Erik H O Stensiö

Född:1891-10-02 – Döderhults församling, Kalmar län
Död:1984-01-11 – Danderyds församling, Stockholms län

Paleontolog, Paleozoolog


Band 33 (2007-2011), sida 358.

Meriter

Stensiö (före 1917 Andersson), Erik Helge Osvald, f 2 okt 1891 i Döderhult, Kalm, d 11 jan 1984 i Danderyd (enl db för Sthlm, Osc). Föräldrar: hemmansägaren Johan Fredrik Andersson o Maria Antilia (Tili) Erlandsson. Studentex vid H a l i Linköping 23 maj 10, inskr vid UU 19 sept 10, FK 28 maj 12, FL 29 maj 20, disp 27 maj 21, FD 31 maj 21, doc i paleontologi 9 juni 21, allt vid UU, deltog i vetensk expeditioner till Spetsbergen 12, 13 o 15-18, prof o förest för Naturhist riksmuseets paleo-zoologiska avd 27 juli 23-30 sept 33 o 1 juli 35-1 juli 59 (beslut 14 nov 58), prof i paleontologi o hist geologi vid UU 29 sept 33-35, ledare för en engelsk-norsk-svensk expedition till Spetsbergen 39. - LVA 27, LFS 49, hedersdr vid flera uti univ, led av ett stort antal utl akad:er o lärda samf.

G 22 maj 1923 i Uppsala m Aina Sofia Laurell, f 10 sept 1890 i Luleå, d 9 nov 1984 i Danderyd (enl db för Sthlm, Osc), dtr dll stadsingenjören Gustaf Axel (Gösta) L o Anna Svensson.

Biografi

Erik S avsåg att vid UU studera kemi men kom inte in på kursen. Han valde i stället morfologi och jämförande anatomi för Nils v Hofsten (bd 19) vid den zoologiska institutionen. Detta skulle visa sig vara ett viktigt beslut. S gick också på zoologen Axel Wiréns föreläsningar och var alltså till skillnad från de flesta paleontologer i först hand biolog snarare än geovetare. Sina första inblickar i den historiska geologin och paleontologin fick S genom att följa Carl Wimans, professor i dessa ämnen, omvittnat inspirerande föreläsningar.

S:s studiegång lade grunden till den kombination av jämförande anatomiska och paleontologiska forskningstraditioner som kom att bli hans kännemärke. Han avlade fil kand-examen 1912 men fullföljde inte sina studier fram till en lärarexamen efter att ha hört att framtidsutsikterna inom läraryrket var dåliga. I stället började han studera medicin, vilket föreföll honom vara en säkrare yrkesbana. S fortsatte dock att intressera sig för paleontologi och deltog i flera expeditioner till Spetsbergen för att där leta efter ryggradsdjursfossil. 1915 gav han upp sina medicinstudier för att helt koncentrera sig på arbetet med de fiskfossil från trias som hemförts från expeditionerna till Spetsbergen. Under pågående världskrig besökte S de ledande paleontologerna A S Woodward vid British Museum (Natural History) i London 1916 och Otto Jaekel i Greifswald 1918. Dessa besök var viktiga steg på S:s väg mot att bli specialist på fossila fiskar.

S hade egentligen tänkt genomföra ännu en expedition till Spetsbergen 1919, men gjordes uppmärksam på att professuren i paleozoologi vid Naturhistoriska riksmuseet i Sthlm snart skulle bli ledig, och att det vore bättre att disputera snabbt. Han färdigställde därför en doktorsavhandling om Spetsbergens triasfiskar och disputerade 1921 med Nils Holmgren (bd 19) som opponent. Doktorsavhandlingen kom att tillsammans med en andra del, utgiven 1925, bli ett klassiskt verk, som gjorde S världsberömd.

De detaljerade dissektioner som S genomförde av sina fossil ledde dll en djupare kunskap om vissa fossila fiskars anatomi än om anatomin hos de flesta nutida fiskar. Han lyckades ofta preparera fram detaljer av håligheter och kanaler, framförallt i fiskarnas kranier, och tolka dessa som bl a delar av nerv- och blodkärlssystemen. Resultaten slog forskarvärlden med häpnad. Så detaljerad kunskap hade man inte trott vara möjlig att få fram ur fossilt material. Till en del kunde S:s tolkningar prövas sedan levande exemplar av kvastfeningar påträffats. Dessa är en grupp fiskar som är vanliga som fossil men som troddes ha dött ut för ca 70 miljoner år sedan. När de nu dök upp livs levande kunde man verifiera vissa av de tolkningar som S gjort av anatomin hos med kvastfeningen besläktade, men alltså sedan länge utdöda, fiskar.

S erbjöds nu att arbeta med ett stort material av ryggradsdjursfossil från devon som insamlats på Spetsbergen av professor Johan Kiaer i Oslo och med devoniska kvastfeningar insamlade av Jaekel. Den danske geologen Lauge Kochs Grönlandsexpeditioner 1929-36 hemförde ett mycket rikt material av fiskar och tidiga groddjur, bl a den berömda "fyrfota fisken" Ichthyostega. Även till detta material fick S tillgång. Dessutom samlade han själv fossil i Kanada 1922. Därmed var grunden lagd för S:s berömda arbeten om den devoniska fiskfaunan, som skulle uppta det mesta av hans tid under många år framöver.

S kallades 1923 till professuren i paleozoologi vid Naturhistoriska riksmuseet och blev där avdelningsföreståndare. Han kom, med ett kort avbrott, att stanna på denna post under hela sin karriär. På Riksmuseet påbörjade S nya forskningsprojekt och införde en viktig metod, den av engelsmannen William Sollas utvecklade serieslipningsmetoden. S hade tidigare förlitat sig på sin skicklighet att under stereomikroskop preparera fram sina fossil, men ibland var det svårt att följa det virrvarr av kanaler som ledde in till hjärnhåligheten. S vidareutvecklade därför serieslipningsmetoden, vid vilken fossilet sakta slipas ned och således helt förstörs. Efter varje slipning, som bara avlägsnar ett ytterst tunt skikt, ritas och/eller fotograferas slipytan i önskad förstoring, vanligen 10X, och på så sätt skapas en serie avbildningar. Med hjälp av dessa teckningar, som överfördes på vaxplattor vilkas tjocklek motsvarade det bortslipade materialet (med hänsyn tagen till förstoringen), kunde sedan under mödosamt detaljarbete stora tredimensionella vaxmodeller framställas. På detta sätt synliggjordes på ett utomordentligt sätt t ex huvudsköldens inre hos fossilen. Dessa utomordentligt detaljerade anatomiska arbeten och tolkningarna av dem spädde ytterligare på S:s internationella berömmelse, och han kom att i Sthlm motta gästforskare från Europa och Nordamerika men även från Kina och Sovjetunionen. De ville alla lära av mästaren. Den s k "stockholmsskolan" inom paleozoologin växte fram genom S:s arbete med sina assistenter och internationella gästforskare. Karakteristisk för denna skolbildning blev just de fantastiskt detaljerade anatomiska studierna, som avslöjade detaljer i fossil som levt för hundratals miljoner år sedan på ett sätt som världen dittills inte skådat. Bland S:s sv assistenter märks bl a Erik Jarvik, som kom att efterträda S som paleozoologiprofessor och bli berömd för sina studier av Ichthyostega, och Gunnar Säve-Söderberg, som blev professor i paleontologi vid UU vid unga år men dessvärre fick ett alltför kort liv.

S blev berömd för sin tekniska skicklighet, men även hans teoretiska överväganden, som sällan eller aldrig nämndes i skrift, är viktiga för förståelsen av hans forskningsarbete. Han behandlade sina fossil som om de varit nu levande djur, och jämförde sina fynd med nutida djurs anatomi. Att fossilen hade varit utdöda i hundratals miljoner år såg S som oviktigt. Denna i grunden ahistoriska metod hade sina rötter i den idealistiska morfologin och går tillbaka på idéer som formulerats av Johann Wolfgang v Goethe, Lorenz Oken och Etienne Geoffroy Saint-Hilaire, alla aktiva kring år 1800. För S var den tyska anatomiska traditionen, som förenade en idealistisk tradition med darwinism, t ex hos Carl Gegenbaur, en viktig inspiration. S refererade ständigt till nutida fiskar när han beskrev sina fossils anatomi. Plakodermer (pansarhajar) jämfördes med hajar, och ostracodermer med nejonögon. S samarbetade också med Nils Holmgren kring klassiska frågor inom den jämförande anatomin, t ex huvudets embryonalutveckling och evolution liksom frågan om huvudets segmentering.

Ett ledmotiv i S:s forskning var polyfyletismen, dvs det förhållandet att samma karaktär kan uppkomma flera gånger i olika grupper utan att detta nödvändigtvis tyder på att de är nära släkt. Detta ledde till att han kom att betrakta grupper som brukar anses vara monofyletiska (bilda en naturlig grupp med en gemensam förfader), t ex rundmunnar, broskfiskar eller tetrapoder (de landlevande ryggradsdjuren), på grund av för gruppen unika karaktärer, som bestående av flera inbördes ej nära besläktade grupper, vilka oberoende av varandra hade utvecklat identiska karaktärer. S härledde också de nu levande grupperna från olika fossila djurgrupper som saknade dessa karaktärer.

Från denna utgångspunkt ansåg S, i konflikt med de flesta av sina samtida kollegor, att pirålar och nejonögon inte hade ett gemensamt ursprung (monofyli) utan kunde härledas från två olika utdöda fisk-grupper, heterostraci och osteostraci. Han föreslog också att de tre nutida grupperna av broskfiskar (hajar, rockor och helhuvudfiskar) uppkommit oberoende av varandra ur tre fossila plakodermgrupper (arthrodirer, rhenanider och ptyctodonter). S höll även med Holmgren om att tetropoderna var difyletiska. Han härledde således salamandrar från en annan fossil fiskgrupp (porolepiformes, som han kallade salamanderfiskar) än alla andra tetrapoder, som han ansåg härstamma från osteolepiformes (som S kallade grodfiskar).

Dessa tolkningar var grundade på en idealistisk-morfologisk hållning hos S, utifrån vilken det är lätt att förklara att karaktärer kan re-evolvera och förekomma hos djur som inte är närbesläktade. Karaktärerna finns ju egentligen redan, potentiellt som idéer, och behöver bara ändra status till aktualitet, dvs faktiskt bli synliga. Det är ett annorlunda tänkesätt jämfört med modern systematik (kladistik), där man eftersträvar ett så litet antal förändringar som möjligt för att förklara organismers släktskap (parsimoniprincipen). S:s uppfattningar i släktskaps- och härstamningsfrågor går endast att förstå om hans tänkesätt och teoretiska metodik tas i beaktande. - Uppväxt i Stensjö by i Döderhult tog S initiativ till att miljön där restaurerades och bevarades för framtiden som exempel på en förindustriell småländsk småbrukarby. Genom en donation från affärs- och finansmannen Josef Anér skapades en fond i S:s namn som tillfördes VHAA. Med dessa medel förvärvades Stensjö by 1960 av akademien som sedan dess burit ansvaret för reservatets skötsel.

Författare

Lennart Olsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

S:s självbiogr, slutförd 1983, i Centrum för skapshist, VA. - Brev från S i LUB o i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): E S använde före 1958 namnet Erik A:son Stensiö i sin vetenskapliga produktion. E S:s bidrag före 1917 (se hänvisning till Jarvik nedan) har publicerats under namnet E Andersson. - Triassic fishes from Spitzbergen. 1921-25. P I-II. P I, Introduction. Some remarks on the geology of the Triassic of Spitzbergen. Descriptions of the families Cestracionidae, Coelacanthidae, Palaeoniscidae and Catopteridae. With 35 plates and 90 figures in the text. [Akad avh UU.] Vienna: Holzhausen, 1921. xxviii, 307 s, 35 pl-bl, ill. P II. With 34 plates and 58 figures in the text. Communicated April 23rd 1924 by G Holm and E Lönnberg. Sthlm: Almqvist Sc Wiksell, 1925. 261, [1] s, 34 pl-bl. (VAH, ser 3, bd 2 (1925): n:o 1). - Några synpunkter i en befordringsfråga. Upps 1923. (Appelbergs boktr). 16, [2] s. [Namn: E S. Särtr ur: Upsala nya tidning, 1923. Följdskrift till: Handlingar angående professuren i geologi med petrografi och minearologi vid Uppsala universitet. Sökandenas meritförteckningar. Sakkunniges utlåtanden. Mate-matisk-naturvetenskapliga sektionens betänkande. Upps 1923. (Almqvist & Wiksell). 186 s.] - Note on the caudal fin of Eustenopteron. With 1 figure in the text. Communicated September 9th 1925 by E Lönnberg. [Rubr.] Upps 1925. (Almqvist & Wiksell). 3 s. (Arkiv för zoologi, bd 17 (1924-25), B: n:o 11). - On the head of the macropetalichthyids. With certain remarks on the head of the other arthrodires. Chicago 1925. [1] s, s 85-197, [1] s, pl-bl xix-xxxi med ullhörande textbl ([13] bl), ill, fotogr. (Publications of Field Museum of Natural History, 232. Geological series, vol 4 (1909-31): no 1). - On the sensory canals of Pteraspis and Palaeaspis. With 7 figures in the text. Communicated November 25th 1925 by E Lönnberg and W Leche. [Rubr] Upps 1925. (Almqvist & Wiksell). 14 s, ill. (Arkiv för zoologi, bd 18 (1925-26), A: 19). - The Downtonian and Devonian vertebrates of Spitsbergen. P I, Family Cephalaspidae. Oslo: Det norske Videnskabs-Akademi i Oslo, 1927. (Skrifter om Svalbard og Nordishavet. Resultater av de norske statsunderst0ttede spitsbergenexpeditioner, 12). P I: A-B. A, Text. [2], xii, 391, [1] s, ill. B, Plates. [3] s, [2], 72 pl-bl, [4] s, pl-bl 73-112. [För 77 av planscherna finns tillhörande text på baksidan. P II-X utg av olika förf; X utkom 1960.] - Jakob Wilhelm Leche. Minnesteckning. Med porträtt. [Omsl.] Sthlm: Almqvist & Wiksell, 1928. S [349]-356, [1] pl-bl. [Rubr: Jakob Wilhelm Leche. * 4/9 1850, f 29/1 1927. Invald 9/3 1921. Med porträtt. Särtr ur: VAÄ, 1928.] -Upper Devonian vertebrates from East Greenland. Collected by the Danish Greenland expeditions in 1929 and 1930. With 36 plates and 95 figures in the text. Khvn: Reitzel, 1931. 212, [2] s, xxxvi pl-bl med tillhörande textbl ([35] bl), ill, fotogr. (Meddelelser om Grönland, Bd 86, Nr 1). - The cephalaspids of Great Britain. With sixty-six plates and seventy text-figtires. London: British Museum (Natural History), 1932. xiv, 220, [2] s, [5] pl-bl i färg, 66 pl-bl med tillhörande textblad ([65] bl). [Namn: E Andersson S.] — Triassic fishes from East Greenland. Collected by the Danish expeditions in 1929-1931. With 39 plates and 94 figures in the text. Khvn: Reitzel, 1932. (Meddelelser om Granland, Bd 83, Nr 3). 2 vol. [Text.] 305 s, ill. Plates. [4] s, xxxix pl-bl med tillhörande textblad ([38] bl), fotogr. - On the heads of certain Ar-throdires. Sthlm: Almqvist & Wiksell 1934-45.1—II. I, Pholidosteus, Leiosteus, and Acanthaspids. With 14 plates and 30 figures in the text. Read January 24th 1934. 1934. 79 s, xiv pl-bl, ill. (VAH, ser 3, bd 13 (1933-34): 5). II, On the cranium and cervical joint of the Dolichothoraci (Acandiaspida). With 14 figures in the text. Communicated October llth by N Holmgren and N von Hofsten. 1945. 70 s, ill. (Ibid, 22 (1945): 1). - On the Placodermi of the Upper Devo-nian of East Greenland. Khvn: Reitzel, 1934-48. ([P I:] Treaarsekspeditionen Ul Christian X s land 1931-34) ([P II:] Palfeozoologica Groenlandica, [2]). I, Phyllolepida and Arthrodira. With 26 figures in the text and 25 plates. 1934. 58, [2] s, 25 pl-bl med tillhörande textbl ([24] bl), ill, fotogr. (Meddelelser om Grönland, Bd 97, Nr 1). Suppl to part I. With 26 figures in the text and 30 plates. 1936. 52, [2] s, 30 pl-bl med tillhörande textbl ([29] bl), ill, fotogr. (Ibid, Bd 97, Nr 2). Suppl 2 to part I. With 13 figures in the text and 6 plates. 1938. 33, [2] s, 6 pl-bl med tillhörande textbl ([5] bl), ill, fotogr. (Ibid, Bd 97, Nr 3). [Eget titelbl: II, Antiarchi: Subfamily Bothriolepinae with an attempt at a revision of the previously described species of that subfamily.] With 308 figures in the text and 75 plates. 1948. (Ibid, Bd 139). 2 vol. Text. [3], 622 s, ill, fotogr. Plates. [6] s, 75 pl-bl med tillhörande textbl ([74] bl), ill, fotogr. - Sinamia zdanskyi, a new amiid from the Lower Cretaceous of Shantttng, Chi-na. With 17 plates and 20 figures in the text. Peiping: Geological Survey of China, 1935. (Sthlm: Tullberg). 48 s, xvii pl-bl med tillhörande textblad ([35] s), ill. (Palaeontologia Sinica. Ser C, vol 3, fasc 1). - On the Devonian Coelacanthids of Germany with special ref-erence to the dermal skeleton. With 23 figures in the text and 12 plates. Communicated May 12th 1937 by E Lönnberg and T G Halle. Sthlm: Almqvist & Wiksell, 1937. 56 s, xii pl-bl, ill. (VAH, ser 3, bd 16 (1937-38): 4). - Middle Devonian vertebrates from Canning Land and Wegener Peninsula (East Greenland). P I, Placodermi, Ichthyodorulithes. With 16 figures in die text and 14 plates. Khvn: Reitzel, 1938. 38, [2] s, 14 pl-bl med tillhörande textbl ([13] bl), ill, fotogr. (Geologisk ekspedition til Ostgrönland 1936-38) (Meddelelser om Grönland, Bd 96, Nr 6). [Tills m G Säve-Söderbergh. All text utom introduktionen, s [5]-7, av E S. P II, Crossopterygii utg 1950 av E Jar-vik.] - A new anaspid from the Upper Devonian of Scaumenac Bay in Canada, with remarks on the other anaspids. With 7 figures in the text and 1 plate. Com- municatedJanuary llth by E Lönnberg and N Holmgren. Sthlm: Almqvist & Wiksell, 1939. 25 s, 1 pl-bl, ill. (VAH, ser 3, bd 18 (1939-40): 1). - On the snout of arthrodires. With 14 figures in the text. Read October 14th 1942. Sthlm: Almqvist & Wiksell, 1942. 32 s, ill. (VAH, ser 3, bd 20 (1942-44): 3). - Contributions to the knowledge of the vertebrate fauna of the Silurian and Devonian of western Podolia. II, Notes on two arthrodires from the Downtonian of Podolia. With 14 plates and 19 figures in the text. Read December 1st 1943. [Rubr.] Upps 1944. (Almqvist & Wiksell). 83 s, [29] pl-s. (Arkiv för zoologi, bd 35 (1943-45), A: 9). [D I utg av F Brotzen under dtel: Beiträge zur Verte-bratenfauna des westpodolischen Silurs und Devons. I, Protaspis arnelli n. sp. und Brachipteraspis n. gen. latisslma Zych, (Ibid, 28 (1934-36), A: 22).] - The sensory lines and dermal bones of the cheek in fishes and amphibians. With 38 figures in the text. Communicated December 4th 1946 by N Holmgren and N Odhner. Sthlm: Almqvist & Wiksell, 1947. 195, [1] s, ill. (VAH, ser 3, bd 24 (1946-48): 3). - On the pecto-ral fin and shoulder girdle of the arthrodires. With 75 figures in the text and 25 plates. Communicated 22 January 1958 by O Lundblad and K Lang. Sthlm: Almqvist & Wiksell, 1959. 229, [1] s, [51] pl-s, ill. (VAH, ser 4, bd 8 (1958-62): 1). - Anatomical studies of the arthrodiran head. P I, Preface, geological and geographical distribution, the organisation of the arthrodires, the anatomy of the head in the Dolichotho-raci, Coccosteomorphi and Pachyosteomorphi. Taxo-nomic appendix. With 124 figures in the text and 62 plates. Sthlm, Gbg, Upps: Almqvist & Wiksell, 1963. 419s, [123] pl-s, ill. (VAH, ser 4, bd9 (1963):2). [Pil ej utg.] - The brain and the cranial nerves in fossil, lower craniate vertebrates. The Nansen memorial lec-ture, October lOth 1962. Oslo: Universitetsforl, 1963. 120 s, ill. (Skrifter utg av Det norske videnskaps-aka-demi i Oslo. 1, Mat.-naturv. Klasse. NS, 13).-Sakkunnigutlåtande rörande professuren i geologi, särskilt historisk geologi vid UU 1950.

Tryckta arbeten (bidrag): För E S:s bidrag se bibliografin i EJarvik, E S, minnesteckning ... (nedan a a), s 32-36. Kompletteringar och rättelser till Jarvik samt vissa större bidrag: Beschreibung einiger Fisch-reste aus Madagaskar und Siarn. (Hierzu Pl. XVII und XVIII) (Bulledn of the Geological Institution of the University of Upsala, vol 13, 1914-16, s [227]-232, [2] pl-bl). [Namn: E Andersson.] - Uber einige Trias-Fische aus der Cava Terfontane, Tessin. (Hierzu Pl. I—III) (Ibid, 15,1916, s [13]-34, [5] pl-bl, ill). [Namn: E Andersson.] - Zur Kenntnis des Devons und des Kulms an der Klaas Billenbay, Spitzbergen. (Hierzu Tafel III) (Ibid, 16, 1918-19, s [65]-80, [1] pl-bl, ill). - Notes on the Crossopterygian fish from the upper Devonian of Spitzbergen. (With plates IV-VI) (Ibid, s [115]-124, [3] pl-bl, ill). - Skelettsystem. II, Kranium und Visceralskelett. B, Kranium und Visceralskelett der Akranier, Cyclostomen und Fische. Mit 171 Ab-bildungen in Text (Handbuch der vergleichenden Anatomie der Wirbeldere, Hrsg von L Bolk, E Göp-pert, E Kallius, W Lubosch, Bd 4, Berlin und Wien: Urban Sc Schwarzenberg, 1936, s 233-500, ill). [Tills m N Holmgren. Även utg som särtr 1936 på N H:s egen försorg.] - Notes on the Endocranium of a Devonian Cladodus (Bulletin of the Geological Institution of the University of Upsala, 27, 1937, s [128]-144, ill). - Les cyclostomes fossiles ou ostracodermes (Traité de zoologie, Publié sous la direcuon de P-P Grassé, T 13, Agnathes et poissons, Fasc 1, Anatomie, éthologie, systétnatique, Paris: Masson, 1958, s 174-425, ill). - Origine et nature des écailles placoldes et des dents (Problémes actuels de paléontologie. Evolution des vertébrés. Paris, 29 mai - 3 juin 1961, Paris: Ed de Centre nadonal de la recherche scientifique, 1962, (Colloques internationaux du Centre national de la recherche scientifique, 104), s 75-85, 2 pl-bl). -Les cyclostomes fossiles ou ostracodermes (Traité de paléontologie, Publié sous la direction de J Piveteau, [Eget titelbl:] T 4, Uorigine des vertébrés, leur expansion dans les eaux douces et le milieu marin, Vol 1, Vertébrés (généralitées), Agnathes, Paris: Masson, 1964, s [96]-382, ill). - Les cyclostomes with special reference to the diphyletic origin of the Petromyzont-ida and Myxinoidea (Current problems of lower vertebrate phylogeny. Proceedings of the Fourth Nobel Symposium held in June 1967 at the Swedish Museum of Natural History (Naturhistoriska riksmuseet) in Stockholm, Ed by T 0rvig, Sthlm: Almqvist & Wiksell, 1968, (Nobel Symposium, 4), s [13]—71, ill). [E I White, Discussion, s 70-71.] - A Heintz, The spinal plate in Homostius and Dunkleosteus (Ibid, s [145]-151). [E A S, Discussion, s 148-151.] - Les anthrodires (Traité de paléontologie, Publié sous la direction dej Piveteau, [Eget titelbl:] T 4, L'origine des vertébrés, leur expansion dans les eaux douces et le milieu marin, Vol 2, Gnathostomes, Acanthodiens, Placodermes, Elasmobranches, Paris: Masson, 1969, s [71J-696, ill). [Suppl med titel:] Anatomie des arth-rodires dans leur cadre systématique. [1-3] (Annales de paléontologie. Vertébrés, 155,1969, s 151-192; 57, 1971, s 1-39; ibid, s 158-186). [D 2 betecknad "(sui-te)", d 3 "(suite et fin)".] - Slutligen kan noteras att Jarvik förtecknat 5 bidrag om expedidoner till Spetsbergen 1912-16 i Ymer 1912-13, 15 o 17. Av dessa kan dock notiserna i Ymer 1915, s 209 o Ymer 1917, s 196-97 ej tillskrivas E A S. Den förstnämnda är en redaktionell notis och den senare är en sammanfattning av en rapport som skrivits av E A S:s bror Ernst Andersson. Även Jarviks referens till ett föredrag tr i Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar, bd 40, 1918, s 18-19 är felakug. Häri anges endast att E A S vid mötet den 10 jan 1918 hållit ett föredrag med den angivna rubriken (Geologien i Devon och Kulm i inre delen av Billen Bay) åtföljt av ett referat av diskussionen kring föredraget.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 27 juli 1923, nr 7, 29 sept 1933, nr 22, o 14 nov 1958, nr 10, RA.

En småländsk småbrukarby under förindustriell tid, ed B Roeck Hansen (2008); E Jarvik, E S till minne (SvD 22 jan 1984); dens, E S, minnesteckn (Levnadsteckmar över VA;s led;er, nr 190, 1992); A G Johnels, E S in memoriam (DN 18 jan 1984); L Olsson, Alternatives to Darwinism in Sweden: Lamarckism and idealistic morphology, disbelief in mutadons and the poverty of selecdon (Jahrbuch fur europä-ische Wissenschaftskultur, 1, 2004); C Patterson, E S (Biographical memoirs of the fellows of the Royal Society, 35, 1990), s 361-380; SMoK - Nekr över S i SvD 17 jan 1984.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik H O Stensiö, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20144, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Olsson), hämtad 2018-12-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20144
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik H O Stensiö, urn:sbl:20144, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Olsson), hämtad 2018-12-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se