Meriter

Spong-Malmrot, Berit Gustava Frideborg,

f 5 febr 1895 i Vinnerstad, Ög, d 14 juli 1970 i Snavlunda, Ör. Föräldrar: byggmästaren Carl Oscar Spong o småskolläraren Anna Fredrika Gustafsson. Studentex vid Uppsala privatgymn 24 maj 16, inskr vid UU sept 16, FK 13 okt 20, FM 28 maj 24, allt vid UU, lär vid olika flicklärov o realskolor 21-25, språkstudier i Tyskland, Frankrike o Italien 22-23. Förf.

G 11 juli 1925 i Vinnerstad m rektorn FD Bertil Axelsson Malmrot, f 25 nov 1893 i Örebro, d 18 aug 1989 där, Nikolai, son till byggmästaren Axel Emil M o Elin Karolina Faeger.

Biografi

Berit S föddes och växte upp nära Motala. Den östgötska bakgrunden betydde mycket för henne och lämnade stoff till flera av hennes litterära och kulturhistoriska verk. Hon debuterade 1924 som lyriker med den kritikerrosade samlingen Högsal och örtagård. Här framstår S som en arvtagare till de sv 1890-talsdiktarna men också som en av 1920-talets "lyriska intimister" och idylldiktare. Den inledande cykeln om Helga den fagra griper tillbaka på den isländska sagan, och tillsammans med dikter med motiv från vardagslivet i hembygden anslås teman som skulle återkomma i S:s diktning. En svit dikter under rubriken Från en kvinna har i sin framställning av olycklig, smärtande kärlek en djupare och intensivare ton.

Provinsmiljö och natur, tradition och historia men även kärlekslängtan och drömmar präglar likaså lyriksamlingen Lärk- ornas land (1929). S är sdlsäker, nästan artistisk; formellt framstår hon som traditionalist. Mer avklarnad och personlig framträder hon i sin sista diktsamling (1937), där titeldikten Dam med parasoll formulerar en tillkämpad livshållning, ett balanserande på lina över en mörk och sugande avgrund. Spänningen mellan motsatser är ett tema som varieras i boken, där fantasi och dikt ställs mot prosaisk verklighet och där diktarjaget karakteriseras som "en vind med disciplin".

S:s främsta uttrycksmedel var emellertid prosan, och med I Östergyllen (1926) inledde hon en lång svit av novellsamlingar och romaner. Berättelserna från 1920-och 30-talen utgörs till övervägande del av folklivsskildringar från den egna hembygden. Tonläget är mestadels ljust och S visar i dessa noveller en utvecklad känsla för lantliga miljöer och deras människor. Hennes kunskap om stoffet är stort och omsorgen om den kulturhistoriska detaljen påfallande. Men det finns också mörkare inslag i prosakonsten från den här tiden. I noveller som Ett litet äventyr och Min är den sjunde bryter våldsammare känslor fram och lyrisk, ljus kärlek får träda tillbaka för dunkla drifter och passion med ond, bråd död som oundviklig konsekvens. Här grundlade också S ett tema som skulle återkomma i hela hennes produktion - det avvikande och annorlunda ställs mot en trygg men också förtryckande normalitet. Romanen Spelet på Härne-vi (1938) är en allmogeberättelse med motiv från det sena 1800-talet, i vilken mörk och destruktiv passion skildras mot en fond av traditionstyngt och föga dramatiskt bondeliv med djup förankring i den östgötska myllan. Den unga bonddottern Ester lever ut sina drifter i en otillåten kärlek, vilket för till katastrof och död.

S:s framställning av motivet säger något väsentligt om hennes position som diktare. Med en del är hon starkt beroende av en äldre diktargeneration; med en annan är hon i samklang med sin egen, med diktare som Gustav Sandgren, Artur Lundkvist och Vilhelm Moberg som i 1930-ta-lets modernistiska anda hyllade primiti-vism, vitalism och sexualromantik. Romanens tragiska utgång kan ses som ett utslag av S:s känsla för det sannolika, sprungen ur hennes förtrogenhet med en hårt traditionsbunden och därmed även ofta fördömande bondemiljö. Händelser som i Spelet på Härnevi kunde bara få ett slut.

Som en epiker av klass framträder S i de brett anlagda romanerna Nävervisan (1942) och Svarta tavlan (1946). 1 fokus står den fattige torparen Adel och hans brinnande längtan efter förkovran och utbildning - först för egen del, sedan för sonens. Men drömmarna infrias inte; den enkla torparblusen förvandlas aldrig till den eftertraktade prästkappan. I stället överflyttas ambitionerna till dottern Ann-Lovis, som blir den som börjar klättra på samhällsstegen. Ståndscirkulationen sker alltså på kvinnolinjen. Ann-Lovis får studera och återvänder hem i triumf som små-skollärare. Hon stiger socialt men någon kvinnokämpe eller rebell är hon inte. Den rollen spelas av systern Albertin, som utmanar förtryckande normer och kräver att få utvecklas fritt som människa. Hon får ingen social framgång, men ger aldrig avkall på sin stolthet och självständighet.

Stoff till bägge dessa romaner hämtade S från sin egen familj och dess historia. Med inlevelse skildrar hon det slitsamma torparlivet, där nöden nätt och jämt kunde hållas från dörren, där barnen kom tätt och sedan ofta lämnade fattiga föräldrar för ett hägrande Amerika. Det realistiska anslaget visar sig inte bara i detaljerade framställningar av det årstidsbetingade arbetet utan också i skildringar av livet i övrigt i det agrara Sverige under senare delen av 1800-talet. Närheten till stoffet röjs även i den dialektala framställningen.

1949 gav S ut romanen Sjövinkel som både gjorde skandal och blev en för-säljningsmässig succé. Den utgavs i inte mindre än nio upplagor. Boken är en nyckelroman och handlar om den så kallade rektorsfejden i Strängnäs 1948-49, som ledde till att S:s make inte omförord-nades på tjänsten som rektor vid stadens läroverk. Beslutet hade föregåtts av stridigheter som följts av snart sagt hela den sv pressen. Det låg således sensation i luften redan då S deklarerade att hon hade för avsikt att ge ut en bok om vad som drabbat maken och henne. Romanen är en stridsskrift och en glödande apologi. Verkligheten bakom historien var lätt att identifiera, vilket ju också var S:s avsikt. Samtidigt kunde hon ta skydd bakom den skönlitterära formen. Delar av kritikerkåren visade tveksamhet i sin bedömning, och många hade uppenbara svårigheter att göra åtskillnad mellan fakta och fiktion. Sak samma gällde den läsande allmänheten. Några kom med etiska invändningar medan andra mer tog parti i en faktiskt timad konflikt än de förhöll sig till en litterär text.

Den intensivt bevakade rektorsstriden i Strängnäs övergick därför senhösten 1949 till en lika upphettad debatt om S:s roman. Följande år publicerades under pseudonym en motskrift till Sjövinkel och debatten blossade upp på nytt. Men hur upprörande nära S än lagt sig ett verkligt förlopp i sin text, är hennes bok ett skönlitterärt verk med intolerant och misstänksam småstadsanda som tema. Hon använder klart fiktiva grepp i uppbyggandet av intrigen, i gestaltningen av karaktärerna och till och med i skildringen av den till synes givna miljön. Detta är lika mycket medveten strategi som ren litterär teknik. Tillvägagångssättet förstärker apologin, fiktionen ger pamfletten ökad slagkraft. Som ett exempel kan nämnas det sätt varpå S "demoniserar" bilden av småstaden och därmed får idyllen att framstå som skenbar, som en kongenial miljö för intriger och onda anslag.

Bitterheten över händelserna i Strängnäs och den roll kyrkan, med biskopen i spetsen, enligt S spelat i dem ligger bakom ytterligare en nyckelroman - Bröder i Christo (1952) som utspelar sig i prästerlig miljö. Boken fick emellertid aldrig samma uppmärksamhet och genomslagskraft som Sjövinkel.

Under 1950- och 60-talen gav S ut såväl novellsamlingar som romaner. Hon förblev sina motivkretsar trogen och erövrade egentligen inte några nya positioner i sitt författarskap. Romanerna Ingen sommarhimmel (1957) och Under svart vimpel (1958) utspelar sig i tyska officerskretsar under 1800-talets senaste decennier - en för S ny miljö. Mot glansfulla fester kontrasteras en inskränkt småstadsmiljö och kvinnoliv fyllda av skvaller och intriger. I den tilldelade och av sociala normer utformade sfären utsätts kvinnorna för ständiga förödmjukelser genom männens vidlyftiga liv men kan även visa prov på styrka och lojalitet.

Under hela sitt författarskap skrev S historiska och kulturhistoriska böcker. Motivmässigt ligger dessa nära de teman som varierades i hennes rent skönlitterära produktion. Hon skrev om Närke och Östergötland, där resor i landskapen ofta leder vidare till kulturhistoriska färder tillbaka till det förflutna. Sju år i Närke (1935) och Sommarbrev (1940) är exempel på verk i denna genre, som till sin form ofta kommer nära det lärda kåseriet. Hit hör också monografin Strängnäs (1953), som varvar beskrivningar av en samtida småstadsidyll med insiktsfulla skildringar av stadens historia med kyrka och skola som dominerande inslag.

1950 förvärvade S och hennes make Tjälvesta i Snavlunda, en gård i södra Närke med anor tillbaka till bronsåldern. I Vägen genom ängarna (1961) berättar hon om renoveringsarbetets glädje och vedermödor, och gårdens historia skildras genom porträtt av de forna ägarna.

S:s produktion blev förhållandevis stor och hennes verk gick i många fall ut i flera upplagor. Hon fick också genomgående uppskattande recensioner. Under hela sin bana höll hon fast vid de grundteman och motiv som behandlades redan i lyriken och prosaverken från 1920- och 30-talen. Kvinnoliv, landsbygd och småstadsmiljöer samt ett påtagligt intresse för historia dominerade hennes författarskap, som väl låter sig sammanfattas under rubriken kultur och tradition.

Författare

Birgit Antonsson

Arkivuppgifter

Brev från S i GUB, KB (bl a till J Landquist o många till Märta Lindqvist), LUB (bl a till G Lindblad), RA (ull V Rydén) o i UUB (bl a till C Björkman).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Högsal och örtagård. Dikter. Sthlm: Norstedt, 1924. [4], HOs. [2.-4. uppl 1924-1927.] Övers: Se Sisters ... (bidrag, 1936).

- I Östergyllen. Berättelser. Sthlm: Norstedt, 1926. [4], 278, [1] s. [2.-6. uppl 1926-1928. Ny utg:] Sthlm: Vårt hems förlag, 1930. 257, [1] s. ([Förtitel 1:] Vårt hems gyllene bibliotek). ([Förtitel 2:] Svenskt liv och leverne) [Ny tr s å.] Övers: I 0sterg0dand. Fortael-Iinger. Khvn: H Aschehoug, 1927. 183 s; se även Die Fuchsgrube (1942 samt bidrag 1940). - Kungsbuketten. Berättelser. Sthlm: Norstedt, 1928. 287, [1] s. [2.-4. uppl 1928-1929.] Övers: Se Die Fuchsgrube (1942) samt The bogy of Beck (bidrag, 1934) o Die Weinachtsmal des Kammerherrn (bidrag, 1953).

- Lärkornas land. Dikter. Sthlm: Norstedt, 1929. 155 s. [2. uppl s å.] - Slottet på rullgardinen. Berättelser. Sthlm: Norstedt 1934. 288 s. [2. uppl s å.] - Sju år i Närke. Med vignetter avE Forseth. Sthlm: Wahlström & Widstrand, 1935. 227, [2] s, ill. ([Omsl:] Svenska landskap av svenska författare). [Kulturhistoriska essäer.] - Dam med parasoll. Dikter. Sthlm: Norstedt, 1937. 136 s. - Spelet på Härnevi. Roman. Sthlm: Norstedt, 1938. 490, [1] s. [2.-5. uppl s å. Ny utg:] Sthlm 1944. 361, [1] s. ([Omsl:] De goda vännerna. Norstedts fritidsböcker). [Ny utg:] Sthlm: Folket i bild; [Seelig], 1959. 469, [2] s. ([FlB:s folkböcker, 171]). [Med förord av B S.] Övers: Wolken fiber Härnevi. Roman. Leipzig: Reclam, 1941. 463, [1] s; Mracna nad Härnevi. Praha: Skerik, 1943. 354 s. (Symposion, 150); Eerst de hoeve dan't hart. Amsterdam: Ploegsma, 1944. 342 s. - Sommarbrev. Sthlm: Norstedt, 1940. 287, [1] s. [Berättelser och essäer.]

- Die Fuchsgrube. Erzählungen. Leipzig: Reclam, 1942. 76, [1] s. ([Redarns Universal-Bibliothek], 7511). [Övers av Rävgropen (Die Fuchsgrube. Eine Weinachtsgeschichte um 1860, s 3-29) o De stulna skorna (Die gestohlene Schuhe, s 30-39) ur I Öster- gyllen (1926) samt av Mellan jul och "Petter Katt" (Zwischen Weinachten und "Pettri Ketten", s 40-69) ur Kungsbuketten (1928).] - Nävervisan. Roman. Sthlm: Norstedt, 1942. 520, [1] s. [2.-5. uppl 1942-1950. Ny utg:] Nävervisan. Sthlm: Bokklubben vårbok, 1960. 381, [1] s. Övers: DerBirkenpsalm. Roman. Stuttgart: Reclam, [1948]. 395 s. -Svarta tavlan. Roman. Sthlm: Norstedt, 1946. [4] s, s 7-534, [1] s. [2. uppl s å.] - Sjövinkel. Roman. Sthlm: Norstedt,

1949. 455, [2] s. [2.-9. uppl s å.] - Vårt eget. [Berättelser.] Ill av U Ruuth-Haglund. Sthlm: Norstedt,

1950. 363, [1] s. - Bröder i Christo. Roman. Sthlm: Norstedt, 1952. 309, [2] s. [2.-3. uppl s å.] - Strängnäs. Ill av G Brusewitz. Sthlm: Wahlström & Widstrand, 1953. 123, [1] s, ill. [Kulturhistoriska essäer.]

- Ingen sommarhimmel. Roman. Sthlm: Norstedt, 1957. 301, [1] s. [2. uppl s å.] - Under svart vimpel. Roman. Sthlm: Norstedt, 1958. 399, [1] s. - Vägen genom ängarna. Teckningar av G Brusewitz. Sthlm: Norstedt, 1961. 273, [1] s, ill. [2. uppl s å. Om Tjälve-sta säteri i Närke och dess historia.] - Kråknatten. Roman. Sthlm: Norstedt, 1963.276, [1] s. [2. uppl s å. Ny utg:] Kråknatten. Sthlm: Norstedt, 1965. 235, [1] s. ([Omsl:] Bokklubben vår bok). - Barnen från Tarrow. [Roman.] Sthlm: Norstedt, 1967. 277, [1] s. [2. uppl s å. Ny utg:] Sthlm: Norstedt, 1970. [1] s, s 7-233, [1] s. ([Omsl:] Bokklubben vår bok). - Historier kring Vättern. [Noveller.] Sthlm: Norstedt, 1968. 236, [2] s. [2. uppl s å.] - Historier från hemtrakten. [Noveller.] Sthlm: Norstedt, 1969. 260, [3] s. - Morris och hans rivaler. [Noveller.] Med ill av Gunnar Brusewitz. Sthlm: Norstedt, 1970. 196, [2] s. [2. uppl s å.]

Tryckta arbeten (bidrag): Stin ska dansa. [Dikt] (Idun, årg 39, 1926, s [633]). - Sockenskola. Motiv från Östergödand. [Dikt] (ibid, 40, 1927, jubileumsskrift [julnr], s 63) - Två psalmböcker. [Dikt] (Studiekamraten, årg 9, 1927, nr 23/24, s 17). - Salen med nio fönster. [Novell] (Idun, 41,1928,julnr, s 30-33, [40]).

- Knypplerskan / Vid en Mariabild / Som lavendel / Visa (Svensk poesi från senaste halvseklet i urval av E Grip, Sthlm: Norstedt, 1928, s 232-236). [Ur Högsal och örtagård (1924).] - Förbi. [Dikt] (Idun, 44,1931, s 299). - En dansresa (Hembygden, utg av Svenska ungdomsringen för bygdekultur, årg 12, 1932, juli, s 4-6; aug, s 10-12). [Berättelse om en midsommardans i Medevi.] - Madame och trossen. [Novell] (Idun, 45,1932, s 300-301, [319]-320, 322-324, 327).

- Klädhängaren. [Novell] (ibid, julnr, s 27-29, 30-31). - Den fule och guldkorset. [Novell] (Julhelg för svenska hem, 1933, s 16-24, ill). - Slott i Skåne. [Novell] (Julhelg för svenska hem, 1934, s 16-29, ill).

- "Slumpen". [Novell] (Julhelg för svenska hem, 1936, s 24-35). - The bogy of Beck (Modern Swedish short stories, London: Jonathan Cape, 1934, s 465-476). [Övers av Busen i Bäck ur Kungsbuketten (1928).] - Sisters / Song (Modern Swedish poetry. P. 2, London: Brown, 1936, s [48]-49). [Övers av Systrar o Visa från Högsal och örtagård (1924).] - I Engel-brekts spår. Till 500-årsminnet (STFÅ, 1936, s 273-313, fotogr). [Kulturhistorisk reseberättelse. Även tr i Sommarbrev (1940).] - Höknlppan. [No- vell] (Julhelg för svenska hem, 1938, s 55-63, ill).

- Till den andra / En port / Till en hederlig begravning (Levande svensk litteratur ... i urval av S Selander, vol 19, Sthlm: Bonnier, 1938, s 8-31). [Två dikter, ur Högsal och örtagård (1924) resp Lärkornas land (1929), o en novell, ur I Östergyllen (1926).] - Dam med parasoll / I gräset / Två dikter om Wivallius: Löv och vind o "Ack, Libertas" (Lyrisk årsbok. En antologi 1937-1938, Red avj Kjellgren, Sthlm: Bonnier, 1938, s 163-169). [Ur Dam med parasoll (1937).] - Påjärn-och koppargrund (STFÅ, 1938, s 83-114, fotogr). [Om bruksmiljöer t Åtvidaberg och Finspång. Även tr i Sommarbrev (1940).] - Kjellander. Musikläraren som varsin stads [Motala] original (Idun, 52,1939, nr 50, s 26-27, 47-48, ill, fotogr). - Tal i salongen. [Novell] (Julhelg för svenska hem, 1939, s 13-22, ill).

- [Essä] (A Ahlberg m fl, Vad är lycka? Fjorton vittnesbörd, Sthlm: Hökerberg, 1939, s 59-66). Omtr: Vad är lycka? "Att få utveckla och få använda sina krafter - det är lycka!" (Idun, 52, 1939, nr 10, s 8, 22).

- Die Fuchsgrube. Eine Weinachtsgeschichte aus den 1860erjahren (Gott fiber den Menschen. Skandinavi-sche Erzählungen. Hrsg v I Meyer-Liine, Berlin: Eck-art-Verl, 1940, s 153-177). [Övers av Rävgropen ur I Östergyllen (1926).] - Välsignelsen. [Novell] (Julhelg för svenska hem, 1940, s 45-55, ill). - En mågfäl-la. [Novell] (Julhelg för svenska hem, 1941, s [40]-52, ill).-Åkern och källan. [Novell] (Julhelg för svenska hem, 1942, s [27J-38, ill). - Vita nuova (Dagens dikt. En lyrisk tankebok, Utg av Radiotjänst, [Red: P Bohman], Sthlm 1943, s 49). [Ur Högsal och örtagård (1924).] -Som lavendel (ibid, s 151-152). [Ur Högsal ... ] - Kvinnobön / Visa (De vackraste svenska kärleksdikterna. Ett urval. Sthlm: Åhlén & Åkerlund, 1943, s 163-165). [Ur Lärkornas land (1929) resp Högsal och örtagård (1924).] - Mellan jul och "Petter Katt" (Min bästa novell, Red av R Hentzel, Sthlm: Natur o kultur, 1952, s 119-[142]; 2. uppl s å). [Ur Kungsbuketten (1928). Med kort motivering för novellvalet av B S, s 118.] Även tr i Berättelser kring julen, Sthlm: Norstedt, 1955, s 65-93. - Två hästar och en vagn (Barn. En diktantologi, [Red] av B G Hallqvist, med teckningar av K Beckman, Sthlm: Bonnier, 1953, s 112-113). [Ur Lärkornas land (1929).] - Die Wei-nachtsmal des Kammerherrn (Dunkle Tage, helle Nächte. Schwedische Erzählungen aus dieser Zeit, Ausgewählt und ubersetzt von I Meyer-Lune, Witten; Berlin: Eckart, 1953, s 153-171). [Övers av Kammar-herrns julkalas från Kungsbuketten (1928).] - Lärkornas land. [Dikt] (I Östergötland. Prosa och poesi, Red T Lindell o H Alfons, Sthlm: Forum, 1953, s 168-169). [Ur Lärkornas land (1929).] - Visa (All Nordens lyrik, i urval av A Österling. Sthlm: Bonnier, 1954, s 532; [nya uppl:] 1960, 1962). [Ur Högsal och örtagård (1924).] - Vid Sankt Olofs Vinterkvarter. [Essä] (i Närke. Prosa och poesi, Red E H Linder o L Berglund, Sthlm: Forum, 1954, s 151-155). [Ur Sju år i Närke (1935).] - Skumt under kyrkovalven (A Ahlberg m fl, Sagt i förtroende. Livsåskådning i personlig belysning, Sthlm: Gummesson, 1954, s 89-93). - Som lavendel (Studiekamraten, årg 71, 1989, 6, s 14). [Ur Högsal och örtagård (1924).] - Bidrag i bl a: NDA 1934: 15/4, SvD 1934: 10/9 o 12/9, Upsala nya tidning 1953: 17/1, S-T 1955: 18/1, Nerikes allehanda 1965:14/6 (dikt: Hyllning till 700-åriga Örebro), Vest-manlands läns tidning 1970:16/7 (två dikter). Smärre bidrag i Idun (enkätsvar m m): 1937:39, 1938:28, 47, 1939:47,1948:13.-Tonsatta dikter: Du månäpple, jag kan ej ta' ner dig! (H Lindberg) Ur Molanderfilmen "Swedenhielms". Sthlm 1935. [Text: Till min apel går jag ut med stege ... ] - Mot natten (E Daneli). Sthlm 1940. [Text: Nu kommer tystnaden ... ] -Som lavendel (N Björklund, Speleman och jäntan fin, Sthlm: Nordiska musikförl, 1943, s 44-45). [Text: Där växte ett lavendelstånd ... ] — I rökfång och ruta (ibid, s 48-50). [Text: Då vårnattens stjärna ur skyarna gled ... ] - Lärkornas land (D Olson). Sthlm 1949. [Text: Vindar stryka en rosig klöver ... ] - Visa (I Widner). Sthlm 1961. [Text: Vägen är vit och vinden ljum ... ]

Översatt: E Lewis, Dagg i gräset. Sthlm: Wahlström & Widstrand, 1936. 200 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: B Antonsson, Litterära karaktärers funktion i en apologi: perspektiv på o gestaltn av karaktärer i B S:s nyckelroman Sjövinkel (Ordet o köttet: om teorin kring litterära karaktärer, ed L-Å Skalin, 2003); dens, Fictionalizing facts into fiction - reflec-tions on the opening sentence of Berit Spong's roman å clef Sjövinkel (Factand fiction in narrative: an interdisciplinary approach, ed L-Å Skalin, 2005); K Berggren, Lyrisk färdknäpp (Studiekamraten 1989, nr 6); C O Bergström, B S:s författarskap (Nerikes AIleh-Nerikes Tidn:en 27 aug 1965); B Holmqvist, S berättar (Östersunds-Posten 15 mars 1960); A-L Höglund, En kvinnlig proletärförfattare? (Från skilda utsikter: skrivande om skrivande i Östergötland, ed M Engberg, 2003); N Johnson, B S (dens, Profiler i sv nutidsdiktn, 1936); E H Linder, Ny sv ill lituhist, 5:2 (1965); S Linder, B S (OoB 1938); dens, B S (1944); SMoK; M Strengnensis [M Stenström], Sanningen om Sjövinkel: en "nyckelknippa" till en nyckelroman (1950); E Witt-Brattström, Begäret på landsbygden (Nord kvinnolittdust, 3,1996).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Berit G F Spong-Malmrot, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20009, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgit Antonsson), hämtad 2024-11-01.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20009
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Berit G F Spong-Malmrot, urn:sbl:20009, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgit Antonsson), hämtad 2024-11-01.