Richard M E Sterner

Född:1901-04-09 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län
Död:1978-01-16 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län

Socialpolitiker, Sociolog, LO-tjänsteman, Försäkringsinspektionsdirektör


Band 33 (2007-2011), sida 404.

Meriter

Sterner, Richard Mauritz Edvard, f 9 april 1901 i Sthlm, Ad Fredr, d 16 jan 1978 där, Kungsh. Föräldrar: bankdirektören Edvard Henrik August S o Maria Warholm. Studentex vid H a l i Karlskrona 8 juni 20, inskr vid StH 20 sept 20, FK 28 maj 25, FL 28 maj 41, disp 19 maj 44, FD 44 (ej prom), allt vid StH, amanuens i Socialstyr 26-29, förste amanuens 29-34, aktuarieförordnanden där o i Statistiska centralbyrån 34-37, sekr hos bostadspro-dukdonssakk dec 32-nov 35, led av sakk ang levnadsstandarden i sv familjer maj-dec 36, medverkade i Gunnar Myrdals (bd 26) undersökn av negerproblemet i USA 38-42, led av komm för partiellt arbetsföra okt 43-nov 45, huvudsekr vid utarbetandet av Arbetarrörelsens efterkrigsprogram 43-44, chef för LO:s ekon utredmavd 43-45, expert i komm för ekon efterkrigsplanering febr 44-dec 45, statssekr o exp:chef i Handelsdep 31 juli 45-30 juni 52, ordf i 1945 års gruvutredn nov 45-aug 49, i nyetableringssakk maj 47-sept 51, ombud i FN:s ekon o sociala råd 50-53, ordf i 1947 års byggnadsmaterialutredn jan 52-jan 57, generaldir o chef för Försäkninspektionen 9 maj (tilltr 1 juli) 52-30 juni 67, ordf i komm för översyn av hälso- o sjukvården jan 55-dec 62, led av läkarprognosutredn aug 59-dec 60, ordf i Statens krigsförsäknnämnd okt 60-sept 67, led av utredn om medicinal-väsendets centraladministration sept 62-juni 65, ordf i sv nationalkomm av The international council of social welfare 63-73, i handikapporganisationernas centralkomm (HCK) 63-74, v ordf i Riksförb för utveckl:störda barn (FUB) 64, ordf 66-72, verkställande led där från 72, ordf i Statens handikappråd mars 65^juni 71, led av styr där 71-73, expert i utredn rör enhetlig lönesättn vid de skyddade verkstäderna mars 68-juli 69, led av styr för Handikappinst 68-73, av Arbetsgruppen för studier av de äldres problem från 72. - Iqml 74.

G 1) 5 okt 1931 (-38) i Sthlm, Sofia, o 2) 29 aug 1938 där, Maria, m Margareta Anna Damerau, f 9 jan 1906 i Moskva, d 30 sept 1995 i Sthlm, S:t Göran, dtr till kommissionären Louis Johan D o Anna Barbara Klein.

Biografi

Efter fil kand-examen vid StH 1925 arbetade Richard S som socialstatistiker vid Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån. Det innebar att han var verksam i den dynamiska socialpolitiska och socialvetenskapliga miljö som utvecklades i Sthlm under 1920- och 30-talen, en miljö präglad av såväl geografisk som kulturell närhet mellan administrativa, politiska och vetenskapliga verksamheter. S hade fortsatta kontakter med högskolan där socialvetenskapen blomstrade med Socialvetenskap- liga institutet, där bl a stockholmsskolans ekonomer verkade, Socialinstitutets utbildningar och Socialvetenskapliga biblioteket. Han var en av många politiska och ekonomiska experter som under mellankrigstiden rekryterades från StH:s socialvetenskapliga institutioner och som "i hög grad satte sin prägel på de följande årens ekonomiska och socialpolitiska utveckling i Sverige" (Andreen o Boalt, s 68).

I denna miljö fanns också S:s socialdemokratiske partikamrat och vän Gunnar Myrdal. När Myrdal begav sig till USA 1938 för att utföra den stora studie av den amerikanska rasproblematiken som Carnegiestiftelsen initierat och finansierade, följde S med som medarbetare. Att sv forskare anlitades till detta projekt hade sin grund i en önskan från Carnegiestiftelsen om någon "från ett icke-imperialistiskt land där ingen ras dominerar en annan", någon som därmed antogs kunna "nalkas situationen helt utan förutfattade meningar" (Myrdal 1987, s 15). Under Myrdals ledning engagerade projektet över 70 forskare och särskilt stora insatser gjorde S och amerikanen Arnold Rose; de anfördes därför som medförfattare till Myrdal när arbetet publicerades i två omfattande volymer under titeln An American dilemma (1944).

Myrdal och S inledde undersökningen med en resa i sydstaterna för att lära känna situationen och knyta kontakter, en resa som berörde dem djupt. Efter att Tyskland invaderat Danmark och Norge 1940 reste Alva och Gunnar Myrdal hem till Sverige för en tid, men S och hans hustru Margareta, som hade judiskt påbrå, stannade i USA fram till 1942. Inom ramen för projektet publicerade S också en monografi under eget namn, The negro's share: A study of income, consumption, housing and public assistance (1943) där han avrapporterade den undersökning han lett om levnadsförhållanden och deltagande i sociala välfärdsprogram bland svarta amerikaner. Dessa arbeten renderade S en licentiatexamen 1941 och doktorsgrad 1944.

Vid återkomsten till Sverige 1942 anställdes S som chef för LO:s ekonomiska utredningsavdelning. I den positionen tog han initiativ till och fungerade som huvudsekreterare i utarbetandet av Arbetarrörelsens efterkrigsprogram (1944), det socialdemokratiska partiets och fackföreningsrörelsens gemensamma handlingsprogram för den ekonomiska politiken efter kriget. Arbetet leddes av Ernst Wig-forss men som sekreterare låg S bakom många av de konkreta formuleringarna. I programmet fokuserades full sysselsättning, rättvis fördelning och höjd levnadsstandard samt större effektivitet och mer demokrati inom näringslivet. Kraven på ökad industriell demokrati och statligt inflytande mötte starkt motstånd från näringslivet. Samlingsregeringen tillsatte en samarbetskommission med både politiker och näringslivsföreträdare under ledning av Myrdal, och S tillkallades som expert. Motsättningarna ökade emellertid och näringslivet samlade sig under benämningen planhushållningsmotståndet.

Debatten under de första efterkrigsåren var hetsig och medförde bl a att Myrdal avgick som handelsminister 1947. Under planhushållningsdebatten var S statssekreterare och expeditionschef i Handels- departementet; denna befattning som handelsministerns närmaste tjänsteman hade han tillträtt när Myrdal utnämndes till statsråd 1945. S:s tid vid Handelsdepartementet kom dock att sträcka sig fram till 1952, och han verkade under tre handelsministrar; efter Myrdal följde Axel Gjöres och därefter John Ericsson i Kinna. S innehade således mycket centrala positioner vid såväl den ekonomiska efterkrigsplane-ringen under krigets slutskede som under den politiskt dramatiska perioden direkt efter kriget då de starka spänningarna mellan socialdemokratin och näringslivets företrädare kom till uttryck i planhushållningsdebatten. Men han verkade också under den näringspolitiskt sett lugnare perioden efter valet 1948.

Som nyutnämnd generaldirektör och chef för Försäkringsinspektionen 1952 möttes S av ett visst motstånd. Till skillnad från föregående chefer för ämbetsverket, som rekryterats från försäkringsbranschen, hade S:s meriter främst politisk karaktär. Dessutom var objekten för inspektionen i många fall försäkringsbolag i enskild ägo, och S hade vid tillkomsten av Arbetarrörelsens efterkrigsprogram tillhört de politiskt radikala krafter som förespråkat ett långtgående förstatligande av banker och försäkringsbolag. Den inledande kritiken var emellertid inte starkare än att S kunde kvarstanna som Försäkringsinspektionens generaldirektör i 15 år fram till sin pensionering 1967.

Redan före sin forskningsresa till USA hade S engagerats i det statliga kommittéväsendet och senare deltog han i en rad offentliga utredningar. Han verkade också internationellt, bl a som ombud i FN:s ekonomiska och sociala råd och som ordförande i sv nationalkommittén av The international council of social welfare. En samlad bild av hans uppdrag visar att sociala, ekonomiska och näringspolitiska frågor stod i centrum för S:s intresse under den förra delen av hans karriär men att betoningen från mitten av 1950-talet kom att ligga på sjukvårds- och handikappfrågor.

Som förälder till en handikappad son kom S också att engagera sig djupt i handikapprörelsen, bl a som ordförande för HCK och FUB. Detta ideella engagemang medförde även uppdrag i Statens handikappråd och Handikappinstitutet. Under sin aktiva tid på detta fält medverkade S till att de gamla vårdhemmen avskaffades, att det infördes arbetsmöjligheter för handikappade i skyddade verkstäder och att 1967 års omsorgslag tillkom. Den senare innebar en betydande förändring och att samhällets lagstadgade ansvar för handikappade blev betydligt mer vidsträckt än tidigare. S bidrog också dll att handikapprörelsen formerades och stärktes som en samlad intresseorganisation.

S:s engagemang för mentalt handikappade inföll under en period av stora förändringar i synen på och behandlingen av utvecklingsstörda. På 1950-talet, då hans engagemang inleddes, rekommenderades föräldrar som fick ett utvecklingsstört barn vanligen att lämna bort barnet till en institution där det kunde tas om hand under uppväxten och ofta för resten av livet. Samtidigt spreds nya psykiatriska och psykologiska idéer och rön om handikappade barns behov. Allt fler föräldrar valde nu att behålla sina barn hemma, vilket krävde en annan typ av stöd från samhället. Som en följd av förändrade synsätt byggdes särskolan ut och anstaltsvården förbättrades med minskade avdelningsstorlekar, högre materiell standard på lokalerna och ökad social och pedagogisk stimulering av barnen. Stor betydelse fick "normaliseringsprincipen". Den innebar att utvecklingsstörda, liksom andra personer med handikapp, borde få leva så "normalt" som möjligt i sitt vardagliga liv. En grundtanke var att psykiskt handikappade hade samma behov av närhet, kontinuitet och kärlek som andra barn men därtill vissa särskilda behov av specialpedagogik, sjukgymnastik och läkarvård. Tidigare hade de speciella behoven ansetts som de primära men normaliseringsprincipen innebar en upp-värdering av utvecklingsstördas allmänna behov. Omsvängningen manifesterades i att mänskliga rättigheter för utvecklingsstörda formulerades, bakom vilket S var en drivande kraft. Han arbetade internationellt, bl a med formulerandet av The declaration of general and special rights of the mentally retarded, en deklaration som antogs av FN:s generalförsamling 1971.

S var yrkesverksam på såväl politiska som ekonomiska och sociala fält i 1900-talets samhällsliv i Sverige men även internationellt. Som vetenskapsman, politiker och ämbetsman var han engagerad i och akdvt påverkande i uppbyggnaden och utvecklingen av det sv välfärdssamhället och som sådan en av folkhemsddens centrala aktörer.

Författare

Anna Larsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

En vol handl:ar efter S i AA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Jönköpings bostadsfråga - i siffrornas ljus. Utg av Hyresgästernas riksförbund och Jönköpings hyresgästförening. Sthlm 1936. 30 s, fotogr, tab. (Hur vi bo). [Tills m E Höglund. R S har skrivit avsnittet Jönköpings bostadsförhållanden i siffrornas ljus (s 9-30).] - Eskilstuna - staden med ettrumsstandard. Utg av Hyresgästernas riksförbund och Eskilstuna hyresgästförening. Sthlm 1937. (Tr Boken). 32 s, ill, fotogr, tab. (Hur vi bo). [Tills m E Edenmark. R S har skrivit avsnittet Eskilstunas bostadsförhållanden i siffrornas ljus (s9-25).] -Kalmars bostadsproblem i statistisk belysning. Utg. av Hyresgästernas riksförbund och Kalmar hyresgästförening. Sthlm 1937. (Tr Boken). 28 s, fotogr, tab. (Hurvi bo). [Tills m C G Magnusson. R S har skrivit avsnittet Kalmars bostadsförhållanden i siffrornas ljus (s 9-23).] - Karlskrona - skön sjöstad med dåliga bostäder. Utg av Hyresgästernas riksförbund och Karlskrona hyresgästförening. Karlskrona 1937. (Sydöstra Sveriges dagblads tr). 28 s, ill, fotogr. (Hur vi bo). [Tills m G Berg. R S har skrivit avsnittet Karlskronas bostadsförhållanden i siffrornas ljus (s 14-28).] - Norrköpings bostadsproblem i statistisk belysning. Utg av Hyresgästernas riksförbund och Norrköpings hyresgästförening. Sthlm 1937. (Skandinaviska pressförhs tr). 23 s, ill. (Hur vi bo). [Tills m A Hillbo. Ej granskad.] - Svensk bostadsstandard. Program och verklighet. Sthlm: Hyresgästernas förl, 1937. 39 s, ill, diagr. ([Omsl:] Aktuella bostadsfrågor). [Tills m L Geijer. R S har skrivit avsnittet Bostadshygien och bostadsstandard (s 3-24). Ny uppl 1937.] - Borås bostadsproblem i statistisk belysning. Utg av Hyresgästernas riksförbund och Borås hyresgästförening. Sthlm 1938. (Tr Boken). 23 s, ill, tab. (Hur vi bo). [R S har skrivit avsnittet Borås bostadsförhållanden i siffrornas ljus (s 9-23).] - Katrineholms bostadsproblem i statistisk belysning. Utg av Hyresgästernas riksförbund och Katrineholms hyresgästförening. Sthlm 1938. (Tr Boken). 14 s, ill. (Hur vi bo). [R S har skrivit avsnittet Katrineholms bostadsproblem i statistisk belysning (s 9-14).] - Arbete mot fredskris. Fred och full sysselsättning. Sthlm: [Landsorganisationen], 1943. 24 s. -The negro's share. A study of income, consumption, housing and public assistance. In collaboration with L A Epstein, E Winston and others. [Akad avh StH 1944.] New York, London: Harper & Brothers, cop 1943. xi, 433 s, tab. [Omtr 1971: Westport, Conn: Ne-gro Universities Press.] - Mera demokrati i näringslivet. Svar på PHM-propagandan. Sthlm: Tiden, 1946. 31, [1] s. ([Omsl:] Socialdemokratisk skriftserie, 5). - Hur fritt är det fria näringslivet? Stickprov från monopolskogen. Sdilm: Tiden, 1948. 31 s. ([Omsl:] Socialdemokratisk skriftserie, 12). — Vårt ekonomiska läge. Sthlm 1948. (Arbetames tr). 16 s. (Folkrörelsernas sparkampanj. Talareinformation, 3). - Sätt fart på priskonkurrensen! En sammanfattning av nyetable-ringssakkunnigas program för kampen mot monopol och karteller. Utg på initiativ av KF—LO-kommittén för distributionsfrågor. [Sthlm]: KF:s bokförl, 1951. 77, [1] s. - Fattigdomen i världen. Socialdemokratin och de underutvecklade länderna. Sthlm: Sv socialdemokratiska arbetarparti o Tiden, 1953. 29, [1] s. ([Omsl:] Dagens och morgondagens frågor). [Anon.] - Services for the handicapped. [Omsl. Omsks insida:] Published by the Swedish Institute. Transl by K Bradfield. Sthlm 1969. (Kugelberg). 40 s, ill. ([Omsks insida:] Social rights in Sweden). [2., completely rev. ed 1972: 27 s, fotogr.] Fransk uppl: Droits des han-dicapés en Suéde. [Omsl. Omsks insida:] Publié par 1'Institut Suédois. Traduction: J Gauffin. Gbg 1972. (Palmeblad). 27 s, fotogr. ([Omsks insida:] Droits so-ciaux en Suéde). - Integrering - vad betyder det och på rad sätt är det meningsfullt? Föredrag på Statens handikappråds konferens den 3 febr. 1970. Sthlm: Statens handikappråd, 1970. 12 bl. - Social and eco-nomic conditions of the mentallyretarded in selected countries. Brussels: Published for the United Nations by the International League of Societies for the Men-tally Handicapped, 1976. ii, 58 s. [Rubr: United Nations, Department of Economic and Social Affairs.] Tryckta arbeten (bidrag): Bil 2, Bostadssociala förhållanden inom vissa städer och stadsliknande samhällen. Preliminär redogörelse för en av bostadssociala utredningen verkställd statistisk undersökning (Betänkande med förslag rörande lån och årliga bidrag av statsmedel för främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer jämte därtill hörande utredningar, Avgivet den 17 januari 1935 av Bostadssociala utredningen, Sthlm 1935, (SOU, 1935:2), [svit 2], s 33-107, tab). [Tills m GJansson.] -Bil 1, Undersökning rörande smålägenheternas beskaffenhet, utrymmesförhållanden och utnyttjande i vissa städer. Preliminär redogörelse för en av bostadssociala utredningen verkställd kompletterande bo-stadsstatistisk undersökning. Utarb av R S med biträde av G Lange (Betänkande med förslag rörande ändringar i vissa delar av hälsovårdsstadgan samt anordnande av förbättrad bostadsinspektion i städer och stadsliknande samhällen m. m. jämte därtill hörande utredningar, Avgivet den 14 september 1935 av Bostadssociala utredningen, Sthlm 1935, (SOU, 1935:49), [svit 2], s 1-69, diagr, tab). - Bil 7, Levnadsstandarden i svenska familjer (Betänkande i sexual-frågan, Avgivet av Befolkningskommissionen, Sthlm 1936, (SOU, 1936:59), s 207-251, tab). - Bil 1, Bostadsförhållandena inom vissa landskommuner. Re- dogörelse för de preliminära resultaten av en i 1935/36 års folkräkning ingående specialundersökning (Betänkande med förslag rörande lån och bidrag av statsmedel till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer i egnahem m. m. jämte därtill hörande utredningar, Avgivet den 11 november 1937 av Bostadssociala utredningen, Sthlm 1937, (SOU, 1937:43), [svit 2], s 1-56, tab). -Bil 1, Svenska folkets näringsförhållanden (Betänkande i näringsfrågan, Avgivet av Befolkningskommissionen, Sthlm 1938, (SOU, 1938:6), s 3*-92*, tab). - Bil 4, Förekomsten av skolmåltider samt skolmåltidernas beskaffenhet och finansiering under senare år (Ibid, s 179*-206*, tab). - Bil 6, P. M. med vissa synpunkter på frågan om organisationen av ett system med prisrabatter å skyddsfödoämnen (Ibid, s 243*-251*). - Blir det arbetslöshet efter kriget? (Ett genombrott. Den svenska socialpolitiken. Utvecklingslinjer och framtidsmål, Sthlm: Tiden 1944, s 85-95). [Festskrift till G Möller.] - G Myrdal, An American dilemma. The Negro problem and modern de-mocracy. With the assistance of R S and A Rose. New York, London: Harper & Brothers, 1944. Vol I-II. (Iv, 705 s + xii, [1] s, s 709-1483). [Twentieth anniversary ed 1962: New York: Harper & Row, lxxxiii, 1483 s. Nya utg 1969 o 1975.] - Bil 2, Vissa uppgifter angående yrkesutbildningen (Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. 11, Framställningar och utlåtanden från Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering. 4, Betänkande angående vissa arbetsmarknadsfrågor m.m., Sthlm 1945, (SOU, 1945:36), s 55-68, tab). - Beveridge igen! (Tiden, årg 37, 1945, s 33-41). [Med anledning av W Beveridge, Full em-ployment in a free society (London 1944).] - Frågan om skorna (Ibid, s 177-184). [Rubr: Tidens industrikritik. Tills m A S Lundberg. Sign: A. L. och R. S. Om den svenska skoindustrin.] - Importbränslena. I (Ibid, s 244-248). [Rubr: Tidens industrikritik. Sign: R. S. D II, Kolet av A S Lundberg (ibid, s 313-316).] - Westerståhl och efterkrigsprogrammet (Ibid, 39, 1947, s 277-281). [Följdskrift till:J Westerståhl, Några synpunkter på det socialdemokratiska partiets ställning (ibid, s 210-216).] - Negerfrågan i USA (Hörde Ni, årg 2, 1949, s 567-570). - Om rättssäkerhet och privatregleringar (Fackföreningsrörelsen, årg 31:[2], 1951, s 427-430). - En metodfråga i konkurrenslagstiftningen (Balans, 1952, s 22-25). [Följdskrift: B Lindström, Replik till Richard Sterner (ibid, s 26-29).] - Byggkrisen (Tiden, 44, 1952, s 71-75). - De underutvecklade länderna (Ibid, s 193-198). - Argumentationen kring kartellagen (Fackföreningsrörelsen, 34:[2], 1954, s 124-129, fotogr). - Monopolkontroll, priskontroll och struktur (Ibid, s 148-154, fotogr). - Demokratisk förvaltningskontroll - eller odemokratisk? (Tiden, 46,1954, s 456-463). -Vi har varit snåla mot FN! (Världshorisont, årg 8, 1954, nr 1, s 18-20). [Med anledning av S Heppling, Världsnöden och vi (Sthlm 1953).] - Det angår oss (Ibid, nr 9, s 11-14). - Attack mot fri forskning (Tiden, 47,1955, s 90-96). [Om amerikansk socialvetenskap.] - Upprustningsbehov inom sinnessjukvården (Ibid, s 348- 353). — Konkurrens och konkurrensbegränsning inom försäkringsverksamheten. Några synpunkter. Föredrag vid Svenska försäkringsföreningens sammanträde den 20 oktober 1955 (Nordisk försäkringstidskrift, årg 36, 1956, s [l]-23). - Eftersatta folk och andra (Tiden, 48, 1956, s 217-222). [Med anledning av G Myrdal, Världsekonomin (Sthlm 1956).] - Omedelbara åtgärder mot provinsialläkarkrisen (Från departement och nämnder, årg 19, 1957, s 361-367). -Pensioner, sjukvård och långtidsprogram (Tiden, 49, 1957, s 269-276). - Behovens kamp om utrymme (Världshorisont, 11, 1957, nr 6, s 7-9). - Fred måste byggas (Ibid, nr 7, s 14-16). - Förstärkning av öppen vård och hälsovård i landstingsområdena (Från departement och nämnder, 20, 1958, s 141-149). - Efterfrågan på sjukvård visar ihållande acceleration (SACO tidningen, årg5,1958, s 167-169). [Rubr: Två meningar om läkarbristen. Åtföljs av: H M Fajerson, Vi behöver utredningar i stället för färgrika rundmålningar (s 169-171).] - Ska provinsialläkeriet få förödas? (Socialmedicinsk tidskrift, årg 35, 1958, s 231-237). [Följdskrifter: Ofullständig översyn (ibid, s 217-218) {osign ledare}; Ska provinsialläkeriet få förödas? Två ledamöter av ÖHS-kommittén svarar Sterner (ibid, s 285-289) (inlägg av G Biörck, s 285-287 o av O Johansson, s 287-289); R S, Är det inte en fara i dröjsmål? (ibid, s 319-326); Ofullständig översyn igen (ibid, s 301-302) (osign ledare).] - Aktuella huvudmannaskapsfrågor inom hälso- och sjukvården. Föredrag vid Svenska landstingsförbundets möte 1957 (Sveriges landstings tidskrift, årg 45, 1958, s 31-38). - Läkarförbundet och läkarbristen (Tiden, 50, 1958, s 396-405). - Sjukvård och samhällsekonomi. Föredrag av R S vid Försäkringsföreningens årsmöte den 4 mars 1959 (Gjallarhornet, årg 69, 1959, s 127-128,130-135). [På s 134-135 refereras den debatt som följde på R S:s föredrag.] - Försäkringsplikt för moped förordas av inspektionen (Ibid, 1959, s 475-477). [Återger Försäkringsinspektionens remissvar på mopedutredningens betänkande undert av R S o G Brundin.] - Sjukvårdsefterfrågan och sjukvårdskostnader (Svenska läkartidningen, årg 56, 1959, s 858-863). [Följdskrift till: S Holmdahl o S Stenström, De stigande sjukvårdskostnaderna. Är principerna för den allmänt ordnade sjukvården realistiska? (ibid, s 150-158, diagr). Följdskrift: S H o S S, Svar till Generaldirektör Sterner (ibid, s 863-864).] - "Den orkeslösa nationen" (Ibid, s 2188-2192, 2209-2213). [Följdskrift till: S Holm, Den orkeslösa nationen. Några ord tillägnade i synnerhet generaldirektör Richard Sterner (ibid, s 1451-1456). Följdskrifter: S H, Svar till generaldirektör Sterner (ibid, s 2213-2219); R S, Ska vi säga nej till eftersatta sjukvårdsbehov? (ibid, s 3294-3300).] - Grundlag och läkarbrist (Tiden, 51, 1959, s 280-288). - Försäkringsväsendet och tillsynslagstiftningen (Sociala meddelanden, årg 58, 1960, Allmänna häftet, s 85-90). - Försäljning av livförsäkringar genom sparbank (Svensk sparbankstidskrift, årg 44,1960, s 63-68). - Om provinsialläkar-krisens orsaker (Svenska läkartidningen, 57, 1960, s 3030-3036). [Följdskrift till: M Lindblad, Inför pro- vinsialläkeriets transsubstantiation (Ibid, s 2295-2304). Följdskrift: M L, Provinsialläkeriels transfor-mering. Ett gensvar till ÖHS-kommitténs ordf. (ibid, s 3494-3497).] - Sjukvårdskostnader i England och Sverige. I—II (Sveriges landstings tidskrift, 47, 1960, s 64-67; 82-86). - Bilism och samhälle - ett olöst anpassningsproblem (Tiden, 52, 1960, s 28-35). - Opinion om Sydafrika (Världshorisont, 14, 1960, nr 5, s 2-3). - Kontroll och konkurrens (Försäkringstid-ningen, 16, 1961, h 6, s 2-4). - Ekonomiska och personella förutsättningar för sjukvårdsprogrammet (Svenska läkartidningen, 58, 1961, s 3477-3489). [Föredrag vid Sveriges läkarförbunds riksmöte i Karlstad den 2juni 1961.] - Prognos idag ger 80-talets läkarbe-hov (Vi, årg 48, 1961, nr 4, s 18-19). [Om läkarprog-nosutredningen.] - Vi har råd med ökad sjukvård (Ibid, nr 5, s 22-23). [Fortsättning på föregående. Följdskrifter: L Söderhjelm (ibid, nr 11, s 31); R S (ibid, s 31, 40).] - Kan doktorn komma? (Ibid, nr 34, s 11, 38). [Om provinsialläkarna.] - Våra bilförsäkringar (Motor, årg 20, 1962, nr 3, s 14). - Varför inte färgade adoptivbarn? (Tiden, 54, 1962, s 74-80). [Följdskrifter: J A Böök, Varför inte färgade adoptivbarn? Ett replikskifte (ibid, s 303-305); R S, Fostran till färgblindhet (Ibid, s 305-309).] - Sjukhus och öppen vård (Från departement och nämnder, 25, 1963, s 1-6). - Om läkare och politiker (Medicinska föreningens tidskrift, årg 41, 1963, s 354-359). - FN:s Särskilda Fond (Tiden, 55,1963, s 97-103). - Samarbetet i handikapprörelsen (Socialmedicinsk tidskrift, 42, 1965, s 355-359). - Vågformad befolkningsutveckling (Socialt forum, 1965, s 385-391). [D 1 av artikelserie om befolkningsutvecklingen i Sverige.] - Blir vi 10 miljoner år 2000? (Ibid, s 465-472). [D 2 i artikelserien. Rättelse på s 535.] - 15-årsstoppet i arbetsstyrkan (Ibid, s 536-546). [D 3 i artikelserien.] - Stort reformbehov inom habiliteringen (Läkartidningen, årg 63, 1966, s 3050-3055). [Följdskrift till: K Grunewald, Barnläkaren i utvecklingssamhället (ibid, s 2222-2228). För övriga inlägg i debatten se Svenska tidskriftsartiklar, årg 15, 1966, d 1, s 333 (Gyllenswärd) samt ibid, d 2, s 344 (Karlberg).] - De handikappade och samhällsplaneringen (Sociala meddelanden, 1966, nr 7/8, s 7-9). - Varför får de inget arbete? 5 frågor om handikappade på arbetsmarknaden. Richard Sterner, HCK, svarar (Svensk handikapptidskrift, årg 43, 1966, nr 3, s 20-21). - Dessa de minsta (Vår kyrka, årg 105, 1966, nr 11, s 10). [Om psykiskt utvecklingsstörda barn.] - Samhället och de handikappade (Form, årg 64, 1968, s 606-608). - Handikapprörelsen och dess många förbund (Sjukhuset, årg 46, 1969, s 181-182). - Stärk handikapprörelsen (Socialt forum, 1969, s 12-20). - Ovederhäftigt om föräldraorganisationer (Svensk handikapptidskrift, 47, 1970, nr 6/7, s 29, 31). [Omtr från: FUB-kontakt, årg 5, 1970, nr 1, s 12-13. Följdskrift till: M Denkert, HCK - den nya överheten (ibid, nr 1, s 27-28). Följdskrift: M D (ibid, nr 6/7, s 31).] - Ett diskussionsinlägg (A C Gogstad, Rehabilitering. Lärobok för vård- och rehabiliteringspersonal, Sthlm: Läromedelsförl, 1971, s 213-225, tab). [Efterskrift.] - Finns det en "svart" intelligens? (Psykisk utvecklingshämning, årg 73, 1971, nr 1, s 43-47). - Rätten till hälsa och arbete (Psykolognytt, årg 18, 1972, nr 7, s 15-17). - Synskadade utvecklingsstörda (De blindas tidskrift, 1974, nr 3, s 48-55). - Intelligenskvoter är ointressanta i jämlikhetsfrågan (SACO-tidningen, 1974, nr 11, s 18-19). [Följdskrift till: S Eriksson, Den högre utbildningen och socialgrupperna. Vidgat tillträde kan förstärka den sociala snedrekryteringen (ibid, nr 8/9, s 6-8). Svar från S E, Här bemöter Sture Eriksson sina kritiker (ibid, nr 12, s 18). För övriga inlägg i debatten se Svenska tidskriftsartiklar, 23, 1974, sp 101.] - Ge SIA-skolan bättre resurser! (Metallarbetaren, årg 86, 1975, nr 12, s 6-7). [Följdskrift till: I Hamngren, SIA -utredningen som missförstods (ibid, nr 4, s 18-19).] - Blir det bra för handikappade elever i SIA-skolan? (Att undervisa, 1977, nr 6, s 23-24). - Lättläst och lättbegripligt (Psykisk utvecklingshämning, 79, 1977, nr 1, s 6-10). -Världsperspektiv på omsorger (Ibid, nr 2, s 19-34). [Med anledning av R S:s rapport Social and economic conditions of the mentally retarded in se-lected countries (1976), se ovan under Egna verk] -Bidrag i: Nationalekonomiska föreningens förhandlingar, 1956,1958-59 (3 diskussionsinlägg), FUB-kon-takt, 1966-1978 (c:a 175 bidrag). Bidrag av R S i dagspress har ej efterforskats. Redigerat: Handikapprörelsen och handikappråden. Studiehandbok. Utg av Handikapporganisationernas centralkommitté, HCK. Sthlm: HCK; Brevskolan (distr.), 1971. 68 s. [Utgör ett studiepaket tills m O Larsson, Vårt samhälle. Informationskurs. Utg av Riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet. Sthlm: Brevskolan, 1970. 80 s. (2.-5. uppl 1971-721 o Handikapprörelsen och handikappråden. Studiehandbok. Studiehandledning. Sammanst av I Levin, G Ekvall. Sthlm: HCK; Brevskolan (distr.), 1971. 27 s.] Utgivit: FUB-kontakt. Tidning för Riksförbundet för utvecklingsstörda barn. Årg 1-12. Sthlm 1966-77. [RS ingick i red-kommittén 1966-1971:1, var ansvarig utg 1970:5-1976:3 samt ingick i red 1976:4-1977.]

Källor och litteratur

Källor o litt: O Andersson, Några trådar i FUB-väven: om Riksförb för utvecklingsstörda barn, ungdomar o vuxna, FUB, från 1950-tal till 1980-tal (2002); P G Andreen o G Boalt, Bagge får tacka Rockefeller (1987); Ö Appelqvist, Bruten brygga: Gunnar Myrdal o Sveriges ekon efterkrigspolitik 1943-1947 (2000); Arbetarrörelsens efterkrigsprogram (1944); K Englund, Försäkring o fusioner (1982); K Grunewald, 40 år med utvecklingsstörda: samtal med Karl Grunewald, ed G Graninger oj Loven (1994); A Larsson, Det moderna samhällets vetenskap: om etableringen av sociologi i Sverige 1930-1955 (2001); L Lewin, Planhushållmdebatten (1967); G Myrdal, Hist om An American dilemma (1987); P Wisselgren, Regu-lating the science-policy boundary: the Myrdals and the Swedish tradition of governmental commissions (2006); B Åkerman, 88 år på 1900-talet: bland vänner o idéer (1994). - Nekner över S i DN (R Utberg, A Everitt, O Appeltofft) o SvD (G Sträng, A Everitt) 18 jan samt i DN (YZotterman) 20jan 1978.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Richard M E Sterner, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20155, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anna Larsson), hämtad 2019-01-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20155
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Richard M E Sterner, urn:sbl:20155, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anna Larsson), hämtad 2019-01-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se