Georg Bogislaus Staël von Holstein

Född:1685-12-06 – Estland (i Narva)
Död:1763-12-17 – Malmö Sankt Petri församling, Skåne län (begr i S:t Petri)

Riksdagsledamot, Arméofficer, Landshövding, Fältmarskalk, General


Band 33 (2007-2011), sida 129.

Meriter

1 Staël von Holstein, Georg Bogislaus, f 6 dec 1685 i Narva (J v Böhnen, Parentation hållen vid S:s grav [1764]; originalgeneal:na, RHA), d 17 dec 1763 i Malmö (v Böhnen; begr 10 jan 1764 där, S:t Petri). Föräldrar: överstelöjtnanten Johan S o Helena Juliana v der Pahlen. Volontär vid Livg 20 febr 00, sergeant vid Artilleriet 01, kornett vid Ingermanländska dragonreg 24 nov 01, löjtn vid överste Adam De la Gardies livländska infanterireg 12 maj 02, kapten där 10 juni 03, kaptens fullm 6 mars 05, fånge i Ryssland 18 april 04-maj 11, major vid Skaraborgs reg 9 nov 11, överstelöjtn 19 aug 13, överste där 7 dec 17-4 aug 20, generalmajor o chef för hertigens av Holstein livg o dennes generalkrigskommissarie 21-31, deltog i riksdagarna 23-60/62 (led av SU 23 o 42/43), frih 14 juni 31, överste o kommendant i Kalmar 29 maj 33, överkommendant där 18 febr 43-54, generalmajor i sv tjänst 34, landsh i Kalmar län 16 dec 34-54, generallöjtn:s titel 13 sept 43, landsh i Malmöhus län o överkommendant i Malmö från 54, fältmarskalks titel (med tur från 6 nov 53) dec 56. - Serafimerriddare 25 nov 54.

G 1) 1710 i Moskva (C Quensel, Vördsamt äreminne öfwer... Fru Ingeborg Christina Horn [1761]) m grev Ingeborg Christina Horn, f omkr 1689, d 20 april 1761 i Vapnö, Hall (C Aulin, ... då fru Ingeborg Christina Horn ... slöt sin högtpriseliga dygdevandel ... [1761]; enl begnbok 72 år gammal), dtr till riksrådet greve Henning Rudolf H (bd 19) o grev Helena Sperling; 2) 30 okt 1761 i Färlöv, Skåne (bröllopsverser) m Sophia Elisabeth Ridderschantz, f 5 april 1697 (Marks v Wtirtenbergs geneaker, utdöda ätter, s 198, RHA) i Åsum, Skåne, d 3 nov 1787 i Färlöv, dtr till överstelöjtnanten Johan R o Sofia Maria Ulfelt.

Biografi

S kom som 14-åring i tjänst vid Livgardet, visade sin duglighet och blev redan 1703 kapten vid De la Gardies värvade regemente. Regementet sattes in för att undsätta det av ryssarna på nytt belägrade Narva. Operationen misslyckades, och S, som med ett grenadjärkompani deltog i försöket till genombrytning, togs till fånga och fördes först till Sibirien och därefter till Moskva. Där gifte han sig 1710 med Ingeborg Christina Horn. S utväxlades året därpå, men hustrun, som var dotter till Narvas tappre försvarare Henning Rudolf Horn, hölls kvar.

Hemkommen utnämndes S till major vid Skaraborgs regemente och fick löfte om att få ut sin från fångenskapen inne-stående lön. 1717 fick han överstes grad och förde skaraborgarna till Norge och belägringen av Fredriksten. Under kriget i Bohuslän 1719 anföll den danske amiralen Peter Tordenskiold Nya Älvsborg. Fästningen försvarades emellertid tappert av överstelöjtnant Jean Abraham Lillie (bd 23, s 83), vilken i råttan tid fick understöd av S, som med kanoner från Hisingen angrep fienden i flanken, och Tordenskiold tvingades dra sig tillbaka med en förlust av 200 man.

I juli 1720 begärde SU att S skulle utnämnas till överste för Skaraborgs regemente på grund av hans insats vid Älvs-borg. Fredrik I ignorerade emellertid SU, och utsåg i stället generallöjtnanten Hans Henrik v Essen (bd 14, s 561) till tjänsten. S tog illa vid sig och begärde avsked. Vid riksdagen 1723 klagade han i bittra ordalag över förfarandet, och kungen besvärade sig i sin tur hos ständerna över S:s utlå- telser. Ärendet hänsköts till en särskild deputation som kom fram till att S borde försöka återvinna kungens förtroende och nåd.

Under riksdagen 1723 var S den kanske främste utdelaren av holsteinska pengar för detta partis räkning. För sina tjänster för Ryssland och Holstein uppbar han själv ryska pengar. Som varande i hol-steinsk tjänst och tillhörande holsteinska partiet borde S ha slutit sig till gyllenborgarna på 1730-talet - eftersom dessa ansetts vara direkta efterföljare till holsteinska partiet - men blev i stället en stark anhängare av Arvid Horns regim. Också under riksdagen 1726-27 skall han ha fått pengar för egen del och för att dela ut till personer i de olika stånden. Inför riksdagen 1740-41 hade stora summor pengar från England och Ryssland, avsedda att användas i röstvärvande syfte, lyfts av S och det vid 1738-39 års riksdag licentierade riksrådet Thure Gabriel Bielke (bd 4), vilka stod i spetsen för mössornas riksdagsförberedelser. I en påträffad aktionsplan från mösspartiet räknas fem chefer ("chef conseil") upp. I nummerordning var de Samuel Åkerhielm, Bielke, S, Samuel Bar-ck (bd 2) och Rutger Fuchs (bd 16), vilket är en indikation på S:s starka ställning inom oppositionen.

I febr 1741 behandlades på riddarhuset den brännande frågan om en sv truppsammandragning i Finland inför ett revanschkrig mot Ryssland och SU:s rätt att beordra en sådan. Många mössor reserverade sig, och det har konstaterats att anmärkningsvärt många av reservanterna kom från Småland och särskilt från Kalmar län, där S var landshövding. Nära hälften av reservanterna kan på ett eller annat sätt knytas till S:s regionala operationsområde, vänkrets, släktingar och civila och militära kontakter (Carlsson, s 183). Det är mycket troligt att S var partiets främste röstvärvare.

S var ledamot av 1742 års SU och sändes året därpå till Adolf Fredrik i Hamburg för att meddela honom att han utsetts till sv tronföljare. Ännu inför riksdagarna 1746 och 1751 tillhörde S mösspartiets innersta krets, och var fortfarande en frikostig pen-ningutdelare. Som landshövding i Kalmar var den starkt merkantilistiskt sinnade S mån om att främja sjöfarten och manufakturverken. Han var en verkligt drivande kraft när det gällde att få fart på länets och stadens näringsliv. S höll sig tidigt framme när det gällde att komma i åtnjutande av de statliga lån som gavs mot ingen eller låg ränta. Han tog bl a initiativ till återuppbyggnad av texdltillverkningen och inkallade såväl arbetsledare som arbetare från Tyskland. Bland de inkallade fanns medlemmar av släkten Fiedler, som kom att få stor betydelse för 1700-talets manufakturer i Kalmar.

S:s intresse för manufakturerna ledde till omfattande affärer. Han anlade schäfe-rier, införde fåravel i större skala efter ny modell och inrättade spinnhus. Från spinnhuset hämtades stora delar av arbetskraften till textilmanufakturerna. Vidare distribuerade S lånade medel till andra fabrikörer och tog uppenbarligen olovligt ut på hallrätten pantsatt gods. Denna affärsverksamhet ledde till mycket ekonomiskt trassel både för lånebeviljan-de myndigheter och honom själv och hans anhöriga. En annan person som drogs in i skuldhärvan var fabrikören J H Fiedler som övertog en av S:s fabriker.

Själv grundade S 1737 en yllefabrik benämnd Kalmar Vapen men anläggningen gick periodvis mycket dåligt och såldes 1745. En annan fabrik för tygtillverkning inrättades s å av Fiedler, men det är möjligt att S var den verklige ägaren.

Även om S själv inte var särskilt lyckosam som fabriksägare hade manufakturväsendet under 1730- och 40-talen ett uppsving i Kalmar, inte minst genom S:s initiativ. En rad anläggningar tillkom. Ylle-, linne- och bomulls- samt tobaksmanufakturerna var de mest framträdande branscherna i Kalmar, och inom dessa fanns det stora företag vid 1700-talets mitt. S stödde också stadens sjöfart och varvsnäring. Kalmarfartygen var i allmänhet inte särskilt stora och merparten gick på nordtyska och danska östersjöhamnar men vissa av de större sökte sig mot medelhavsländerna. Även riktigt stora fartygsbyggen förekom i staden. S framhöll i sin redogörelse över länets tillstånd 1741 att han uppmuntrat stadens handelsmän att bygga en s k spanienfarare, vilket de också gjort, och att detta skepp efter en resa till Cadiz återvänt med en last av salt. Fartyget hade emellertid sålts till Ostindiska kompaniet eftersom det var något för stort för staden.

Som landshövding i Kalmar var S driftig men som riddarhuspolitiker inte särskilt framträdande. Han var inte slagfärdig i debatterna och uttalade sig ogärna i plenum. I skymningslandet som bestickande röst-värvare för först holsteinska och därefter mösspartiet var han däremot uppenbarligen en avgjord tillgång.

S:s äktenskap väckte på sin tid uppmärksamhet. Hustrun hade blivit kvar i Ryssland, och S:s efterforskningar ledde ingenstans. Efter elva års tystnad ansåg han tiden mogen att gifta om sig med Sophia Elisabeth Ridderschantz. Under bröllopsförberedelserna dök emellertid hans lagvigda hustru Ingeborg Christina upp, och bröllopet inhiberades. Efter hennes död äktade dock S den då 64-åriga fröken Ridderschantz, och under bröllopsfesten imponerade den mer än tio år äldre S genom sin vitalitet på dansgolvet.

Författare

Göran Nilzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Papper efter S i Ekebladska saml (konc o utkast, bon) samt i Hedensbergsaml, RA; om S:s arkiv i övrigt se I Carlsson 1981, s 16, n 20. - Brev från S i RA (bl a till H v Fersen o C G Tessin) o i UUB.

Källor och litteratur

Källor o litt: P G Berggren o M Hofrén, Kalmar stad o dess hist (1936); I Carlsson, Parti-partiväsen-partipolitiker 1731-43 (1981); Elgenstierna; B Hammarlund, Politik utan partier: studier i Sveriges polit liv 1726-1727 (1985); Malmström, 1-3 (1893-97); G Nilzén, Studier i 1730-talets partiväsen (1971), s 197, 199 o 237; dens, Befolkn, ekonomi o politik i 1700-talets Kalmar (Kalmar stads hist, 3, 1984); G Olsson, Hattar o mössor: studier över partiväsendet i Sverige 1751-1762 (1963); L Rosander, Sveriges fältmarskalkar (2003); SMoK; G H Stråle, Alingsås manufakturverk (1884).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Georg Bogislaus Staël von Holstein, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20028, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Nilzén), hämtad 2017-12-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20028
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Georg Bogislaus Staël von Holstein, urn:sbl:20028, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Nilzén), hämtad 2017-12-11.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se