Karl Erik Steneberg

Född:1903-05-21 – Malmö Sankt Petri församling, Skåne län
Död:1960-05-19 – Malmö Sankt Petri församling, Skåne län

Konsthistoriker


Band 33 (2007-2011), sida 291.

Meriter

Steneberg, Karl Erik, f 21 maj 1903 i Malmö, S:t Petri, d 19 maj 1960 där (enl db för Sthlm, Hedv El). Föräldrar: direktören Gustaf Florentin S o Serafia Antolia Johansson. Studentex vid H a l i Malmö 21 maj 21, inskr vid LU 3 okt 22, FK där 30 jan 26, studier vid utländska univ febr 26–juni 29, e o amanuens vid LU:s konstmuseum 1 jan-31 dec 27, FL vid LU 15 dec 28, anställd vid NM periodvis 11 nov 29–aug 31, vid Livrustkammaren periodvis 1 mars 36–30 juni 44, förste assistent vid LU:s konstmuseum 1 juli 47–31 dec 49, bitr lär i konsthist vid LU ht 52–ht 54, disp 17 maj 55, doc i konsthist 14 juni 55, e o doc 1 juli 55–57, FD 2 juni 56, allt vid LU, prof i nord o jämförande konsthist vid StH från 14 juni (KM:t:s fullm 27juni, tilltr 1 juli) 57. - LVSL 55.

G 3juli 1943(-49) i Östra Hoby, Skåne, m Viveka Katarina Margareta Ankarcrona, f 15 nov 1914 i Lund (enl fb för Risekatslösa, Skåne), d 31 mars 1992 i Helsingborg, Maria, dtr till hovjägmästaren o godsägaren Theodor Christopher A o Elsvig Elin Juliana Asklund, samt tidigare g Sinding-Larsen o senare Mazetti-Nissen.

Biografi

S:s forskning var inriktad på vasarenässansens och stormaktstidens konst- och kulturhistoria, med särskild tyngdpunkt på porträttkonst. I ett stort antal artiklar fördjupade han sig i enskilda konstverk och kulturhistoriska föremål från 1500-och 1600-talen, så även i vapen, regalier och andra objekt tillhörande Livrustkam-maren där han periodvis var anställd. Till hans kulturhistoriska studier hörde bl a forskning om den s k Skoklosterskölden, som resulterade i en publikation i samarbete med Rudolf Cederström (bd 8). Ett bestående värde har särskilt två av S:s arbeten haft, Vasarenässansens porträttkonst (1935) och standardverket Kristinatidens måleri (1955), utgivet på Allhems förlag i Malmö.

I Vasarenässansens porträttkonst lyfter S fram en i många avseenden tidigare förbisedd del av den sv konsthistorien, där föregångare som August Hahr, Wilhelm Nisser och Nils Sjöberg särskilt belyst enskilda verk och lagt vikt vid personhistoria och attributionsproblematik, det senare grundat primärt på stilistiska analyser. S gör en värdefull inventering av porträttbeståndet i landet, både i offentlig och privat ägo, och grundar sina analyser på gedigen arkivforskning och en vid kringsyn när det gäller internationella jämförande exempel och klargörandet av konstverkens sociologiska förutsättningar. Även om vissa attributioner senare ifrågasatts har hans arbete om Vasarenässansens porträttkonst ännu (2007) aktualitet eftersom det ger en god översikt av verksamma porträttmålare liksom olika porträttyper och dessas internationella ursprung.

Än större uppmärksamhet i samtiden fick emellertid S:s doktorsavhandling Kristinatidens måleri. Utgångspunkt för S var där den ikonologiska tolkningsmetod som lanserades av den tysk-amerikanske konsthistorikern Erwin Panofsky i Studies of Iconology (1939) och som utmärks av ett kontextuellt perspektiv där ett stort och brett kringmaterial i form av litteratur, emblematik, filosofi och idéhistoria används i analysen av enskilda konstnärskap och konstverk, deras tillkomst och funktion. S förenade Panofskys metod med en gedigen arkivforskningsinsats i en ambition att tolka betydelsen av den konst som tillkommit vid drottning Kristinas hov och i de adliga stormännens krets. Med hjälp av arkivstudier lyckades S bl a förtydliga Hendrich Münnichhofen som konstnärsgestalt och dennes insatser som porträttmålare.

Ett centralt parti i Kristinatidens måleri utgörs av en analys av David Becks (bd 2) porträtt av drottning Kristina från 1650, där idéhistoriska aspekter haft avgörande betydelse. Den stora vikt S lägger vid Georg Stiernhielms naturfilosofi, en treelementslära, i relation till porträttets ikonografi, ifrågasattes tidigt av Allan Ellenius (Lychnos 1956). Denne visade att Stiernhielms naturfilosofi vid porträttets tillkomst ännu enbart fanns i utkastets form och därför inte torde ha haft någon avgörande betydelse för dess tillblivelse. Den risk för övertolkningar som den ikonologiska metoden kan medföra, och som får anses utmärka S:s tolkning av Becks Kristinaporträtt, överskuggar emellertid inte värdet i stort av hans avhandling. Av vikt i S:s framställning är särskilt det intresse han tillmätte porträttens funktion, beställarsituationen och betydelsen av t ex en konstagent som Michel Le Bion för förvärv av konst till Sverige. Emblematiken och de litterära metaforerna som viktiga jämförande källor vid analysen av bildkonstens symbolik, som S flitigt använde sig av, framstår än idag som intresseväckande och nyskapande.

S var även som professor i nordisk och jämförande konsthistoria vid StH angelägen om att aktivt arbeta med metodfrågor. Det gällde ikonologien, men i lika hög grad arkivforskning och tekniska undersökningar av konstverk som en viktig kunskapskälla. S gav 1933 ut Röntgenfotografien i tavelforskningens tjänst vilken, jämte framsynta planer på utvecklandet av ett särskilt institut för konservatorstekniska frågor i NM, vittnar om en insikt i att vedertagna konstvetenskapliga metoder med fördel kunde förenas med måleritekniska kunskaper.

Författare

Karin Sidén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handl:ar efter S i Konsthist instit:s vid SU arkiv, KB. - Brev från S i LUB, RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Vasarenässansens porträttkonst. Sthlm: Wahlström & Widstrand, 1935. 63 s, s 67-71, 7 pl-bl i färg, pl-s 8-71, ill. -Gustav Vasas porträtt. [Omsl: Sthlm 1938]. S 65-81,217-221, [2] s, [1] pl-bl. [Särtr ur: Gustav Vasa minnen utg till H.M. konung Gustaf V:s 80-årsdag den 16 juni 1938 av Kungl. livrustkammaren (1938). Se vidare under bidrag nedan.] - Gustav Vasas rustning och vapen. [Omsl. Utställningskatalog.] Mora: Zornmuseet, 1941. 8s. ill. (Zornmuseet, Mora. Tillfällig utställning. Katalog, 2). [Undert: K. E. S.] - Polonica. Zbiör obrazöw. En bildsamling med text av K E S. Sthlm: Livrustkammaren: 1943. 64 s. [Med parallelltext på svenska o polska.] -Skoklosterskölden. Sthlm: Nordisk Rotogravyr, 1945. 86 s, [12] pl-bl, ill. [Tills m R Cederström. Utg av Livrustkammaren.] - Gamla holländare i skånska hem. Universitetet, 15 november-6 december 1953. [Utg av] Skånska konstmuseum. [Verso:] Utställningskommissarie och katalogförfattare: K E S. Lund 1953. (Berlingska boktr). 31, [1] s, 16 pl-s. - Kristinatidens måleri. [Akad avh, LU.] Malmö: Allhem, 1955. 252 s, [12] pl-bl (vissa i färg), [84] pl-s, ill.

Tryckta arbeten (bidrag): Porträtt av drottning Kristina (Studier i konstvetenskap tillägnade Ewert Wrang-el av yngre lärjungar, [Red: A J T Borelius,] Lund 1928, (Skånska centraltr), s [109]-142, [14] pl-s, ill). - Venetianska 1700-talsmästare i en svensk privatsamling. (Amigoni, Pittoni, Tiepolo) (Tidskrift för konstvetenskap, årg 12, Lund 1928, s 112-120, [3] pl-bl, ill). - Jacob Hoefnagels Gustav Adolfporträtt (Ibid, 16, Lund 1932, s 1-15, [5] pl-bl, ill). - Till Gustav II Adolfs ikonografi (Ibid, s [112]-126, [2] pl-bl, ill). -De Mörnerska familjeporträtten på Tyresö. En studie i greve Carl Mörners samling (Fataburen, 1933, s 133-156, ill). - Röntgenogranen i tavelforskningens tjänst (Tidskrift för konstvetenskap, 17, Lund 1933, s [93]-107, ill). - Ett nyfunnet Kristinaporträtt (OoB, årg 43, 1934, s 361-364, [1] pl-bl). [Oljemålning at-tribuerad J Elbfas.] - Jacob van Doordt. En nordisk furstemålare (Scandia, bd 7, 1934, s [247]-266, ill). - The portrait collection of Queen Christina (The connoisseur, vol 95, 1935, s 130-134, ill). - Den äldsta traditionen inom svenskt porträttmåleri (Årsbok, Vetenskaps-societeten i Lund, 1934, Lund 1935, s [89]-132, ill). - En tavelsvit från Vasatiden (Forn-vännen, årg 31, 1936, s [19]-28, ill). - Bidrag till svensk fursteikonografi (Tidskrift för konstvetenskap, 20, Lund [1936]-37, s [97]-116, ill). [Innehåller följande avsnitt: 1, Gustav Vasa; 2, Katarina Jagellonica; 3, Sigismund; 4, Maria Eleonora; 5, Kristina.] - Drottning Kristinas kröningsmantel (Livrustkammaren, bd 1,1937/39, s 15-20, ill).-Ettmärkligt trofédokument och en mitau-fana (Ibid, s 47-59, ill). - Kronprinskronan och arvfurstehatten (Ibid, s 137-148, [1] pl-bl i färg, ill). [Omtr i: Regalieutställningen i Livrustkammaren, Sthlm 1938, (Livrustkammarens utställningar, 6), s 27-38, [1] pl-bl i färg, ill.] - Drottning Kristinas kröningshimmel. Av K E S o Å Setterwall (Ibid, s 165-195, ill). [Avsnittet Beställning och tillverkning, s 165-180, av K E S.] - En dräkt med kasack från 1620 (Ibid, s 197-212, [1] pl-bl i färg, ill). - Va- sahovet som tongivande inom konstens och modets värld (Svenska folket genom tiderna. Vårt lands kulturhistoria i skildringar och bilder, Red av E Wrangel ... Bd 3, Den äldre vasatiden, Malmö: Allhem, 1938, s 255-292, [10] pl-bl, ill). - Två porträttmålningar [av Gustav Vasa] (Gustaf Vasa minnen. Utgivna till H. M. konung Gustaf V:s 80-årsdag den 16 juni 1938, [Red: H Seitz,] Sthlm: Livrustkammaren, 1938, s 65-71). - Myntbilderna (Ibid, s 73-81, ill). - Två porträttreliefer (Ibid, s 217-221). - Gravmonumentet (Ibid, s 229-239). [De tre förstnämnda bidragen även som särtr: Gustav Vasas porträtt (se ovan under egna verk).] -Dräktmodetunder 1600-talet (Svenskafolket genom tiderna ... Bd 4, Den yngre vasatiden, Malmö: Allhem, 1939, s 307-336, [3] pl-bl, ill). - Målarkonsten och dess inspirationskällor (Svenska folket genom tiderna ... Bd 5, Den karolinska tiden, Malmö: Allhem, 1939, s 325-348, [2] pl-bl, ill). - Magnus Gabriel de la Gardies rustning (Livrustkammaren, 2, 1940/42, s 23-32, ill). - Tornerutrustning från Gustav II Adolfs tid (Ibid, s 131-[150], ill). - Bidrag till svensk fursteikonografi. [6,] Karl X Gustav och Hedvig Eleonora (Tidskrift för konstvetenskap, 23, Lund [1940]-41, s [l]-9, ill). - Renässansfurstar i stål och siden (STFÅ, 1941, s 139-154, ill). - Livrustkamma-rens Lochnerrustning (Svenska vapenhistoriska sällskapels årsskrift, 1940/41, Sthlm 1941, s [67J-77, ill). - [Bidrag i] (De svenska riksregalierna, utg av R Ce-derström, Sthlm 1942). [Se under Redigerat nedan.] - Ryskt krigsbyte från Johan III:s tid (Svenska vapenhistoriska sällskapets årsskrift, 1942/43, Sthlm 1943, s [119]-128, ill). -En Stockholmsbild från 1600-talet (Samfundet S:l Eriks årsbok, 1944, s [93]-l 14, [1] pl-bl i färg, ill). - Ett Maria Eleonora-porträtt av Jacob Hoefnagel (Tidskrift för konstvetenskap, 25, Lund 1944, s 93-99, ill). - Zur Geschichte des Stockholmer Lochnerharnischs (Zeitschrift fur historische Waffen-und Kostumkunde, N F, Bd 8, 1943/44, s [31J-36, ill). [Rev o förkortad version av Livrustkammarens Lochnerrustning (Svenska vapenhistoriska sällskapets årsskrift, 1940/41).] - "Pracht, torneer och rid-derspeel" (Historiska bilder. Studier kring vårt lands minnen i Livrustkammaren och andra samlingar, Red S Kraft, H Seitz, D 1, Från Gustav Vasa till Lfilzen, Sthlm: Bokverk, 1948, s 299-330, ill). - Scandinavié. 1400-1600 (Algemene Kunstgeschiedenis. De Kunst der Mensheid van de oudste Tijden tot Heden, On-der redactie van FWS van Thienen, D IV, Utrecht: Haan, 1949, s [198]-200). - Scandinavié. 1600-1800 (Ibid, s [374]-381). [Bearb o omtr som Scandinavié 1400-1800 (Algemene Kunstgeschiedenis. De kunst der Mensheid van de oudste tijden tot heden in vijf delen, Redactie FWS van Thienen, [2., gew dr], D IV, Van de Renaissance tot omstreeks 1800 in Duits-land, Engeland en Scandinavié; Europa van 1800 tot 1957, Zeist: Haan, 1959, s 143-151).] -Nordisk renässans och barock (Tidens konsthistoria. Bildkonsten genom århundradena, Huvudred: N G Sandblad, D 3, [Bildkonsten i Norden från äldsta tider till våra dagar,] Sthlm: Tiden, 1950, s [172]-239, [2] pl-bl i färg, ill). [Ny, revid uppl:] Renässans och barock. Bearb av L O Larsson (Bildkonsten i Norden, D 2, Sthlm: Prisma, 1972, s 7-113, ill). - David Beck i Danmark (Knnstmuseets årsskrift, 1952/55, Khvn 1956, s [49]-63, ill). - Le Bion, Quellinus, Millich och "den svenska hovparnassen" (Svenska skulpturidéer. I, Red: RJosephson, N G Sandblad, G Lilja, Malmö: Allhem, 1952, (Tidskrift för konstvetenskap, 28), s [54J-105, [5] pl-s, ill). - An Amsterdam intermediary for clas-sical style and ideas (Actes du XVIIme Congrés inter-national d'histoire de l'art, Amsterdam, 23-31 Juillet 1952, La Haye: Imprimerie Nationale des Pays-Bas, 1955, s [433]-438, ill). - Venus Cythere [T Massys] (Konstrevy, årg 32, 1956, s 24-27, ill). - Vermeers målarfilosofi (Symbolister. 1, Red: RJosephson, N G Sandblad, K E S, Malmö: Allhem, 1957, (Tidskrift för konstvetenskap, 30), s [123]—147). — Kejsaren och ge-neralissimus. Två bronsskulpturer av Georg Schweig-ger (Vision och gestalt. Studier tillägnade Ragnar Josephson, [Red: M Liljegren o S Sandström,] Sthlm: Natur o Kultur, 1958, s 90-106, ill). - Harnesksmide i Gustav II Adolf rustkammare. Översikt och förteckning (Livrustkammaren, bd 8, 1961/63, s 157-204, ill). [Postumt publicerat ms färdigställt 1945. Senare rättelser till detta av förf har redigerats in i den publ texten.] - Vidare har K E S bidragit med artiklar i SKL (sign K. E. S.), huvudsakligen rörande i Sverige verksamma konstnärer under 1500- och 1600-talen (K E S ingick även i verkets red-kommitté), artiklar i Sv uppslagsbok (2. upp], 1947-55; sign K. E. S.) samt med 4 artiklar i SBL.

Redigerat: De svenska riksregalierna och kungliga värdighetstecknen. Till H. K. H. kronprinsens 60-års-dag den 11 november 1942 med vederbörligt tillstånd utg av R Cederström. [Red: K E S.] Sthlm: Livrustkammaren, 1942. [3], 351, [2] s, [1] pl-bl, ill. [Enl R C:s förord, s 6, har K E S granskat det vetenskapliga materialet o efter R C:s direktiv utformat texten. Enl K E S:s egen publikationsförteckning till ED:s konseljakter 27 juni 1957, nr215 har han skrivit avsnitten om Erik XIV:s kröningsmantel (s 145-147), Kristinas kröningsmantel (s 207-213), Karl X Gustavs arvfursteskrud (s 214-228) o Fredrik I:s kungliga mantel (s 241-247) samt de om Sigismunds, Karl IX.s o Kristinas riksbaner (s 159-164; 179-183; 204-207).] - Symbolister. Red: R Josephson, N G Sandblad, K E S. Malmö: Allhem, 1957. 1-3. 1, [Skyddsomsl:] Ikonologiska studier av I Bergström m fl. 209, [2] s, ill. (Tidskrift för konstvetenskap, 30). 2, [Skyddsomsl:] Giuseppe Arcimboldo. En biografisk och ikonogra-fisk studie av S Alfons. 192, [7] s, ill. (Tidskrift för konstvetenskap, 31). 3, [Skyddsomsl:] Ikonologiska studier av E Gustafsson m fl. 245, [2] s, ill. (Tidskrift för konstvetenskap, 32).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 27 juni 1957, nr 215, RA. PM om inrättandet av ett tekn konstanalytiskt laboratorium vid NM, Biograficasaml, NM:s arkiv.

A Ellenius, rec av S:s Kristinatidens måleri (Lychnos 1956); E O Johansson, rec av S:s Vasarenässansens porträttkonst (Konsthist tidskr 1936); S Karling, rec av S:s Kristinatidens måleri (Konsthist tidskr 1955); dens, KE S död (DN o SvD 21 maj 1960); LUM 1949-1950 (1951); O Reutersvärd, K E S in memo-riam (Konsthist tidskr 1960).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl Erik Steneberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20074, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karin Sidén), hämtad 2019-01-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20074
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl Erik Steneberg, urn:sbl:20074, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karin Sidén), hämtad 2019-01-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se