Håkan K A Sterky

Född:1900-04-07 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län
Död:1992-11-21 – Lidingö församling, Stockholms län

Elektroingenjör


Band 33 (2007-2011), sida 395.

Meriter

3 Sterky, Håkan Karl August, kusins sonson till S 2, f 7 april 1900 i Sthlm, Hedv El, d 21 nov 1992 i Lidingö. Föräldrar: krigsrådet Carl Edvard Theodor S o Hilma Elisabet Almén. Studentex vid H reallärov å Östermalm, Sthlm, 18 maj 18, värnplikts- o officersaspirantutbildn vid Fälttelegrafkåren 15 juni 18–2 sept 19, elev vid KTH 18, avgångsex från fackavd för elektronik där 31 maj 23, fänrik i Fortifikationens reserv 31 dec 20, underlöjtn 13 jan 23, löjtn där 4 juli 26, förest för ASEA:s rundradioavd, Sthlm, 12 okt 23-31 dec 24, studerade i USA 7 jan 25–3 mars 26, ex vid Harvard university, Cambridge, Mass, USA, 24 aug 25, biträdande ingenjör vid Vattenfallsstyns laboratorium, Älvkarleby, Upps, 15 maj 26-9 juni 27, ingenjör vid Sv radio ab:s transmissionstekn avd 1 aug 27–30 april 31, chefsassistent vid Telefon ab LM Ericssons forskn- o utveckl:avd för transmissionsteknik 1 maj 31–30 nov 33, tekn dr vid KTH 31 maj 33, doc i telegrafi, telefoni o radio där 16 nov 34, chef för Telefon ab LM Ericssons konstruktionsavd 1 dec 33–30 juni 37, tf prof i telegrafi o telefoni vid KTH 1 juli 37, ord 17 nov (tilltr 1 dec) 39, prorektor o tf rektor 42, allt vid KTH, andre v ordf i Sv teknologfören 39-41, ordf där 49–51, led av försvarsväsendets ingenjörutredn juni 42–dec 44, generaldir o chef för Telegrafverket (från 53 Televerket) 25 sept (tilltr 1 okt) 42-65, led av styr för Stiftelsen Tekn museet 42–76, av 1943 års rundradioutredn juni 43–jan 46, ordf i Scoutfrämjandet 44, i styr för Försvarets forskn:anstalt 45–54, led av atomkomm (från 59 Statens råd för atomforskn) nov 45–65, av styr för ab Atomenergi 47–68, ordf i SOS-utredn maj 49–april 51, led av styr för ab Sthlms bryggerier 50-63, av rymdkomm maj 62–juni 64, av styr för Pripp-Bryggerierna ab 64–69, av styr för IBM sv ab 66–71, av styr för Scania-Vabis ab (från 69 Saab-Scania ab) 66-72. - LIVA 41 (preses 63–65), LKrVA 44, LVA 45, LVS 51. – Iqml 65.

G 4 juni 1927 i Sthlm, Osc, m Kerstin Hedvig Valborg Tottie, f 29 dec 1903 där, Hedv El, d 22 juli 1978 där, ibid, dtr till expeditionschefen Gustaf Vilhelm T o Anna Adelaide Rettig.

Biografi

Håkan S var äldst i en skara av sju syskon. Han visade under skolåren ett starkt intresse för den framväxande radiotekniken och läste vad han kom över om Marconi, Edison och Lars Magnus Ericsson (bd 14) samt deras uppfinningar. Våren 1918 avlade han studentexamen med toppbetyg och gjorde sedan sin militärtjänst vid Fälttelegrafkåren, där han fick kontakt med radio- och teleteknikens praktiska tillämpningar. Vid KTH:s fackavdelning för elektronik fick han en entusiasmerande lärare i Henning Pleijel (bd 29). S:s examensarbete gällde isolerade och j ordade stags inverkan på strålningen från en antenn, ett ämne av praktisk art.

Radiotekniken stod vid denna tid på tröskeln till en ny epok som innebar utsändning av ljudprogram dll allmänheten. Denna nya tjänst fick namnet rundradio efter en pristävling i SvD, som vanns av en annan lovande ingenjör, Edy Velander. Rundradion fångade i hög grad S:s intresse, och han var som teknolog en av initiativtagarna till Sv radioklubben, bildad 1923 med uppgift att sprida kunskap om tekniken att bygga radiomottagare för hemmabruk. S:s första skrift ägnades rundradion och sin första anställning fick han hösten 1923 på ASEA:s avdelning för installationsmateriel, som levererade komponenter till den sv radioindustrin. Han ville dock utbilda sig vidare och ett stipendium från Sverige-Amerikastiftelsen möjliggjorde studier vid Harvard-universitetet, bl a för professor A E Kennelly som var expert på jonosfärens reflekterande skikt. S hade också en kortare anställning vid ett amerikanskt radiolaboratorium.

Vid hemkomsten fick S anställning vid Vattenfallsstyrelsens laboratorium i Älvkarleby, där även Edy Velander tjänstgjorde. Inom laboratoriet utvecklades teknik för att kommunicera per långvåg via kraftledningarna med reparatörer ute på linjen. Ett annat forskningsområde var fjärrmätning och överföring av data om vattennivån i kraftverksdammar till den centrala driftsledningen i Sthlm via kraftledningarna och telefonnätet. Efter en tid övergick S till den telefontekniska avdelningen vid Sv radio ab och en befattning som konstruktionschef under den tekniska chefen Mauritz Vos. Företaget var delvis ägt av LM Ericsson och levererade bärfrekvenssystem för telefoniöverföring. Vos och S fick 1930 Sv teknologföreningens Polhemspris. Följande år knöts S till LM Ericssons forsknings- och utvecklingsavdelning för transmissionsteknik, som vid denna tid hyste en grupp med hög teoretisk kompetens när det gällde konstruktion av elektriska filter. Sådana behövdes för uppbyggnad av flerkanalsystem, med syfte att öka överföringskapaciteten på telefonledningarna. Denna typ av produkter var viktig för LM Ericssons utveckling under 1930-talet efter de svåra påfrestningarna från Kreuger-kraschen 1932.

Vid sidan av arbetet hos LM Ericsson skrev S, på nätterna, sin doktorsavhandling, som behandlade anpassning av elektriska filter. Han disputerade 1933 och kom att tillhöra den första kullen av tek-nologie doktorer i Sverige. Avhandlingen renderade honom en docentur vid KTH och 1937 blev han tf professor i telegrafi och telefoni där. Utnämningen av S till ordinarie innehavare av tjänsten två år senare föregicks av ett överklagande från Torbern Laurent, en kollega från LM Ericsson. Laurent ansåg sig ha större djup i sina meriter än S:s breda men grunda erfarenheter. Laurent kom dock att redan 1944 efterträda S på professuren. Med sitt ungdomliga, entusiasmerande och informella sätt var S en uppskattad professor och 1942 utsågs han också till prorektor och tf rektor vid KTH.

När S hösten 1942 blev rekryterad som generaldirektör och chef för Telegrafverket var han den dittills yngste generaldirektör som utsetts. Verket ställdes under andra världskriget inför försörjningsproblem men besparades de stora skador som drabbade motsvarande verksamhet i de flesta av Europas länder. S var mån om att hjälpa sina nordiska kolleger under krigets påfrestningar. Efter krigsslutet ställdes Telegrafverket inför flera nya stora utmaningar. För telefonnätet gällde det att fortsätta automatiseringen och samtidigt bygga ut långdistanskapaciteten med hjälp av koaxialkablar, som kunde transportera hundratals samtal i varje kabel. Därefter följde en begynnande utbyggnad för datatrafik när datamaskiner började tas i bruk i näringslivet. För rundradion gällde det utbyggnad för ett andra radioprogram, till en början med trådradio och sedan med FM-radio. S var 1947 initiativtagare till bildandet av Nämnden för televisionsforskning. Den inledde experiment vid KTH och vid mitten av 1950-talet infördes televisionen som en reguljär tjänst. Allt detta var värdiga uppgifter för teknikentusiasten S som ledde sitt verk med stor energi och framsynthet. Han var intresserad av framtidsfrågor och formulerade vad han kallade televisioner.

S var också synnerligen aktiv i internationella sammanhang, globalt, regionalt och nordiskt. Inom Internationella teleunionen (ITU) ledde han den sv delegationen vid ett antal stora möten och anlitades gärna som ordförande. Hans kunskaper, skarpa intellekt, humor och ledarinstinkter gjorde honom till en mycket respekterad mötesordförande. Det europeiska samarbetet på teleområdet tillkom under S:s tid. I Europarådet och inom Kol- och stålunionen diskuterades på 1950-talet skapandet av ett regionalt europasamarbete i en vidgad krets utanför de sex stater som kom att utgöra kärnan i dagens EU. De nordiska förvaltningarna tyckte att det räckte med ITU och förhöll sig avvaktande, speciellt inför tanken på ett regeringsorgan. Men Storbritannien och Schweiz tryckte på om behovet av ett nordiskt deltagande, och när det visade sig att projektet skulle bli av tog S initiativ till nordiska diskussioner om ett gemensamt agerande. De nordiska förvaltningarna gick också med när Conférence européenne des administrations des postes et télécommunications (CEPT) bildades hösten 1959 i Montreux.

S var därefter inte sen att utnyttja de möjligheter som erbjöds. Han föreslog 1960 att CEPT skulle ta upp frågan om användning av satelliter för interkontinental kommunikation. En särskild arbetsgrupp tillsattes 1961 för att studera olika satellitsystem, göra prognoser för trafikbehov samt förbereda diskussioner med USA om drift av satellitförbindelser. S tog ett nytt initiativ i dec 1962 för att förbereda förhandlingar med USA. Detta ledde i sin tur till att frågan om samarbete med USA lyftes upp på regeringsnivå, och att den europeiska regeringskonferensen för telekommunikadon via satelliter, CETS, bildades våren 1963. Den kom att spela en aktiv roll vid bildandet 1964 av provisoriska Intelsat, som blev den första globala organisationen för telesatelliter. S engagerade med sitt tekniska intresse i hög grad Televerket bland pionjärerna när det gällde att utnyttja satelliter för telekommunikation. Han hörde själv till dem som allra först prövade den nya tekniken för samtal över Atlanten.

I det nordiska samarbetet togs satellittekniken upp 1961 och året därpå bildades STSK, den skandinaviska telesatellitkommittén. Samarbete etablerades med Chalmers radioobservatorium på Råö, som vid denna tid sökte pengar från Malmfonden för en utbyggnad med stora riktantenner. Dessa kunde inte bara utnyttjas för radioastronomi utan också för mottagningsexperiment med de telesatelliter som av USA sändes upp från 1962 och framåt. STSK omvandlades 1967 till ett nordiskt samarbete, NTSK, när Finland anslöt sig. Arbetet på Råö lämnade värdefulla erfarenheter inför uppbyggnaden av den nordiska jordstationen för Intelsat i Tanum, som stod färdig 1971, när S redan gått i pension.

S var också pionjär när det gällde datatrafik. Han insåg tidigt att databehandling skulle kräva överföring av data till och från de stora datamaskinerna. På S:s initiativ beslöt ITU 1960 att bilda en studiegrupp för dataöverföring. Det gällde i första hand trafik via telefonnätet, vilket då var det nät som hade stor räckvidd. Samarbete inleddes också med andra internationella organ som ISO och med dataindustrin om olika standardiseringsfrågor.

Vid sidan av sina arbetsuppgifter inom Televerket var S synnerligen aktiv på en rad områden med anknytning till ny teknik och dess användning i samhället, bl a deltog han under andra världskriget i en utredning om rundradions framtid och var ordförande i styrelsen för Försvarets forskningsanstalt under de första tio åren efter dess inrättande. Han blev ledamot av fyra sv akademier, vilket visar på bredden av den respekt han åtnjöt, och var en entusiastisk föreningsmänniska med uppdrag inom såväl Sv teknologföreningen som Scoutfrämjandet. Som mötesdeltagare försummade han inte att göra sina åsikter hörda. Vid sin avgång från befattningen som generaldirektör 1965 hyllades S från många håll för sitt sätt att leda Televerket under nära ett kvarts sekel. Han var en stark och respektingivande personlighet, som hade lätt att ta initiativ och få saker uträttade, både nationellt och internationellt.

Författare

Johan Martin-Löf



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

S:s arkiv i Tekn museet, Sthlm; dagböcker i NordM:s arkiv. Hans generaldirektörsarkiv (ca 8 m) i Televerkets arkiv, RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): The use of thermionic valves for generating mulliple frequencies. Sthlm 1930. (Centraltr). 38 s, ill. ([Omsl:] Skrifter utg av Sv teknologföreningen, 8). [Tills m M Vos.] - Methods of computing and improving the complex effective attenuadon, load impedances, and reflexion coeffi-cients of electric wave filters. [Omsl. Akad avh, KTH.] Sthlm 1933. (Centraltr). 58 s, ill, diagr, tab. [Särtr ur: Ericsson technics, vol 1, 1933, s 33-91, ill, diagr, tab.] - Fernwirkbetrieb in Stromversorgungsnetzen. Eine Ubersicht uber Fernwirkverfahren und einige Forschungsergebnisse. [Verso:] Eingericht an die Königlische Akademie der Ingenieunvissenschaften am 22. December 1939. Sthlm: Generalstabens litografiska anstalts förl, 1941. 63 s, diagr, tab. (Ingen-iörsvetenskapsakademiens handlingar, 159). - Radiotekniken under och efter kriget. Föredrag vid rVA:s högtidssammankomst den 24 oktober 1945. Sthlm 1946. (Esselte). 29 s, ill, fotogr. [Särtr ur: PVA, 1945, s 174—200, ill, diagr, fotogr. Omtr i: Tekniska meddelanden från Kungl. Telegrafstyrelsen, 1946, s [1]-21, ill, diagr, fotogr.] - Automatiseringen av telefonnätet i Sverige. Mil (jon) stolpar på vägen och En tele-vision förverkligas. Gbg: Chalmers tekn högsk, 1978. [4], 61 s, ill, diagr, tab. [Titelrubr: Eliasson-föreläsningarna 1978. Innehåll: Automatiseringen s 1-43; En television s 45-61.] - Kompendier m m utg under H S:s tid som professor vid KTH har ej medtagits.

Tryckta arbeten (bidrag): Något om rundradio (Sveriges pojkar, årg 1, 1923, s 36-37). - Huru inkoppla en högtalare? (Radio-amatören, 1924, s 271-273). - Radio (Pojkarnas fick-kalender, 1925, s 103-105). - Om störningar vid rundradiomottagning härrörande från elektriska spårvagnar (Radio-amatören, årg 2, 1925, s 21-22). - Några intryck av amerikansk rundradio (Ibid, s 105-107). - Några amerikanska radionyheter (Ibid, s 207-212, ill). [Anon.] - Schenectady - ett amerikanskt storstauonsexperiment (Ibid, s 311-314). - Rundradiotekniken i Förenta Staterna (Radio, årg 4, 1926, nr 11, s 6-9, 22-23). - Amatörradio och rundradio i USA. Några iakttagelser under en studieresa i Nordamerika (Radio-amatören, 3,1926, s 101-105, fotogr). - S-röret. En ny Iikriktare för låg effekt (Teknisk tidskrift. Elektroteknik, årg 56, 1926, s 12-14, ill, diagr). - Den piezoelektriska kristallen och dess användning inom radiotekniken (Ibid, 57, 1927, s 138-144, ill, diagr). - Nya svenska system för högfrekvensförbindelser på telefonledningar (The L. M. Ericsson review. Svensk upplaga, årg 6, 1929, s 129-145; 7, 1930, s 35-43, ill, diagr, fotogr). [Föredrag hållet vid sammanträde med Sv teknologfören;s avd för elektroteknik den 4 okt 1929. Engelsk version: New Swedish carrier current telephone and telegraph systems on telephone lines (The L. M. Ericsson review. English edition, vol 6, 1929, s 145-162; 7, 1930, s 23-32, ill, diagr, fotogr). Även tr i något förkortad version som två artiklar: Nya svenska system för hög-frekvensförbindelser på telefonledningar (Teknisk tidskrift. Elektroteknik, 59,1929, s 195-199, 211-217, ill, diagr, fotogr) resp Svenska radioaktiebolagets hög-frekvensanläggning på Java (Ibid, 60, 1930, s 29-34, ill).] - Kommissionen för installationsfrågor (IFK) (Ericsson news. Svensk upplaga, 1931, no 4/6, s 6-10, ill). [Anon rapport från mötet i Sthlm 28 maj - 2 juni 1931. Engelsk version: The Commission on Electrical Installation Problems (IFK) (Ericsson news. English edition, 1931, no 4/6, s 6-10, ill). Finns även utg i fransk, spansk o tysk version.] - Radiofrågor på IEC-mötet i Stockholm 1930. [Notis] (Teknisk tidskrift. Elektroteknik, 61, 1931, s 32-33). [Sign: H. Sy.] - Förenklade beräkningsmetoder för elektriska filter samt ett bidrag till frågan angående anpassning av filterfyr-poler. Meddelande från forsknings- och utvecklingsavdelningen (The L. M. Ericsson review. Svensk upplaga, 8 [dvs 9], 1932, s 7-42, diagr, tab). [Ms inlämnat till red den 7 aug 1931. Engelsk version: Simplified methods of designing electric wave filters and a con-tribution to the theory of matching filter quadripoles. Communication from the Research and Develop-ment Department (The L. M. Ericsson review. English edition, 9, 1932, s 6-41, diagr, tab).] - Power fac-tor and inductance of coils with windings connected in parallel (Ericsson technics, vol 1, 1933, s [23]-31, ill). - L.M. Ericssons system för samtidig telegrafering och telefonering på telefonkabelledningar - speciellt bärfrekvenssystem i fyrtrådskoppling (Teknisk tidskrift. Elektroteknik, 63, 1933, s 177-188, ill). [Engelsk version: The Ericsson systems for simultaneous telegraphy and telephony on telephone cable circuits - with special reference to a four-wire carrier telegraph system (Ericsson technics, 1,1933, s [117]—134, ill). Omtr i: Ericsson technics, 1934, numéro special, s 49-64, ill.] - Automatic compensation of variations in the overall attenuation of carrier-telephone systems (Ericsson technics, 2,1934, s [37]-52, ill, diagr). [Tills m R Stålemark.] - Internationell standardisering av rundradiomaterial (Teknisk tidskrift. Elektroteknik, 64, 1934, s 139-142, ill). - Säkring med separat alarmkontakt (Ericsson review. [Svensk upplaga], 12,1935, s 186-187, ill). [Tills m S Anderson. Engelsk version: Fuse with separate alarm contact (Ericsson review. [English edition], 1935, s 186-187, ill).] -Växelströmsrelä för signalöverföring (Ericsson review. [Svenskupplaga], 12,1935, s 188-189, ill). [Tills m C O Sohlberg. Engelsk version: AC relay for signal repeaters (Ericsson review. [English edition], 1935, s 188-189, ill).] -Affaiblissement composite etrende-ment des transformateurs téléphoniques (Ericsson technics, vol 3, 1935, s [69]-81, ill, diagr). - Säkerhetskrav vid nätanslutna mottagare och störnings- skydd (Rundradio och radiostörningar. Föredrag hållna vid en av Svenska teknologföreningen anordnad föreläsningskurs den 7-9 mars 1935, Sthlm [19]35, (Centraltr), ([Omsl:] Skrifter utg av Sv teknologföreningen, 12), s [106]-126, ill, diagr, tab). - Radiotekniken på Internationella elektrotekniska kommissionens plenarmöte 1935. [Notis] (Teknisk tidskrift. Elektroteknik, 65,1935, s 158). - Grafiska symboler för teleteknik på Internationella Elektrotekniska Kommissionens plenarmöte 1935. [Notis] (Ibid, s 174-175, ill). - Frequency division - a new circuit for the generation of subharmonic frequencies (Ericsson technics, vol 4, 1936, s [29]-37, ill). - Nickel-alu-minium-magnetstål. [Notis] (IVA, 1936, s 89). [Sign: N. S.]-Motståndsmaterial. [Notis] (Ibid, s90). [Sign: N. S.] - Magnetiska spänningsregulatorer. [Notis] (Ibid, s 90-91). [Sign: N. S.] - Frändskap och särdrag hos kraftteknik och teleteknik (Teknisk tidskrift. Elektroteknik, 66, 1936, s 129-140, ill, diagr). [Föredrag vid Elektroingenjörsföreningens högtidssammanträde den 19 maj 1936 med anledning av Sv teknologförems 75-årsjubileum.] - Motståndsmaterial (IVA, 1937, s 42-44). [Sign: N. S.] - Nya fotoceller. [Notis] (Ibid, s 44). [Sign: N. S.] - Transportabel tachograf. [Nods] (Ibid, s 44). [Sign: N. S.] - Frequency multiplication and division (Proceedings of the Institute of Radio Engineers, vol 25,1937, s 1153-1175). - Teletekniken i dag och i morgon (Ericsson review. [Svensk upplaga], 15,1938, s 46-54). [Även tr i: Teknisk tidskrift. Allmänna avdelningen, 68, 1938, nr 11 'A, Årsmötes- och jubileumsnummer till Svenska teknologföreningens årsmöte 1938 och dess fackavdelningars 50-årsjubileer, s 42-47. Engelsk version: Telelectrical engineering of to-day and to-morrow (Ericsson review. [English edition], 1938, s 46-54).] - Elektroteknikens effekt- och dämpningsbegrepp (Teknisk tidskrift. Elektroteknik, 69, 1939, s 37-43). [Följdskrifter under rubr Om effekt- och dämpningsbegrepp: T Laurent (s 75), H S (s 75-76), T L (s 90), H S (s 90).] - Polhemsbelöningar 1940 (Teknisk tidskrift. Allmänna avdelningen, 70, 1940, s 165-167). [Anförande vid Sv teknologföreningens årsmöte den 30 mars 1940.] - Ingenjörsregistreringen (Ibid, s 210-211). [Återger ett anförande av H S i radio den 11 maj 1940.] - Ingenjörernas utnyttjande för intensifiering av vårt lands försvarsberedskap (Ibid, s 325-331, tab). [Uppsats grundad på ett föredrag av H S vid Sv teknologföreningens vårsammanträde den 3 juni 1940.] - Magnetiska material för telefonreläer (Tekniska meddelanden från Kungl. Telegrafstyrelsen, 1940, s 20-40, ill, diagr, tab). [Tills m B Bjurek] - Bruk och missbruk av telefon (Teknisk tidskrift. Allmänna avdelningen, 71, 1941, s 238-245, diagr, fotogr). [Installadonsföreläsning den 10 maj 1941 i samband med tillträdandet av professuren i telegrafi och telefoni vid KTH.] - Telefonkabel vid KTH. [Notis] (Teknisk tidskrift. Elektroteknik, 72, 1942, s 76). -Mätning enligt olika metoder av telefonapparaters referensekvivalent (Tekniska meddelanden från Kungl. Telegrafstyrelsen, 1942, s [141]-161, ill, diagr, fotogr). [Tills m H Örtendal.] - Transmissionsförhållanden på pupiniserade selektortelefonledningar (Betänkande angående utbyggnad och rationalisering av det statliga järnvägstelefonväsendet. Avgivet den 30 mars 1943 av särskilda av Kungl. Järnvägsstyrelsen tillkallade sakkunniga (1940 års telefonkommitté), Sthlm 1943, (Statensjärnvägars publikationer. Utredningar m. m., 1943:2)). [Även utg som särtr: Sthlm 1943, 32 s, ill.] - Ubertragungsverhältnisse auf bespulten und wahlrufbetriebenen Fernsprechleit-ungen (Ericsson technics, no 43,1943, 26 s, ill, diagr, tab). - Telegrafverkets arbete och utveckling under krisen (Från departement och nämnder, årg 6, 1944, s 88-92, diagr, tab). - Sveriges telekommunikationer - nutid och framtid. Efter ett föredrag på inbjudan av direktör Carl Schultz' fond inför Trondhjems poly-tekniska förening den 11 nov. 1948 (Tele. Meddelanden från Kungl. Telegrafstyrelsen, 1949, s 1-18, ill, diagr). [Engelsk version: Telecommunications in Sweden - present and future. Based on a lecture given at Trondhjems polytekniska förening (Polytechni-cal Society of Trondhjem, Norway) on November llth, 1948 - at the invitation of the Carl Schultz' Foundation (Tele. English edition, 1950, no 1, s 1-19, ill, diagr).] - Hundra år förpliktar (Tele, 1953, s 101-103). [Engelsk version: A century involves obligation (Tele. English edition, 1953, no. 1, s 1-3).] - Dr. Sterky on filters (Proceedings of the Institute of Radio Engineers, vol 42, 1954, s 1190). [Följdskrift till: M Strasberg, The effects of terminations and dissipa-tion on the insertion loss of some simple ladder filters (Ibid, 41, 1953, s 777-780, diagr). Svar av M S, Reply to Dr. Sterky on filters (Ibid, 42, 1954, s 1190).] -Te-lestandardisering - från Morse till TV (Teknisk tidskrift, 84, 1954, s 1061-1066). [Bearbetning av föredrag vid Internationella elektrotekniska kommissionens 50-årsjubileum i Philadelphia, USA, den 9 sept 1954 o i Sv elektroingenjörsföreningen den 8 nov 1954.] - Vad kan vi lära av det svenska televerkets första sekel? Efter ett föredrag i Akademiet for de tekniske videnskaber i Köpenhamn den 19 jan. 1954 (Tele, 1954, s 1-15, ill, fotogr). [Engelsk version: The first century of the Swedish telecommunications and what we can learn from it. From a lecture before the Academy of Engineering Sciences, Copenhagen, 19th January, 1954 (Tele. English edition, 1954, no. 1, s 1-16, ill, fotogr).] - Standardisering inom telekommunikationsområdet. Efter ett föredrag med titeln "Past, present and future telecommunication standard-ization", hållet vid Internationella elektrotekniska kommissionens (IEC) 50-årsjubileum i Philadelphia den 9 sept. 1954 (Tele, 1955, s 1-10, ill). - Televerkets produktivitet (Sunt förnuft, 38, 1958, h 1, s 21). - Televerkets kundtjänst (Tele, 1958, s 195-206, ill, fotogr). - 2,5 milj. telefonapparater i Sverige. Ökningen väntas hålla sig kring 100,000 per år (Från departement och nämnder, 21, 1959, s 349-352, ill). [Anförande hållet vid Sv teleförbundets kongress den 23 aug 1959.] - Trends of development in the Swedish telecommunications services. Speech delivered by the Director General of the Swedish Telecommunications Association, Sunday, 23rd August, 1959 (Tele. English edition, 1960, s 1-5, fotogr). - Teleförbindelser via artificiella satelliter. Föredrag inför Ingeniörs- vetenskapsakademien den 28 november 1961 (Tele, 1961, s 197-207, ill). [Omtr i: TVE Teknisk-vetenskaplig forskning, årg 33, 1962, s 53-65, ill.] - Utvecklingen på det teletekniska området. Föredrag av H S ... inför Svenska Handelsbankens styrelse den 17 november 1964 (Index. Svenska Handelsbankens ekonomiska översikt, årg 40, 1965, nr 1, bil, 7, [1] s). [Engelsk version: Swedish telecommunications. An address given by H S ... to the Board of Svenska Handelsbanken on the 17th November, 1964 (Index. Svenska 1-Iandelsbanken's Economic Review, 1965, no 4, Suppl, 7, [1] s). Tysk version: Die Entwicklung des Fernmeldewesens. Vortrag von H S ... am 17. November 1964 vor dem Vorstand der Svenska Handelsbanken (Index. Wirtschaftsbericht der Svenska Handelsbanken, 1965, Nr 1, Anlage, 7, [1] s).] - [Debattinlägg under rubr: STF och teknikers samhällsansvar] (Teknisk tidskrift, 95, 1965, s 458-459). - Mål och medel för Sveriges telekommunikationer (Ibid, s 461-470, ill). [Bearbetning av föredrag vid Tornas-mässan, Falun, den 5 dec 1964. Omtr i: Tele, 1965, s 81-93, ill.] - Anförande av generaldirektör Håkan Sterky vid öppnandet av helautomatisk telefontrafik med Danmark och Norge den 26 november 1965 (Tele, 1965, s 78). - Tele över alla gränser (Ibid, s 161-175, ill, fotogr). [Tills m A Råberg.] - Förbist-ringen är stor — vi behöver enhedig, internationell sifferkod. Numeriskt Babels torn? (Ny teknik, 1967, nr 1, s 20). - Är en gemensam enhetlig sifferkod för en beteckning av jordens länder en utopi eller en möjlighet? (Tele, 1968, s 39-42). -IVA:s nutid-framtid (Ny teknik, 1969, nr 36, s 34). -Jag minns... [Kåseri] (Teknisk tidskrift, 99, 1969, s 744). - Minnesteckning över Edy Velander (TVF. Teknisk-vetenskaplig forskning, 40, 1969, s 278-280). [Minnesteckningen hölls vid IVA:s Edy Velander-föreläsning den 11 sept 1969.] - Hyllningsord till Halvard Liander (Ibid, 41, 1970,s228).-Entele-vision... Samhällsplanering och telekommunikationer (Tele, vol 77, 1971, nr 2, s 12-19, ill, fotogr). [Engelsk version: A "tele-vision". Communityplanningand telecommunikalions (Tele. English edition, vol 24, 1972, no 1, s 16-24, ill, fotogr).] - Från Matilda till Klara (Tele, 78, 1972, nr 2/3, s 9-19, ill, fotogr). - Tekniska museets vänner under 50 år (Daedalus, årg 50, 1981, s 39-57, ill, fotogr). - I Teknisk tidskrift. Elektroteknik, 67, 1937 finns vidare 6 rapporter från möten med Svenska elektroingenjörsföreningen av H S sign H. Sy. - I Väd 1979, s 963, förtecknas 3 bidrag av H S som ej har kunnat beläggas: Past, present and future telecommunication stan-dardization (1954) [jämför dock Telestandardisering ... (1954) o Standardisering inom telekommunikationsområdet (1955) ovan], The foundation of agri-culture and industry in modern Sweden (1957) o Tekniska grunder för datatransmission (1973).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 17 nov 1939, nr 23, o Kommunikationsdep:s konseljakter 25 sept 1942, nr 83, allt i RA. Intervjuer med S av S Strandh 1971 o 1973, Tekn museet, Sthlm. - Muntl meddel från S:s son prof Göran S (2007).

T Hagström, H S till minne (DN o SvD 29 nov 1992); SMoK; SvTeknF; Tele: meddeken från KTele-slyr 1965, s 233ff; Telefon, telegraf o radio 1946-1965, ed H Heimbiirger o K V Tahvanainen (Sv telegrafverket, 6, 1989); Teletekn skapande 1876-1976 (LM Ericsson 100 år, ed C Jacobasus, 3, 1976); Verket o vi 1966, nr 1.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Håkan K A Sterky, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20153, Svenskt biografiskt lexikon (art av Johan Martin-Löf), hämtad 2018-07-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20153
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Håkan K A Sterky, urn:sbl:20153, Svenskt biografiskt lexikon (art av Johan Martin-Löf), hämtad 2018-07-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se