Biografi

Stolpe, släkt, härstammande från hammarsmeden Anders Matsson (1683–1729) i Smedjebacken, Norrbärke, Kopp, som var född i Söderbärke, samma län. Dennes son Per S (1721–80) var klockare och organist i Torsåker, Gävl, och efterträddes av sin son och av dennes son Johan S (1791–1878), vilken även komponerade ett flertal bevarade polskor och stycken för orgel. När han pensionerades 1873 hade släkten innehaft klockar- och organistämbetet i Torsåker i över 130 år.

Son till Johan S var Gustaf Erik S (1833–1901), som blev musikdirektör 1855 och 1856–62 var kapellmästare vid Humlegårds- och Ladugårdslandsteatrarna i Sthlm. Han blev 1862 musiklärare vid Varbergs elementarläroverk och 1863 organist i Varbergs kyrka. Gustaf S var en skicklig organist, pianist och violinist. I samband med en konsertturné 1881 i USA blev han uppmärksammad av företrädare för Augustana College, Rock Island, Illinois, och var 1882–86 musiklärare där och 1886–96 chef för det av honom grundade Augustana Conservatory. Därefter innehade han 1896–1900 en privat musikskola i Rock Island och var från 1900 ledare för musikavdelningen vid Upsala College i New Orange, New Jersey.

S ansågs vara sin tids främste svenskamerikanske tonkonstnär och komponerade ett stort antal stycken, bl a några uppmärksammade pianoetyder (1880). Han var även verksam som skribent, hyllade den klassiska musiken och vände sig med kraft mot vad han ansåg vara ytlig ”tsingla-la-musik”. Han erhöll 1891 titeln Doctor of Music av konservatoriet i New York. Kusin till Johan S var Carl Johan S (1800–91) som inskrevs vid UU 1818 och avlade kanslio hovrättsexamina där 1824. Han blev magistratssekreterare i Gävle 1829, borgmästare i Arboga 1847 och var justitieborgmästare i Norrköping 1858–84. Politiskt konservativ var han ledamot av borgarståndet vid riksdagarna 1853–54 och 1856–58. Han var verksam som amatörmusiker (violinist och vissångare) och blev LMA 1857. Son till honom var arkeologen och etnografen Knut Hjalmar S (S 1).

En kusin till S 1 var far till Per S (1879–1959) som blev fil dr vid UU 1911. Han anställdes 1910 som andre lärare vid den nystartade Norra Ångermanlands folkhögskola (från 1911 även lantmannaskola) i Hampnäs, Vnl, och var 1912 närmaste medarbetare till skolans dåvarande rektor, Manfred Björkquist (bd 4), vid dennes pansarbåtsinsamling. Han efterträdde 1913 Björkquist som rektor och föreståndare och kvarstod som sådan till 1922, varefter han 1923–45 var lektor i geografi samt biologi och hälsolära vid Folkskoleseminariet i Karlstad. Han var ledamot av stadsfullmäktige där 1931–41 och ombud för Radiotjänst 1932–47. Han var aktiv sångare i Orphei Drängar och verksam som ordförande i Värmlands sångarförbund 1928–36 och i Värmlands körförbund 1929–43.

S publicerade bl a En sydsvensk israndslinie och dess geografiska betydelse (1911, doktorsavhandling), Geografiska betingelser för näringslifvet inom Sveriges olika landsdelar (1912, Emigrationsutredningen, bil 6), Känn ditt land. Geografiska kåserier (1942), flera skolböcker samt artiklar i främst STF:s årsskrift.

Kusins son till Per S var författaren Sven Johan S (S 2). Dennes äldre bror Herman Albert S (1904–96) blev fil kand vid StH 1925 och började 1923 en lång karriär inom Kooperativa förbundet där han var studierektor 1929–47, förlagsdirektör 1948–61 och direktör 1961–70. Herman S var engagerad i internationella frågor och tjänstgjorde 1937 på Nationernas förbunds sekretariat. Han var 1928–35 generalsekreterare och ordförande i Sveriges akademiska förening för Nationernas förbund samt ordförande 1936–47 i Den nordiska föreningen Mellanfolkligt samarbete för fred (från 1944 Föreningen Mellanfolkligt samarbete för fred). Han var en av grundarna av Utrikespolitiska institutet 1938 och dess skattmästare fram till 1971. Han var vidare 1947–74 ledamot av styrelsen för Riksförbundet för Sveriges försvar (från 1968 Allmänna försvarsföreningen) och för Europarörelsens sv råd 1949–73.

S engagerade sig i folkbildningsarbete och var ofta anlitad som föreläsare och studieplansförfattare. Han tog 1949 initiativet till och redigerade Medborgarboken som utkom i flera upplagor och som delades ut till ungdomar vid kommunala medborgarmöten. Han bedrev vidare ett omfattande författarskap i kooperativa, ekonomiska och utrikespolitiska frågor. Han skrev bl a Kooperationen som arbetsgivare 1850–1968 (1968), Boken om Albin Johansson (1969, tills m S 2) samt Öden och äventyr inom kooperationen 1915–1990 (1990). Hans många böcker om ordspråk sammanfattades i volymen Ordspråk jorden runt (1987).

Bror till S 2 och Herman S var Per Erik Birger S (1912–84), vilken efter studentexamen 1931 hade flera anställningar som informatör och tidningsman innan han 1955 anställdes som utrikesredaktör vid GHT där han kvarstod till tidningens nedläggning 1973. Därefter var Birger S verksam som skribent och kåsör i språkfrågor; många artiklar samlades senare i bokform. Han var även verksam som översättare, bl a av Iliaden (1962, 1982).

Författare

Carl Henrik Carlsson

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Klockarsläkten S i Torsåker (otr ms), hos SBL. 24 famous swedish americans and their ancestors, ed B Lindwall (1996), s 63 f; SMoK.

Gustaf Erik S: Musiken i Sverige, 3, ed L Jonsson o M Tegen (1992); A Schön, G S (Prärieblomman 1902).

Carl Johan S: S Carlsson, Ståndssamhälle o ståndspersoner 1700–1865 (1949); S Eriksson, Carl XV (1954); A Jansson, Försvarsfrågan i sv politik från 1809 till Krimkriget (1935); F Lindberg, Växande stad: Sthlms stadsfullm 1862–1900 (1980); MA: matr 1771–1995 (1996); Millqvist; G S Swensson, Den parlamentariska diskussionen kring den kommunala självstyrelsen i Sverige 1817–1862 (1939); A Tjerneld, Björckar o Muréner: partiaktivitet vid borgarståndets elektorsval 1859–1865 (Partiliv i ståndsriksdagen. Adel och borgare 1850–1865, 1977), s 86ff; R Torstendahl, Teknologins nytta (1975).

Per S: S Grauers, Anna Sandström 1854–1931 (1961); Lärarmatr 1934 (1934); J Torbacke, Carl Grimberg – ett underbart öde? (1993); Väd 1953 (1953). Nekr över S i DN o SvD 8 april 1959.

Herman Albert S: A-M Hedin, H S: kooperatör med starkt intresse för internat frågor (SvD 20 dec 1996); B Hultén, Kulturtidskrifter på 30-talet (1977); Rabén, Sjögren o alla vi andra: femtio års förlagshist, ed K Bohlund m fl (1992); J Svedjedal, Bokens samhälle, 1–2 (1993); H Wolf, Internationalist på KF (DN 19 dec 1996); Väd 1997 (1996).

Per Erik Birger S: B S har avlidit (DN 8 nov 1984); Väd 1983 (1982).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Stolpe, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20299, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Henrik Carlsson), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20299
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Stolpe, släkt, urn:sbl:20299, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Henrik Carlsson), hämtad 2024-04-25.