liljedahl, a a; Stryk, a a, 2; Sväbe, aa. Ernst v M: Biographica, RA; Krigs-koll:s fullmaktsböcker, KrA; AdRP 2 (2. uppl, 1905), s 125; Ehst- und livländische Brieflade, 2 (186185); Genealogisches Handbuch der balti-schen Ritterschaften. Livland, 2:15 [1943.], s 1182, 1195; Hagemeister, a a; Hammarskjöld, aa, s 255 f; Lange, a a, 1; Liljedahl, a a; Lokalf; Lossius, a a; Meurling, a a; Rautenfeld, aa, s 174; Seraphim, a a, 2; Stryk, a a, 2; WolfT, a a, s 20 o 30. - Otto v M: RR 1664 janmaj, f 304 v, Biographica, M 554, Sköldebrevsaml, Kopiesaml I, vol 76 (A Hammarskjölds afskriftssaml), Likv, särsk 33:19, Red:-kommissionens i Livland arkiv F 1:7, f423, 431, 433, E 659 (brev till Axel Oxenstierna), P Sondéns ms Militära chefer i sv armén, o där anf källor, RA; AdRP 2 (2. uppl, 1905), s 125, o 8 (1886), s 255; AOSB 1:3 (1900); F Bienemann jun, Otto und Gustav v M in schwedischer Darstellung (Rigaer Tageblatt 1894); Bunge, aa; J Cavallie, De-höga officerarna (1981); Ehst- und livländische Brieflade, 2 (186185); Gadebusch, aa 1781, s 65, 287; Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften, Livland, 2:15 [1943], s 1183 f, 1192, 1195 f; S Grauers, Ätten Wachtmeister genom seklerna, 12 (194146); Hagemeister, aa; Hammarskjöld, a a, s 225, 22831, 233 ff 255 f; S Hedin, Resare-Bengt (1921), s 504, 506; T Hiärn, Ehst-, Lyf- und Lettländischer Geschichte (Monumenta Livoniae antiquae, 2, 1839), s 19; Chr Kelch, Liefländische Historia (1695), s 557; Liljedahl, aa; Lokalf; Meurling, a a; W Neumann, Der Dom zu St Mari-en in Riga (1912), s 114 f; Rautenfeld, aa, s 16972; Richter, aa, s 64; Russwurm, aa:n; Schwartz, a a, s 210; Seraphim, a a, 2; SRP 5, 12 (1888-1909); Stryk, a a, 2; R Wittram, Baltische Geschichte (1954); WolfT, aa, s 15, 28. Johan Albrecht v M: Biographica, Livonica II, vol 513516, 528, RA; Arbusow, aa 1918; A Buchholtz, Beiträge zur Lebensgeschichte Johann Reinhold Patkuls (1893), s 101, 108; F F Carlson, Sveriges hist under konungarne af Pfalziska huset, 5 (1879), s 176 f, 6 (1881), s 60; Deutschbaltisches biographisches Lexikon 1710-1960 (1970); Y Erdmann, Der Livländische Staatsmann Johann Reinhold v Patkul (1970); Hagemeister, a a; Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften, Livland, 2:15 [1943], s 1186, 1196, 1198; H Hornborg, Konspiratören Johann Reinhold Patkul (1945), s 91, 112 f; A Isberg, Karl XI o den livländska adeln 1684— 95 (1953); H v Jannau, Geschichte von Lief- und Ehstland (A W Hupel, Neue nordische Miscella-neen, 5-6, 1797), s 358, 367; C Kelch, Lieflän-dische Historia. Continuation 1690 bis 1707 (1875); Rautenfeld, a a, s 185; Richter, a a, s 157; G Schirren (utg), Die Recesse der livländischen Landtage aus den Jahren 1681 bis 1711 (1865), s 192 IT, 242, 256, 258, 319, 321, 334, 339 f, 344, 347 f, 353, 363-369, 377, 384, 388, 412, 422, 425, 430 f, 441 f; Seraphim, a a, 2; O Sjögren, Johan Reinhold Patkul (1882), s 30, 37, 45, 50; Stryk, a a, 2; WolfT, a a. Magnus Gustaf v M: Biographica, RA; Buchholtz, a a, s 75; Hornborg, a a, s 74; Isberg, a a; Karl XI:s almanacksant:ar (1918); Rautenfeld, aa, s 186; Schirren, a a, s 305, 320, 328, 332 f, 353, 366, 368, 371, 422; Stryk, a a, 2; G Tessin, Die deutschen Regimenter der Krone Schweden, 2 (1967); Wolff, a a. Carl Friedrich v M: Biographica, M 983, Rgk 1935, Stavsundsarkivet: Hans v Fersens arkiv, vol 9, RA; F Arfwidsson, Försvaret av Östersjöprovinserna 170810 (1936); Carlson, aa, 6, s 249; Hagemeister, aa; L Kaggs dagbok 16981722 (HH 24, 1912); Lewenhaupt; Neumann, aa, s 114; C O Nordensvan, Sv arméns regementen 17001718 (KFÅ 1920), s 83, 93; R Petres o C M Posses dagböcker 1702-09 (1921); C v Rosen, Bidr till känned om de händelser som närmast föregingo sv stormaktsväldets fall, 2:2 (1936), s 206, 211; Schirren, a a, s 257, 366, 368 f, 377, 389 f, 397, 423, 429 f, 433 f, 436; Stryk, a a, 2. - Carl Johan v M: Biographica, E 6506 (brev till Johan Löwen), Krigsexp:s arkiv B I a: 39: 7 jan 1747, M 1115, RA; AdRPfrom 1719, 68, 13 (1881-91); A Brauner-hjelm, K lifregementets till häst hist, 5:1 (1917); [C O] Lagercrantz's utur arresten gifne berättelse om sv arméens tillstånd vid början af året 1742 (HSH 7, 1819), s 327; Malmström; Relation om hwad på rijkzdagen i Sthlm förefallit åhr 1731 (HSH 37, 1856), s 435; Stryk, a a, 2. Fortlevande friherrliga släktgrenar. Gothaisches genealogisches Taschen-buch der freiherrlichen Häuser, Teil A, 90 (1940). Den grevliga släktgrenen: d:o der gräflichen Häuser, 103 (1930). Den rysk-tyska släktgrenen: d:o der freiherrlichen Häuser, Teil A, 90 (1940). Den westfaliska släktgrenen: A Fahne v Roland, Geschichte der westphälischen Geschlechter (1858); Gothaisches genealogisches Taschenbuch der adligen Häuser. Deutscher Uradel, 27 (1928); Gothaisches genealogisches Taschenbuch der adeligen Häuser, Teil A, 41 (1942); Steinen, aa, 3, s 567 fT.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Mengden, von, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/19117, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:19117
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Mengden, von, släkt, urn:sbl:19117, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se