Meriter

Stenberg, Jonas Nikolaus, f 14 mars 1929 i Jukkasjärvi, Nb, d 14 maj 2004 där. Föräldrar: renägaren Per Jonasson (Inga) S o Kristina Katarina Jonsdtr Omma. Renägare i Laevas sameby, Kiruna, led av styr för Sv samernas riksförb (SSR), ordf där 77–90, särsk led av styr för Lantbruksstyr 77–91, sakk i utredn om rennäringens ekon förhållanden mars 80-dec 83, i samerättsutredn sept 82–okt 83 o juli 84–dec 90, ordf i Samefondens kulturdelegation 90–93, led av Sametinget 93–02.

G 30 april 1956 i Jukkasjärvi m Kristina Margareta Huuva, f 11 juni 1926 där, dtr till renägaren Gustaf Eriksson H o Elin Marit Henriksdtr Blind.

Biografi

Nikolaus S föddes i en genuin samemiljö, där livet med renarna var det centrala och där hårt arbete i renskogen tidigt ingick i en ung samepojkes "läroår", vid sidan av den korta och bristfälliga undervisning som den särskilda nomadskolan ännu gav samebarnen. Det medförde att många unga samer måste vidga sina kunskaper genom praktiskt arbete och i kontakter med sin närmaste omgivning. För att bli en god renskötare måste man nämligen lära känna naturförhållanden och väderlek lika grundligt som renens olika behov och beteenden men också de krav som relationerna till det omgivande samhället ställer.

S:s rötter fanns i Laevas sameby i Kiruna. Samebyn har sin långsträckta form från renarnas sommarbetesland vid norska gränsen i väster till vinterlanden ner mot vägen Svappavaara-Lappesuanto i öster och med sedvaneland (betesmarker utanför samebyn enligt gammal sedvana) ännu längre österut mot Tärendö. Kiruna stadscentrum ligger vid samebyns norra gräns, som följer riksgränsbanan några mil västerut och därefter böjer av och följer Rauta-sjaures sjö- och älvsystem och vidare mot Norge. Även sydgränsen följer ett vattensystem, Kalixälven och dess källsjöar.

Sameby är begreppet för själva renbetesområdet och den samfällighet de renskötände samerna där utgör. Själva bor samerna i Laevas sameby i vanliga byar, några längs sjösystemet vid sydgränsen, t ex Ärosjokk, som är familjen S:s hemort eller huvudviste, fem mil från Kiruna. Byn fick vägförbindelse först 1958. Deras sommar- och vintervisten finns kring Aliesjau-re vid norska gränsen resp kring Vettasjär-vi på sedvanelandet i öster.

Till Aliesjaure följde i regel hela familjerna med vid kalvmärkningarna under högsommaren. Laevas sommarbetesland är också ett attraktivt "turistland". Därigenom passerar Kungsleden Abisko-Kvikk-jokk, där finns Kebnekajse och flera andra för fjällvandrare välbekanta ställen. Sommartid passerar en ström av turister genom området, något som inte alltid lämnat renarna tillräcklig betesro.

Samebyns läge - med Kirunas stadsbebyggelse i dess omedelbara närhet - kräver åtskilliga insatser för att hålla renarna så skyddade som möjligt från yttre störningar och för att tillgodose behovet av varierande årstidsbeten och flyttningsleder mellan dem. Samtidigt behövs en hel del diplomati för att i den utsträckning det är möjligt tillstyrka arrendeupplåtelser (som avgörs på länsstyrelsenivå) för Kirunabornas behov av jakt-, fiske- och fritidsområden inom samebyns gränser. Här finns också LKAB:s gruvbrytning med dess olika markbehov.

För S hörde till den samiska miljön också bruket av samiska som vardagsspråk. Samiskan var för övrigt S:s första språk, finskan hans andra, som han som barn lärde sig i den finsktalande miljön på vinterlandet, och svenska först hans tredje språk, som han fick genom skolan. I hans kunskaper i svenska fanns det emellertid inga brister. Den behärskade han liksom samiskan flytande.

S kände till alla gamla samiska ortnamn inom samebyn och vad de grundade sig på, men även utanför samebyn på vinterbetesmarkerna, där många ortnamn var förfinskade men i grunden samiska. Både S och hans hustru arbetade aktivt för ett ökat bruk av samiskan och medverkade därmed också till att ge språket en bättre status. Samiskan var för dem ett viktigt samiskt kulturelement, som bidrog till att stärka den egna gruppens självkänsla. De var också angelägna om att föra det samiska kulturarvet vidare till sina döttrar.

S tog initiativ till att samebyn 1971 som en av de första samebyarna i Sverige antog ett samiskt namn. I samband med den rennäringslag som trädde i kraft s å och som medförde ett demokratiskt genombrott för de renskötande samerna i renskötselfrågor ändrade samebyn sitt namn från den av myndigheterna tidigare bestämda finska namnformen Kalasvuoma till den samiska benämningen Laevas.

Som vuxen blev S känd, inte bara som en duktig renskötare utan också för att vara mycket händig i praktiska ting. Han byggde t ex utan större svårighet sitt eget hus och bistod med smärre byggnationer för renskötselns behov. Som driftig renskötare måste han också lära sig det som en ny tid krävde av ett renskötselföretag: frågor kring bokföring, deklarationer, skatter, ansökningar och olika kontakter med myndigheter. Sina första renar fick han genom att arbeta i faderns renskötsel, och 1951 lade han grunden till en egen renhjord genom köp av livrenar, möjliggjort av ett banklån.

S förstod tidigt vikten av det samiska organisationsarbetet såsom det utvecklades inom det 1950 bildade Sv samernas riksförbund. Det gällde att kunna möta den nya tidens krav på en rationell renskötsel och andra näringars och motstående intressens ökade anspråk på nyttigheter och inflytande inom samernas renskötselområden liksom i ett senare skede också att utveckla SSR till en samisk intresseorganisation i vidaste mening.

S fick tidigt den egna samebyns förtroende. Liksom både sin far och sin svärfar blev han samebyns ordningsman, efter 1971 års rennäringslag och dess demokratisering av samebyns verksamhet också dess förste ordförande. Ett mångårigt engagemang i SSR, först som landsmötesombud, senare i styrelsen och 1977-90 som riksförbundets ordförande, gav honom ett gott utgångsläge för att driva de frågor som på längre sikt uppfattades som särskilt angelägna. Det gällde t ex kravet på en helhetssyn på samerna som folk (ej enbart som renskötare), liksom att renskötseln måste komma bort från rollen som enbart ett "delintresse", där den i konflikter kring renbetesmarkerna kunde spelas ut mot intressen med överlägset politiskt inflytande.

S:s snabba samepolitiska karriär ledde till en mängd förtroendeuppdrag som gav honom vida och för samerna viktiga kontaktytor. Dit hörde bl a engagemang i rennäringsdelegationen för Norrbottens län, Samefonden och Rennämnden liksom i Lantbruksstyrelsens styrelse vid dennas behandling av rennäringsfrågor. Under tre mandatperioder var S ledamot av det genom riksdagsbeslut 1992 inrättade Sametinget. På det nordiska planet representerade han under en tid de sv samerna i Nordiska samerådet och företrädde i det sammanhanget de nordiska samerna vid World council of indigenous peoples (WCIP) urfolkskonferens i Australien 1981. Han anlitades också som sakkunnig i flera statliga utredningsarbeten.

Under S.s ordförandetid i SSR avgjordes i HD det för samerna principiellt viktiga skattefjällsmålet. Tvisten gällde frågan om samerna hade bättre äganderätt än staten till de gamla skattefjällen i norra Jämtland. HD avvisade samernas anspråk på äganderätt men konstaterade samtidigt att de hade en bruksrätt till sina renbetesmarker och att denna var lika starkt skyddad av grundlagen som äganderätten. I det läge som därmed uppstått prioriterade förbundet, under S:s ledning, att nalkas statsmakterna den politiska vägen. Han ansåg detta mer angeläget än en fortsättning av skattefjällsmålet i Europadomstolen. En kontinuerlig dialog med statsmakterna skulle på sikt gagna samernas sak bättre än utdragna rättsprocesser.

För S blev efter hand frågorna kring samernas renbetesmarker och skyddet av dem alltmer angelägna. Han kom att särskilt fördjupa sig i problemet hur renskötseln och det moderna storskogsbruket skulle kunna samsas i markerna, och hur samerna i den processen skulle få tillräcklig förståelse för att markanvändningen i renskötselområdet hörde till de grundläggande produktionsfaktorerna för rennäringen. Häri låg för honom förutsättningen för samekulturens överlevnad.

S blev en framgångsrik talesman för samerna som grupp. Han vann respekt hos statsmakterna som få samer före honom. Hans öppna väsen och förtroendeingivande framtoning gav honom stor sympati även i läger, där samefrågor inte tillmättes någon särskild vikt. Särskilt goda relationer lyckades S skapa med skogsintressenternas företrädare. Hans bedömningar gavs ledande plats t ex vid Lantbruksstyrelsens konferenser kring renskötsel och modernt skogsbruk. När Skogsstyrelsen 1989 gav ut en informationsbok i ämnet, Rennäringen: en presentation för skogsfolk, svarade S för företalet.

Författare

Lars Thomasson

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (bidrag): Samiskt organisationsarbete. Ledare (Samefolket, årg 60, 1979, nr 7, s 3-4, 15). [Hälsningsanförande vid samernas 35:e landsmöte 1979 i Östersund.] - Konungen inbjuds till SSR:s landsmöte ijuni (Ibid, 61, 1980, nr 2, s 29). [Återger tal hållet vid kung Carl XVI Gustafs kungamiddag 1980.] - Ordförandes tal. Ledare (Ibid, nr 6/7, s 3-4). [Hälsningsanförande vid samernas 36:e lands-möte 1980 i Gällivare.] - SSR:s stöd till Altaälven. [Debattinlägg] (Ibid, årg 62, 1981, nr 2, s 33). [UnderuN 5, ordförande.] - Jag tror på museets goda vilja att komplettera utställningen. Anförande av Svenska samernas riksförbunds (SSR) ordförande Nikolaus Stenberg vid invigningen av Nordiska museets permanenta samiska utställning den 26 mars 1981 (Ibid, nr 5, s 36-37). - Nu måste Sverige visa ansvar gentemot samerna (Ibid, nr 8/9, s 4-6). [Hälsningsanförande vid samernas 37:e landsmöte.] - Vad hade hänt om samerna tilldömts äganderätten? Ledare (Ibid, nr 10, s 3,10). [Med anledning av HD:s dom i skattefjälls-målet.] - SSR ull regeringen: Dags att omsätta politiska löften i praktiska beslut. Ledare (Ibid, nr 12, s 3, 31). [Undert: N S, ordförande.] - Positiv anda. Ledare. [Rubr: Landsmötet i Idre 1982] (Ibid, 63,1982, nr 6, s 3-5). [Hälsningsanförande vid samernas 38:e landsmöte.] - Det gäller trovärdigheten av regeringens samepolitik. Anförande av Svenska samernas riksförbunds (SSR) ordförande Nicolaus Stenberg vid lagutskottets hearing ang propositionen 1982/83:54 och motionen 1982/83:137 ang undantag från lagfartskravet betr vissa äldre förvärv (Ibid, 64, 1983, s 26-27). - Trovärdighetskris för regeringspolitik. Le- dare (Ibid, nr 6, s 3-4). [Hälsningsanförande vid samernas 39:e landsmöte i Karesuando.] - Den nya lagfarten medger inte staten automatisk äganderätt (Ibid, s 20). [Tills m J Bohlin.] - SSR: Följ riksdagens beslut att spara fjällskogen (Ibid, nr 9, s 4). [Utdrag ur N S:s anförande vid ett sammanträde med riksdagens näringsutskott.] - Ar det tillräckligt med samråd? (Den moderna skogsvårdens inverkan på renskötseln. Konferens i Arvidsjaur 1982, Gbg 1984, (Graphic Systems), (Meddelanden, Lantbruksstyrelsen, 1984:2), s 63-67). - Det saknas en känsla av trygghet. [Ledare] (Samefolket, 65, 1984, nr 7, s 3, 19). [Hälsningsanförande vid samernas 40:e landsmöte i Vilhelmina.] -"Vi stöder rättegång förd i självförsvar". [Ledare] (Ibid, 66, 1985, nr 6/7, s 3,17). [Hälsningsanförande vid samernas 41:e landsmöte i Strömsund.] - Israel kunde inspirera andra. [Tal. Rubr: Så minns vi "Isse"] (Ibid, 67, 1986, nr 5, s 15). [Med anledning av I Ru-ongs död.] - Renägarna måste kompenseras för det radioaktiva nedfallet. [Ledare] (Ibid, nr 6/7, s 3, 32-33). [Hälsningsanförande vid samernas 42:a landsmöte i Stockholm.] - Ärade ombud och gäster. Hälsningsanförande av Svenska samernas riksförbund (SSR) ordförande Nikolaus Stenberg vid öppnandet av samernas landsmöte XLIII Kiruna 1987 (Ibid, 68, 1987, nr 6/7, s [27]-[29]). - SSR:s ordförande Nikolaus Stenberg: - Våra rättigheter måste bli klarlagda. Anförande av ... vid öppnandet av samernas landsmöte XLIV Lycksele 1988. [Ledare] (Ibid, 69, 1988, nr 6/7, [svit 1], s 3, 52-53). [Anförandet återges även på s [29]-[30] i samma nr, då under titeln Anförande av ... ] - Förord (K Gustavsson, Rennäringen. En presentation för skogsfolk, Jönköping: Skogsstyrelsen, 1989, s 4-5). - "Samerna måste få äganderätt till sina marker." Kritiska till utredningsförslag (Samefolket, 70, 1989, nr 6/7, s 31-33). [Särskilt yttrande om samerättsutredningen från sakkunniga J Bohlin, N S, P-M Utsi och I Åhrén.] - Anförande av Svenska samernas riksförbund (SSR) ordförande Nikolaus Stenberg vid öppnandet av samernas landsmöte XLV, Vemdalsskalet 1989 (Ibid, nr 9, s [39]-[41]). - Anförande av Svenska samernas riksförbund (SSR) ordförande Nikolaus Stenberg vid avslutandet av samernas landsmöte XLV, Vemdalsskalet 1989 (Ibid, s [43]). - Anförande av Svenska samernas riksförbund (SSR) ordförande Nikolaus Stenberg vid öppnandet av samernas landsmöte XLVI, Arjeplog 1990 (Ibid, 71, 1990, nr 6/7, s [31]-[32]). - Tvångsförflyttningar i Säpmi (Norrbotten, 2000, s 34-37).

Källor och litteratur

Källor o litt: A Reichwald o B Svedlund, Laevas: sameby idag - hist i morgon? (1977); N H Sikku, N S: skattefjällsmålet var stort för SSR (Såmiid riikasearvi: Samernas riksförb 1950-2000: en pigg femtioåring, 2000); L Thomasson, N S tar över efter Anders Åhrén (Samefolket 2003, nr 3); dens, N S befäster sin ställn (ibid, nr 5); dens, N S (SvD 30 maj o DN 2 juni 2004). - Betydelsefull samisk ledargetalt avliden (NSD-Norrländska socialdemokraten 27 maj 2004).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Nikolaus Stenberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20060, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Thomasson), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20060
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Nikolaus Stenberg, urn:sbl:20060, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Thomasson), hämtad 2024-04-16.