Gustaf Mengden, von

Född:1625-04-17
Död:1688-12-16

Arméofficer, General


Band 25 (1985-1987), sida 406.

Meriter

von Mengden, Gustaf, f 17 april 1625 (Neumann; jfr Album academicum), d 16 dec 1688 (Neumann; Witte). Föräldrar: lantrådet, assessorn o översten frih Otto v M o Gertruda v Rosen. Inskr vid univ i Dorpat 23 jan 43, vid univ i Leiden maj 46, lantmarskalk i Livland 21 jan 5327 juli 60, major senast 56, lantråd 27 juli 60, assessor i Dorpats hovrätt 19 mars 64, överste för den livländska adelns rusttjänst 13 aug 68, generalmajor 29 mars 7521 maj 78, led av kommissionen för generalrevision av haketalsjämkningen i Livland 7 febr 87.

G m Barbara Finck v Finckenstein (Russwurm 1877; ej hos Joachim o Klinkenborg), d 12 nov 1682 i Riga, enligt en uppgift (Elgenstierna) dtr till Albrekt F o Catharina v Oelschnitz, enligt en annan (Genealog Handbuch) till Christoph F o Katharina Hedwig v Halle.

Biografi

M utmärkte sig sommaren 1656 som major i kriget mot ryssarna. Han var då den ene av de båda befälhavarna för ett av generalmajor H E Streiff v Lauenstein utsänt rekognosceringsparti, som 21 juli mellan Menzen och Neuhausen drev ryska dragoner och några kosacker på flykten. Då Streiffkort därpå slog en rysk styrka vid floden Aa, fick M en kula genom kroppen. Han befann sig under Karl X Gustavs andra danska krig i Helsingör hösten 1658 och i Stettin i febr 1659 (brev till MG De la Gardie).

1662 (Genealog Handbuch) ledde M en livländsk deputation till Sthlm (jfr v Bock), och 1666 var han en av de fyra legater som med Simon Grundel Helmfelt (bd 17) i spetsen förhandlade med ryssarna vid Pliusa nära Narva och där undertecknade en traktat. 1678 ledde han den deputation som den livländska adeln sände till Karl XI i Skåne för att avvärja den hotande reduktionsfaran och som lyckades utverka en välvilligt formulerad k resolution.

Faderns 1668 ingångna olyckliga tredje äktenskap förorsakade sådan fiendskap mellan M och styvmoderns släktingar att hennes svåger generalmajor Jacob Staël v Holstein utmanade M på duell 1679. Denna duell slutade med att Stael v Holstein blev ihjälskjuten av M som hade hjälp av sin äldste son, överstelöjtnanten Otto Reinhold v M. De måste därför gå i landsflykt till Kurland (Arkivfragment), varifrån M fortsatte till Danzig och Khvn (E 1499 o Esplunda arkiv). Sonen dömdes 1680 till döden i sin frånvaro och uppges ha dött i landsflykt 1687 (v Bock), men M kunde 1682 återvända till Livland efter att ha botat 3 000 dlr silvermynt (Russwurm 1873).

Från landsflykten hade M 1681 genom en skrivelse till lantråden i Livland måst försvara sig mot beskyllningar för att 1678 ha överskridit sina befogenheter och varit alltför villig till samarbete med Karl XI. Efter hemkomsten blev han emellertid ledare för den livländska adelns motstånd mot reduktionen. Den vägrade erkänna reduktionsbeslut av den sv riksdagen, där den ej var representerad, och ville ej heller själv fatta beslut om reduktion. Utan tillstånd av generalguvernören Krister Horn (bd 19) sammankallade M 1684 lantråden och andra i Riga varande adelsmän för överläggningar, och s å var han ett av de båda lantråd som förmådde Horn att sammankalla en lantdag. Ett plakat 1685 om att adeln endast i tio år skulle få behålla norrköpingsbeslutsdonationer, som sålts eller förpantats, föranledde M och några andra ledande adelsmän att uppsöka Horn och anhålla om sammankallande av en ny lantdag, men denne vägrade tillmötesgå deras begäran. Det har ansetts (Isberg), att en av dem i hela det livländska ridderskapets namn författad odaterad skrivelse till Karl XI med protest mot reduktionen var deras reaktion i denna situation. Då en lantdag sammankallades 1686, tillkom på M:s initiativ ytterligare en skrivelse till konungen.

M är också känd som författare av koraler och religiösa dikter samt av en smädedikt, i vilken han kallade fem sv reduktionsmän "Düwelskinder" (djävulsbarn).

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från M till bl a M G De la Gardie, RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Der Verfolgete, errettete und lob-singende David, das ist; Alle Psalmen Davids in Reimen gefasset, und auflf denen, bey der evange-lischen Kirchen gebräuchlichen Melodeyen eingerichtet. Durch einen Christen, der sich in seinem Pathmo an Gott Ver-Miethet. Riga 1686. 1 pl, 448 s, Register (8) s. [Anon.] Sonntages Gedancken eines Christen, so sich an Gott Ver-Miethet. Riga uå [1686]. 2 pl, 302 s, Register + Anhang zweyer Lieder [av M.C. Haltius] (10) s. [Anon.] Wohl--gebohrne ... Herren Land-Räthe des königl. Furs-tenthums Liefland ... [skrivelse 19/29 mars 1681] (Grundliche iedoch bescheidene Deduction der Unschuld Hn. Joh. Reinhold von Patkul ..., Leipzig 1701, 4:o, Allerhand andere Beylagen, s 1317; omtr i Die Recesse der livländischen Landtage aus den Jahren 1681 bis 1711 ... hrsg von C. Schirren, Dorpat 1865, 4:o, s 1315). Fief Diiwelskinder syn bescheden / To Roof un Armot aller Schweden ... [verser] (F K Gadebusch, Livländische Bib-liothek ..., T 2, Riga 1777, s 239-245). - Einlad-ungsschreiben an einen Freund 1671 (Farna fur Deutsch-Russland [tidskr utg av A Truhart], 1807, Riga, Bd 4, s 174177; enl Recke & Napiersky, nedan a a, s 201). 36 Choräle aus den Schriften des ... von Mengden 16271688. [Dorpat] 1864. 4:o. [Enl Winkelmann, nedan a a, s 290.] Recessus Conventus terrestris Rigae die 5 Julii 1684 habiti [memorial till lantdagen] (Die Recesse ..., 1865, s 6367). [Skrivelse till ridderskapet sept 1687] (ibid, s 79 i).

Källor och litteratur

Källor o litt: RR; Biographica; M 1305 (ryska kriget 165661): 3 aug 1656; Livonica II, vol 732; Muscovitica, vol 7880; Likv; E 1499 (skr till MG De la Gardie); Esplunda arkiv 1:22; Arkivfragment: VH Wrangels hustru; Kopiesaml I, vol 76 (A Hammarskjölds afskriftsaml); P Sondéns ms Militära chefer i sv armén o där anf källor; allt i RA. Album academicum der Universität Dorpat 16321710 (1984); Album studiosorum academiae Lugduno Batavae MDLXXV-MDCCCLXXV (1875), sp 369; L Arbusow, Grundriss der Geschichte Liv-, Est- und Kurlands (4. uppl, 1918); Th Beise, Beitrag zur Geschichte der ältesten Universität Dorpat (Mittheilungen aus dem Gebiete der Geschichte Liv-, Ehst- und Kurland's 8, 1857), s 170; F Bienemann jun, Otto und Gustav v M in schwedischer Darstellung (Rigaer Tageblatt 1894); dens, Briefe und Aktenstiicke zur Geschichte der Verteidigung und Kapitulation Dorpats 1656 (Mittheilungen aus dem Gebiete der Geschichte Liv-, Est- und Kurland's, 16, 1896), s 553, 564; W v Bock, Erinnerungen an Gustav v M (Baltische Monatsschrift, 8, 1863); HJ BöthrUhr, Die Livländer auf auswärtigen Universitäten in vergangenen Jahrhunderten (1884); M Carlon, Ryska kriget 1656-58 (1903), s 51 f; J Cavallie, De höga officerarna (1981); Eesti biograafiline leksikon (1926-29); d:o. Täiendusköide (1940); Eesti rahva ajalugu, 2 (1933), s 986, 1012 f; B Fahlborg, Sveriges yttre politik 166468, 12 (1949); A Fryxell, Berättelser ur sv historien, 17; FK Gadebusch, Livländische Bibliothek, 2 (1777); Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften. Livland, 2:15 [1943], s 1184 IT, 1196; H v Hagemeister, Materialien zu einer Geschichte der Landgr.ter Livlands, 12 (183637); A Hammarskjöld, Ätten v M o Livland under sv väldet (HT 1889), s 225, 228, 231, 234 f; A Isberg, Karl XI o den livländska adeln 1684-95 (1953); H v Jannau, Geschichte von Licf- und Ehstland (AW Hupel, Neue nor-dische Miscellaneen, 15-16, 1797), s 300, 348, 354; E Joachim o M Klinkenborg, Familien-Geschichtc der Gräflichen Finck v Finckensteinschen Ge-schlechts, 1 (1920), s 113 f; J Kirschfeldt, Gustav v M, ein baltischer geistlicher Dichter des 17. Jahr-hunderts (Sitzungsberichte der Gesellschaft fur Geschichte und Altertumskunde zu Riga. Vorträge aus dem Jahre 1930/31, 1931, s 18 fl); H Lange, Die Familie v Meck in Livland, 1 (1913); AC Meurling, Sv domstolsförvaltn i Livland 16341700 (1967); A Munthe, Studier i drottning Kristinas o reduktionens hist (1971), s 427; W Neumann, Der Dom zu St Marien in Riga (1912), s 50, 113 f; C v Rautenfeld, Die livländischen Landmar-schälle von 1643 bis auf die Gegenwart (Baltische Monatsschrift, 47, 1899), s 175 ff; JF Recke o KE Napiersky, Allgemeines Schriftsteller- und Gelehr-tcn-Lexikon der Provinzen Livland, Esthland und Kurland, 3 (1831); A v Richter, Geschichte der dem russischen Kaiserthum einverleibten deut-schen Ostseeprovinzen bis zur Zeit ihrer Vereini-gung mit demselben, 2:2 (1858), s 148, 150; C Russwurm, Nachrichten iiber das adeliche und freiherrliche Geschlecht Stael v Holstein, 2 (1873); d:o, Nachträge und Register (1877); C Schirren, Die Recesse der livländischen Landtage aus den Jahren 1681 bis 1711 (1865), s 13 ff 63-67, 79 f, 87, 115118, 120 f; E Seraphim, Livländische Geschichte, 2 (1904); O Sjögren, Johan Reinhold Patkul (1882), s 6, 11 f; L v Stryk, Beiträge zur Geschichte der Rittergiiter Livlands, 2 (1885); J Vasar, Die grosse livländische Guterreduktion (1931); F v Versen, Geschichte des Geschlechts v Versen und v Fersen, 1 (1885); E Winkelmann, Bibliotheca Livoniae historica (2. uppl, 1878); H Witte, Diarii biographici, 2 (1691), s 159; R Wittram, Baltische Geschichte (1954); N WolfT, Livlands Landräte und Landmarschälle (1932), s 20 T, 31.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Mengden, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/19122, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:19122
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Mengden, von, urn:sbl:19122, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se