Meriter

1 (Nilsson-)Stjernquist, Per, f 14 maj 1912 i Lund, d 27 dec 2005 där, Allhelgona. Föräldrar: professorn Nils Martin Persson Nilsson (bd 26) o Hanna Stjernquist. Studentex vid H a l i Lund 26 maj 30, inskr vid LU 4 sept 30, e o amanuens vid univ:s kansli o räntekammare 7 april 34, amanuens där 1 febr 36–31 dec 39, JK 15 dec 34, allt vid LU, tingstjänstgöring vid Oxie o Skytts häradsrätt, Malm, 2 sept 35–1 sept 38, extra fiskal i Göta hovrätt 16 mars 39, tingssekr i Tveta, Vista o Mo domsaga, Jönk, 1 juli 45–1 sept 46, e o fiskal i Göta hovrätt 1 sept 46, JL vid LU 15 sept 45, disp 16 mars 46, JD 31 maj 46, doc i processrätt 26 april 46, tf prof i civilrätt 1 sept 46–30 nov 50, ord 24 nov (tilltr 1 dec) 50–30 juni 72, prorektor 1 juni 64, rektor 1 juli 68–30 juni 70, prof i rättssociologi 1 juli 72–30 juni 78, allt vid LU, led av styr för Sv juristförb 48, andre v ordf där 52–65, led av Folkuniv:s riksstyr 58–70, expert i länsdemokratiutredn april 66–68, i 1968 års utbildn:utredn april 68–april 74, verkst led av styr för Sydvirke ekon fören 75–90. – LHVL 54, LVSL 63, ekon hedersdr vid LU 31 maj 67.

G 23 juni 1939 i Visseltofta, Krist, m professor Berta Ingeborg Svensson, f 26 april 1918 där, dtr till lantbrukaren Albert Ivar S o Ingrid Persson.

Biografi

Efter studentexamen var det S:s avsikt att bli antropolog men han blev avrådd med hänvisning till de begränsade arbetsmöjligheterna. Han valde då att studera juridik och avlade jur kand-examen 1934. Sin juridiska karriär fortsatte han med tingstjänstgöring och arbete vid LU:s förvaltning, men den avbröts av krigsårens inkallelser. Återkommen till LU blev S jur lic och disputerade 1946 på avhandlingen Om handräckningsutslag. Han utnämndes till docent i processrätt men uppehöll en av professurerna i civilrätt och blev ordinarie professor i detta ämne 1950.

Det stod tidigt klart att S inte skulle bli en vanlig juridisk forskare. Enligt Carl Martin Roos, S:s elev och efterträdare som professor i civilrätt, kan hans författarskap sammanfattas i rekommendationer som att aldrig beskriva ett regelkomplex utan att, såvitt möjligt, orientera om den ekonomiska och sociala bakgrunden och att aldrig ta för givet att en rättsregel tillämpas på avsett vis i praktiken. Rättsregler är tillkomna för att tillgodose praktiska behov. Svarar inte reglerna mot dessa behov skall de kritiseras.

S drev konsekvent en realistisk infallsvinkel i sin forskning, vilket också präglade hans läroböcker i juridik. En genomgång av de juridiska arbeten han utgav under denna tid ger en aning om hans senare insatser som rättssociolog. På så sätt förebådade hans kompendium Ekonomiska föreningar (1948) kommande forskning om organisationernas juridik. S:s arbete Den rättsliga kontrollen över mark och vatten (1–2, 1961–62, tills m S Ljungman) har som utgångspunkt att lagreglerna bör ses som medel för att uppnå vissa politiska syften. Inte heller var det självklart för jurister att det finns en skillnad mellan rättsliga normer och faktiskt beteende och att praxis kan variera mellan olika delar av landet. Men det var just denna oortodoxa förståelse av lagens sätt att fungera i samhället som var drivkraften för S:s juridiska forskning och som visade sig tidigt i hans forskarkarriär.

S var inspirerad av Eugen Ehrlichs arbete om ”levande lag” men han tog fasta på insikten om skillnaden mellan å ena sidan en regel, uppbyggd efter lärosatser och begrepp, och å andra sidan hur den transformeras i den kulturella omgivning där den används. På så sätt öppnade S dörren för en kritiskt inriktad juridisk forskning, där rättsforskarens uppgift inte bara blir att legitimera de regler som gäller på ett traditionellt rättsdogmatiskt sätt utan också att utveckla en vetenskap om rättsreglernas praktiska effekter.

Under 1950-talet presenterade S ett nytt sätt att se på rättsvetenskaplig forskning. Sin installationsföreläsning ägnade han ämnet Samhällsutvecklingen och rättsvetenskapens arbetsfält (tr i StvT 1952). S framhöll där att ett rättsvetenskapligt systematiseringsarbete, som var av stor betydelse under 1500och 1600-talen när lagmaterialet var ”synnerligen oöverskådligt och otillräckligt”, hade förlorat sin roll med den moderna lagstiftningen. Han menade att de problem som nu upptog rättsvetenskapen hade karaktär av tekniska detaljspörsmål och fann det inte underligt, ”att det kan vara svårt att rekrytera en vetenskap med så blygsam målsättning, med så låg himmel över sitt arbete”.

Under 1800-talet hade man i lagstiftningen huvudsakligen sett ett medel att upprätthålla en fast rättsordning och rättssäkerhet. Under 1900-talet ändrade lagstiftningen karaktär. S påpekade att lagregler blivit instrument för att genomföra statsmaktens politiska mål. Den utvecklingen, menade han, innebar att ”rättsvetenskapens betydelse mer och mer avtager. Så småningom blir det ett slags juristseminarier”. Men så behövde det inte bli. Istället förespråkade S en förnyelse av rättsvetenskapen genom att den uppgav sin traditionella särställning för att istället ”inrangera sig som en bland övriga samhällsvetenskaper”. Vad som saknades var undersökningar av rättsreglernas samspel med övriga sociala och ekonomiska faktorer i samhällslivet.

S drog upp linjerna för hur rättsvetenskapen borde förändras för att möta det behov av forskning som den nya, politiskt betonade lagstiftningen påkallade. Han ifrågasatte hur lagen fungerade som modell för faktiska institutioner och organisationer liksom om man lyckats reglera det sociala livet med hjälp av en rättslig modell. Han efterlyste rättsvetenskaplig forskning på detta område men fann bara två konkreta undersökningar i Sverige, utförda av Nils Herlitz och Folke Schmidt  (bd 31), och med få undantag var läget nästan det samma i utlandet.

Med tålamod och envishet fortsatte S att plädera för en förnyelse av rättsvetenskapen och han började själv att utveckla en teori om hur rättsliga faktorer påverkar ekonomiska, politiska och sociala faktorer, eller de rättsliga faktorernas verkningar och funktioner i samhällslivet. S insåg snabbt att rättsregler fungerar tillsammans med andra beteendefaktorer som också måste undersökas. Sin teoretiska modell kompletterade han inte bara med ekonomiska, politiska och sociala faktorer utan också med motivbyggande på individnivå.

I en artikel publicerad 1963 presenterade S en vetenskaplig modell för hur rätten påverkar förändringar i socialt beteende (How are changes in social behavior developed by means of legislation?, i festskr till F Castberg, 1963). Modellen hade växt fram gradvis sedan hans första forskningsansatser under 1940-talet och kan betecknas som banbrytande både för rättssociologin och regleringsforskningen. Den publicerades ånyo tio år senare, nu som ett kapitel i boken Laws in the forests (1973). S framhöll då att hans artikel från 1963, ”did not arouse interest in learned circles and no discussion followed”. Men den var grunden för hans forskning.

S blev 1961 examinator i examensämnet rättssociologi inom den samhällsvetenskapliga fakulteten och 1972 utsågs han till Sveriges första professor i det ämne han själv introducerat. 1997 publicerade han artikeln Rättssociologiens introduktion i Sverige (tr i Rättssociologi – då och nu). Han anknöt där till ett större utländskt arbete som beskrev rättssociologins utveckling i ett globalt perspektiv. S menade att det som hänt rättssociologin i Sverige i allt väsentligt följde det internationella mönstret. Det är en utveckling kantad av ämnets svårigheter att bli accepterat och av värnlöshet mot angrepp från etablerade discipliner.

I en serie läroböcker presenterade S sin modell och sitt tänkande och utvecklade hur lagen fungerar i samhället. Under 1980-talet publicerade han sig också flitigt i Tidskrift för rättssociologi. Här började han komplettera sin teoretiska modell med rättssociologiska analyser av den reglerade folkgruppens eller verksamhetens problemsituation istället för av lagen, d v s han ville se skeendet nedifrån och inte uppifrån.

S var en av de stora internationella pionjärerna i ämnet rättssociologi. I sin forskning låg han långt före sin tid och han har påverkat flera generationer av rättssociologiska forskare.

Författare

Antoinette Hetzler

Arkivuppgifter

S:s arkiv (3 vol: korrespondens m m) i LUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Om handräckningsutslag. [Akad avh.] Lund: Gleerup, 1946. 224 s. (Skrifter utg av Juridiska fakulteten i Lund, 6). [Namnform: P Nilsson-Stjernquist.] – Ekonomiska föreningar. Efter föreläsningar av docent Per Nilsson-Stjernquist höstterminen 1947. Lund: Juridiska föreningen i Lund, 1948. 36 s. [Duplic liksom alla följande uppl o tr t o m 1965, därefter tr av Studentlitt. Ny uppl 1953: Ekonomiska föreningar. Föreläsningar vårterminen 1953, Av P S, 2 bl, 55 s (interfol). 3., delvis omarb uppl 1957: Ekonomiska föreningar. Föreläsningar, [4], 62 s. 4., delvis omarb uppl 1959. 5., delvis omarb uppl 1964: [2], 60 bl. ([2.]–12. tr, 1965–77; fr o m 5. tr, 1968: 64 s.)] – Föreningsfirmans funktion. Lund: Gleerup, 1950. 139 s. (Skrifter utg av Juridiska fakulteten i Lund, 13). [Namnform: P Nilsson-Stjernquist.] – Jordpolitisk lagstiftning. Föreläsningar. Lund: Juridiska föreningen i Lund, 1958. [3], 95 bl. [Duplic. 2. uppl 1959.] – Rättens ursprung och grund. Sthlm: Sv bokförl (Bonnier), 1961. [7], 119, [1] s. ([Förtitel:] Geijersamfundets akademiska kurser). [Tills m R Josefson. Återger åtta föredrag hållna vid Geijersamfundets akademiska sommarkurs i Ransäter juni 1958. De fyra föredragen av P S återfinns på s 1–67. R S:s föredrag även utg som särtr: Lund: Ekstrand, 1976, [3], 67 s.] – Den rättsliga kontrollen över mark och vatten. Sthlm: Norstedt, 1961–62. I–II. (187 s, [5] kartbl + 147 s). (Institutet för rättsvetenskaplig forskning, 28, 34). [Tills m S Ljungman. P S har författat d I o S L d II. Senare uppl av d I: 2. uppl 1963: 190 s, [5] kartbl. 3., omarb uppl 1966: 195 s, [5] kartbl. 4., revid uppl 1968: 202 s, [5] kartbl. 5., revid uppl 1970: 202 s, [5] kartbl.] – Övningsexempel angående tillämpning av jord- och bebyggelsepolitisk lagstiftning. Sammanställda av U Cervin o P S. U o u å [Lund 1965]. [3], 34 bl, ill. [Duplic. 1. uppl, 2. tr 1966: Lund: Juridiska föreningen i Lund. 2. revid uppl 1968: Lund: Juridiska föreningen i Lund; Studentlitteratur (distr), 44 s, ill. (2.–3. tr, 1969). 3. uppl 1971: 59 s, ill. (2. tr s å). 4.–5. uppl 1972–73.] – Sociala styrningsformer. Sthlm: Almqvist & Wiksell, 1971. 146 s. [Tills m L Lindgren o D Magnusson.] – Laws in the forests. A study of public direction of Swedish private forestry. Lund: Gleerup, 1973. 212, [4] s, diagr, tab, fotogr. ([Förtitel:] Acta Reg. Societatis humaniorum litterarum Lundensis, 69). [Ny tr 1976.] – Rättens roll i social förändring. [Omsl:] Sthlm: Samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning, 1976. [7], 42 s. ([Omsl:] Samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning, 2). – Rättens ursprung och grund (1976). Se ovan: Rättens ursprung och grund (1961). – Introduktion i rättssociologi. Lund: Department of Sociology of Law, 1978. [5], 50 s + bihang [ca 120 s (var pag)]. (Report series, Department of Sociology of Law, Lund University, Sweden, 1978:5). [Tills m K Widerberg m fl. Svensk, engelsk och norsk text.] – Rätten i samhällsbyggandet. Sthlm: Norstedt, 1980. 168, [1] s, ill. [Tills m K Widerberg m fl. Svensk, dansk och norsk text. 2. uppl 1985: 185 s. 3. uppl 1989: 189 s.] – Rättens roll i landskapsomvandlingen. [Omsl:] Sthlm: Delegationen för långsiktsmotiverad forskning, FRN, 1980. [4], 44 s. ([Omsl:] Rapport, Delegationen för långsiktsmotiverad forskning, 30-S). [Tills m M Steneroth Sillén.] – Poverty on the outskirts. On cultural impoverishment and cultural integration. Sthlm: Almqvist & Wiksell International, 1987. 35 s, ill. (Scripta minora Regiae Societatis humaniorum litterarum Lundensis, 1986/87:1). – Kalmar nation och studietidens problem 1950–1990. Lund 1990. (Blom). 29 s. (Småskrifter, Kalmar nation i Lund, 3). – Forest treatment. Relations to nature of Swedish private forestry. Sthlm: Almqvist & Wiksell International, 1992. 81, [3] s, ill, tab. (Scripta minora Regiae Societatis humaniorum litterarum Lundensis, 1991/92:1). – Skogen och brukarna. Skogens behandling i enskilt skogsbruk. Lund: Bokbox, 1997. 76 s, ill. – Organized cooperation facing law. An anthropological study. Sthlm: Almqvist & Wiksell International, 2000. 78 s. (Scripta minora Regiae Societatis humaniorum litterarum Lundensis, 1999/2000:1). – Studentrevolten i Lund 1968/69. Universitetsledningens policy. Lund 2000. (Blom). 28 s. (Småskrifter, Kalmar nation i Lund, 6). – Befolkning och bebyggelse i Ballingslöv och Tockarp. En bygd i förändring under två sekler. Hässleholm: Västra Göinge hembygdsförening (i distr), 2001. 237, [3] s, [1] vikt kartbl, ill. [Tills m N Stjernquist.] – Kulturmiljövård och samhällsplanering: en fallstudie av Ängö vid Kalmar. Kalmar: Samhällsbyggnadskontoret i Kalmar [distributör], 2001. 38, [1] s, ill, fotogr. [Tills m P Jarlbo.] – Legal contributions to the structure of civil society. Sthlm: Almqvist & Wiksell International, 2004. 41 s. (Scripta minora Regiae Societatis humaniorum litterarum Lundensis, 2001/02:2). – Sakkunnigutlåtande angående professuren i civilrätt vid UU 1961.Tryckta arbeten (bidrag): För bidrag av P S t o m 1977 se: Förteckning över Per Stjernquists skrifter upprättad vid juridiska institutionens seminariebibliotek, Lund (Festskrift till Per Stjernquist vid hans avgång från professuren i rättssociologi vid universitetet i Lund den 30 juni 1978, Lund: Juridiska föreningen i Lund, 1978, s 343–352). För senare bidrag se: B Stjernquist, Per Stjernquists bibliografi 1978–2004 (Årsberättelse, Kungl. Humanistiska vetenskapssamfundet i Lund, 2005/2006, s [41]–45). Rättelser och kompletteringar till bibliografierna: Svenska skolseder (Rig, bd 15, 1932, Sthlm 1933, s [15]–38). [Namnform: P Nilsson Stjernquist.] – Om syn vid jordbruksarrende (SvJT, årg 28, 1943, s 502–506). [Undert: P Nilsson-Stjernquist. Rubr: Från praktiska rättslivet.] – Das wirtschaftliche Genossenschaftswesen (Einführung in den schwedischen Rechtsleben. Vorlesungen gehalten an der Juristischen Fakultät der Universität Lund im Frühjahr 1949, Lund 1950, (Berling), s [146]–154). [Namnform: P Nilsson-Stjernquist. Annan utg av Einführung …: Hamburg: Cram, de Gruyter & Co, 1950.] – Den åttonde nordiska juriststämman (SvJT, 36, 1951, s 470–472). [Rapport från stämman i Hfors 25–29 maj 1950. Rubr: Från praktiska rättslivet.] – Samhällsutvecklingen och rättsvetenskapens arbetsfält (StvT, årg 55, 1952, s [198]–205). [Namnform: P Nilsson-Stjernquist. Installationsföreläsning vid tillträdet av den ena av professurerna i civilrätt vid LU 8 mars 1952.] – Paralleller mellan medling i internationella tvister och medling i arbetstvister (StvT, 56, 1953, s [442]–454). [Med utgångspunkt i E Jackson: Meeting of minds, a way to peace through mediation (New York 1952).] – Modellernas användning inom rättsvetenskapen och statsvetenskapen (Nordisk sommeruniversitet. 1954, Virkelighed og beskrivelse, Khvn: Munksgaard, 1955, (Moderne videnskab. Orientering og debat, 4), s 232–234). [Namnform: P Nilsson-Stjernquist.] – Den tionde nordiska juriststämman (SvJT, 40, 1955, s 649–656). [Undert: P. S. Rapport från stämman i Lund 1955.] – Rättsliga avgöranden eller medling i nationella och internationella tvister (Nordisk sommeruniversitet. 1955, Verdens sikkerhetsog forsyningsproblemer i vitenskapelig belysning, Khvn: Munksgaard, 1956, (Moderne videnskab. Orientering og debat, 5), s 73–80). – The international student courses in Lund (Lund, international meeting-place. On the inauguration of the International student house in Lund, 4th May, 1959, [Verso:] Editors: G A Olin and L Wedberg, Drawings: L Crona, Lund 1959, (Skånska Centraltr), s 37–49, ill). – Preliminärer till en undersökning om lagars verkningar (Rättsvetenskapliga studier ägnade minnet av Phillips Hult, Sthlm & Uppsala: Almqvist & Wiksell, 1960, ([Förtitel:] Acta universitatis Upsaliensis. Studia iuridica Upsaliensia, 2), s [413]–430). – Det ekonomiska livets rättsliga grundvalar. Föreläsning hållen vid invigningen av den ekonomiska fakulteten vid Lunds universitet den 12 september 1961 (StvT, 65, 1962, s [15]–20). – How are changes in social behaviour developed by means of legislation? (Legal essays. A tribute to Frede Castberg on the occasion of his 70th birthday 4 July 1963 = Festskrift till Frede Castberg i anledning av hans 70 årsdag 4. juli 1963, [Oslo:] Universitetsforl, 1963, (Scandinavian university books), s 153–[169]). [Övers: Hur framkallas förändringar i sociala beteenden genom lagstiftning? (Rättssociologi. Om lag, konflikt och behov. En antologi, Red av S Edling o G Elwin, Sthlm: Wahlström & Widstrand, 1973, (ROSA. Rätt och samhälle i Alma-serien, 1), s [31]–46).] – Utkast till en utredning om de legala instrumentens effektivitet i svensk markplanering (Festskrift tillägnad professor, juris doktor Karl Olivecrona vid hans avgång från professorsämbetet den 30 juni 1964 av kolleger, lärjungar och vänner, [Verso:] Red-kommitté: F Lejman m fl, Sthlm 1964, (Norstedt), s 610–618). [Återger på svenska innehållet i rapporten Effectivity of legal instruments in Swedish land planning (Atti della seconda Assemblea [dell’]Istituto di Diretto agrario internazionale e comparato. Firenze, 30 settembre – 4 ottobre 1963. La pianificazione e i suoi limiti in agricoltura. Istituti giuridici e strumenti creditizi, Milano: Giuffre, 1964).] – En jämförelse mellan de nordiska lagarna om förbud för utlänning att förvärva fast egendom (Teori och praxis. Studier i svensk civilrätt. [Skrifter tillägnade Hjalmar Karlgren,] Sthlm: Norstedt, 1964, s [305]–323). – Nils Västhagen. Minnesord (Årsberättelse, Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund, 1966/67, Lund: Gleerup, 1967, s 17–21, [1] pl-bl). – Företal (I Johansson, Västra Göinge härad och domsaga. [I], Anteckningar för tiden intill 1690, Hässleholm 1968, s 5–6). – Political use of legal forms (Specimens of humanistic research. Papers read at the 50th anniversary of the Regia Societas humaniorum litterarum Lundensis, Lund 1968, (Scripta minora Regiae Societatis humaniorum litterarum Lundensis, 1968/69:1), s 41–51). – Svar på tal om EFL. Universitetet (Lundagård, årg 50, 1969, nr 2, s 16–17). [Följdskrift till: B Hall o M Rehnstedt, EFL – Storföretagarattack mot den ekonomiska forskningen! (Ibid, nr 1, s 4). Det finns även två andra följdskrifter, dels från Företagsekonomiska institutionen (av O Henell, C Kihlstedt o E Rehnman), dels från forskarna (av S-Å Nilsson).] – Företal (I Johansson, Västra Göinge härad och domsaga. II, Händelser och människor under 18:e seklet. Anteckningar, Hässleholm 1970, s 5–6). – Legitimitetsbegreppet ur rättssociologisk synpunkt (Tidskrift utg av Juridiska föreningen i Finland, årg 106, 1970, s [337]–349). [Föreläsning hållen på inbjudan av Hfors universitet den 16 april 1970.] – Den omstridda landskapsgränsen i Örsjön (Västra Göinge hembygdsförenings skriftserie, 20, 1972, s 53–69, ill). – [Särskilt yttrande] (Högskolan. Betänkande av 1968 års utbildningsutredning [U 68,] Sthlm 1973, (SOU, 1973:2), s 653–664). [Utgör det 14:e av totalt 16 st särskilda yttranden till utredningen, vilka återges på s 627–676.] – Rättsliga hinder för odling av energiskog (Energikommissionen. Expertgruppen för styrmedel, Styrmedel för en framtida energihushållning. Huvudrapport från Expertgruppen för styrmedel. Bilagedel 3, Styrmedel för att påverka energitillförsel, energiomvandling och energianvändning, [Sthlm:] LiberFörlag/Allmänna förl, 1977, (Ds I, 1977:18), bilaga 25, s 24–28). – Rättssociologi (De samhällsvetenskapliga studiernas historik. Läromedel för samhällsvetarlinjen och den beteendevetenskapliga linjen, Lund 1977, s 60–67). [I 2. tr 1978: s 84–89 (tills m B Wickum). 3.–5. uppl, 1979–84.] – Lagstiftare i kamp mot fattigdomen (Tanke och tro. Till Georg Landberg, Red-kommitté: L Geijer m fl, [Nässjö:] Doxa, 1977, (Geijersamfundets skriftserie), s 155–159). – Skriven lag och levande rätt (Rationalitet i rättssystemet. Antologi utg av U Bondeson, Sthlm: LiberFörlag; Jurist- och samhällsvetareförbundet, 1979, ([Förtitel:] Publica), s 114–122). – Varför nationer? (SFS-Nytt, årg 30 [dvs 31], [19]79, 1, s 13–14). – Vetenskaplig metodik – en kommentar till en recension (SvJT, 66, 1981, s 229–230). [Följdskrift till: U K Nordenson, [Rec av A Hetzler, I behov av vård (Sthlm 1978)] (SvJT, 65, 1980, s [531]–538).] – Vad saknas i samhällsdebatten? (SvT, årg 69, 1982, s [448]–450). [Följdskrift till: A Arfwedson, Akademiker – upp till debatt! (Ibid, s [404]–406).] – Vilken betydelse har arbetsmiljölagens regler om ensamföretagare? (Perspektiv på arbetsrätten. Vänbok till Axel Adlercreutz, [Verso:] Red-kommitté: R Fahlbeck, C M Roos, Lund: Juridiska fören; Akademibokh i Lund (distr), 1983, (Skrifter utg av Juridiska föreningen i Lund, 60), s 329–342). – Från enskild mot offentlig förvaltning i skogspolitiken (StvT, 86, 1983, s [297]–307). – En aspekt på rättssociologisk forskning (Tidskrift för rättssociologi, vol 1, 1983/84, s [7]–17). – An alternative way of demonstrating effects (Evaluation research. Proceedings from the MURA symposium, [September 6–8, 1983, Lund,] Editors: C Edlund, G Hermerén, Lund 1984, (Studentlitteratur), ([MURA-rapporter, 6]), s 105–109). [Omsl: Metoder för utvärdering av reformer i arbetslivet.] – Drivkrafter och motkrafter i skogsbruket (Skogspolitiska perspektiv. Rapport från ett symposium, [Omsl:] Sthlm: Sekretariatet för framtidsstudier (FRN), u å [1984], s 8–17). – Hur kommer lagstiftningen att påverka skogsbruket? (Vem skall bestämma över skog och mark? Synpunkter på lagstiftningen om markresurserna, Red: G Skogh, Lund: Stiftelsen Forum för rättsekonomi; Dialogos (distr), 1984, s 61–68). [Övriga avsnitt skrivna av A Gustafsson, B Holmström o G Skogh.] – Socialpolitik och jämlikhet (Tidskrift för rättssociologi, 2, 1985, s [49]–57). – Inledning (Folket i trähusen. Om fattigdom i samhällets utkanter under mellankrigstiden, Lund 1986, (Småskrifter, Kalmar nation i Lund, 2), s 5–9). [Anonym text, troligen utg av P S.] – Socialantropologiska infallsvinklar inom rättsforskningen (Samfunn, rett, rettferdighet. Festskrift til Torstein Eckhoffs 70-årsdag, Red: A Bratholm, T Opsahl, M Aarbakke, Oslo: TANO, cop 1986, s 651–664). – [Debattinlägg i brevform] (Tidskrift för rättssociologi, vol 3, 1986, Lund 1986–87, s 241–242). [Under rubr: Inpasset. Följdskrift till: A Weis Bentzon o T Agersnap, Myndighetsreaktioner på kollektive sociale uroligheder (Samfunn, rett, rettferdighet … 1986, s 68–85). Åtföljs av svar från A W B, s 242–245.] – Kvarteret Kråkelyckan. Områdets förändringar genom åren (Lunds studentskegård 1937–1987, [Verso:] Red: B Stjernquist, Lund: Lunds studentskegård, 1987, 7–17, ill, fotogr). – Synpunkter på organisationsteori (Tidskrift för rättssociologi, 5, 1988, Lund 1988–89, s 284–285). [Under rubr: Inpasset. Följdskrift till: B Abrahamsson, Varför finns organisationer? Kollektiv handling, yttre krafter och inre logik (Sthlm: Norstedt, 1986). Svar från B A, s 286–287.] – To what extent are ethnographic analogies useful for the reconstruction of prehistoric exchange? (Trade and exchange in prehistory. Studies in honour of Berta Stjernquist, Ed by B Hårdh m fl, [Omsl:] Sthlm: Almqvist & Wiksell International, 1988, (Acta archaeologica Lundensia, Series in 8o, 16), s [5]–13). [Tills m A Akalu.] – Smålands två nationer (”Röd lyser stugan.” Berättelser från Smålands nation, Sammanställd av A Rydberg, Lund: Smålands nation, 1990, s 6–9). – Om ekonomutbildningens födelse i Lund (Ekonomiska fakultetens studentförening i Lund 1961–1991, Lund: EFSIL, 1991, s 6–8). [Förtitel: EFSIL 1961–1991. Ekonomiska fakultetens studentförening i Lund. Jubileumsskrift.] – Vad händer i det enskilda skogsbruket? (Skogsmannen, årg 102, 1992, nr 1, s 9). – Går medborgarrätt före äganderätt? I (Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens tidskrift, årg 132, 1993, s [95]–100). [Föredrag vid LA:s sammankomst den 12 nov 1992. Efterföljs av ytterligare ett föredrag med samma titel numrerat II av T Fälldin (s [101]–108), vilket också hölls vid denna sammankomst.] – Är jämlikhet en utopi? (Bildning, kunskap, demokrati. En vänbok till Gunnar Bergendal, Göte Rudvall (red), Lund: Studentlitteratur, 1995, s 234–239). – Integrated perspectives on the environmental problem. An introduction (Expanding environmental perspectives. Lessons of the past, prospects for the future, L J Lundgren, L J Nilsson & P Schlyter (eds), Lund: Lund University Press, 1995, s 9–11). – Aster Akalu (VSLÅ, 1993, Lund 1995, s 156–161). [Minnesord.] – Jämlikhet och markägande (Äganderätten i lantbrukets historia, Red: M Widgren, Sthlm: Nordiska museet, 1995, (Skrifter om skogs- och lantbrukshistoria, 8), s 154–158). – Från 200 till 1800 kalmariter (Hänryckningens tid. Studentminnen från en småländsk hemvist i Lund. Kalmar nation 300 år, [Verso:] Red: A Persson, H Ronold, Lund: Kalmar nation, 1996, (Småskrifter, Kalmar nation i Lund, 4), s 85–92). – Rättssociologiens introduktion i Sverige (Rättssociologi – då och nu. En jubileumsskrift med anledning av rättssociologins 25 år som självständigt ämne i Sverige, Håkan Hydén (red), Lund: Sociologiska institutionen, LU, 1997, (Lund studies in sociology of law, 1), s 11–15). – Frans Möller (VSLÅ, 1995, Lund 1997, s 117–121). [Minnesord.] – Ordergivare eller rådgivare? Om skogsvårdsstyrelsernas strategier fram till 1990 (H Ekelund o G Hamilton, Skogspolitisk historia, Jönköping: Skogsstyrelsen, cop 2001, ([Omsl:] Rapport, Skogsstyrelsen, 2001:8A), s 228–233). [Ett av åtta bidrag under rubr: Skogsmän, forskare och miljösakkunniga beskriver skogspolitiska effekter (s 112–233).] – Philip Sandblom. *29/10 1903 †21/2 2001. Minnesord (Årsberättelse, Kungl. Humanistiska vetenskapssamfundet i Lund, 2001/02, Lund 2002, s. [30]–37). [Tills m S Å Nilsson.] – Tal vid Hembygdsföreningens 75-årsjubileum den 18 augusti 2002 (Västra Göinge hembygdsförenings skriftserie, 51, 2003, s 3–6). – Medarbetare: Lilla uppslagsboken, [Huvudred: B Hanström], 2, omarbetade och utvidgade uppl, Malmö: Norden, 1964–67, Bd 1–10 (P S var avdelningsredaktör med ansvar för artiklar om juridik). – P S:s bidrag i dagspressen har ej efterforskats. Se vidare Förteckning över Per Stjernquists skrifter …, s 348 o 349 (totalt 3 bidrag 1966 o 69), B Stjernquist, s 41, 43 o 44 (totalt 3 bidrag 1983 o 93) samt Artikelsök 1996 (ett bidrag i SDS).Redigerat: Nordisk familjebok. Encyklopedi och konversationslexikon. 4., väsentligt omarbetade och koncentrerade uppl. Malmö: Norden, 1951–55. Bd 2–22. [Tills m S-E S Bergelin m fl (totalt 13 redaktörer).]

Källor och litteratur

Källor o litt: A Hetzler, P S: minnesord (HVL, årsber 2005–2006, 2006); H Hydén o M Steneroth Sillén, P S (DN 18 o SvD 25 jan 2006); LUM 1967–68 (1968); C M Roos, P N S (VSLÅ 2006).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Per Stjernquist (Nilsson-), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20271, Svenskt biografiskt lexikon (art av Antoinette Hetzler), hämtad 2024-11-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20271
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Per Stjernquist (Nilsson-), urn:sbl:20271, Svenskt biografiskt lexikon (art av Antoinette Hetzler), hämtad 2024-11-08.