Erik Storckenfeldt. Foto Anna Edlund. KB.

Carl Erik Gustaf Bleckert Storckenfeldt

Född:1847-06-19 – Vartofta-Åsaka församling, Skaraborgs län
Död:1902-04-07 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Maskiningenjör, Telegrafdirektör


Band 33 (2007-2011), sida 603.

Meriter

2 Storckenfeldt, Carl Erik Gustaf Bleckert, brorson till S 1, f 19 juni 1847 i Åsaka (Vartofta härad), Skar, d 7 april 1902 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: löjtnanten, godsägaren o riksdagsmannen Carl Johan S o frih Erika Lagerfelt. Elev vid H elementarlärov i Jönköping 60–64, vid Teknologiska inst, Sthlm, 65, avgångsex från fackavd för maskinbyggnad där 68, praktiserade vid lokomotivverkstäder i Sverige, Tyskland o England 68–73, maskiningenjör vid Statens järnvägstrafik (från 88 Järnvägsstyrelsen) 74, avd:förest vid femte trafikdistr:s maskinavd 75–78, maskindir 79–90, allt vid Statens järnvägstrafik, led av styr för Sv teknologfören 88, ordf där 89–91, led av komm ang utvidgn o omorganisation av KTH sept 90–dec 91, tf generaldir o chef för Telegrafstyr 21 febr 90, ord från 22 sept 93, v ordf i 1893 års järnvägskomm juni 93–okt 95, ordf i komm ang nya stater för posto telegrafverken juni 99–okt 01, delägare i Vartofta säteri i Åsaka o i Redberga i Marka, Skar.

G 11 april 1876 i Sthlm, Klara, m Clara Emilia Sophia Berlin, f 28 maj 1854 i Lund, d 30 nov 1919 i Sthlm, Engelbr, dtr till generaldirektören Nils Johan B (bd 3) o Emilia Charlotta Braune.

Biografi

Erik S ledde Telegrafverket från 1890 och fram till sin död 1902. Hans insats under dessa år präglade det sv telefonväsendets fortsatta utveckling under lång tid. S började sin tjänst vid en tidpunkt då kommunikationssektorn i Sverige genomgick en snabb omvandling. Telegrafverkets hävdvunna ställning var ifrågasatt.

När telefonen introducerades 1879–80 hade Telegrafverket intagit en avvaktande hållning. Den nya tekniken sågs som ett hot mot telegrafen och något som staten inte skulle satsa på. Det blev därför möjligt för olika privata aktörer att utveckla telefontekniken. Ett stort antal lokala telefonnät etablerades, vilka ägdes och drevs i kooperativ form. I större städer startade Bell-bolaget telefonnät. Det var också vid denna tid som L M Ericssons (bd 14) telefonverksamhet etablerades. I samarbete med H T Cedergren (bd 7) och Sthlms allmänna telefon ab (SAT) medverkade dessa tre pionjärer till att Sverige snabbt blev ett av de länder som hade flest telefoner per invånare.

Telegrafverket fick från 1881 också möjlighet att delta i utbyggnaden av lokala telefonnät. Det skedde dock i en blygsam omfattning, främst för att man inte ville konkurrensutsätta den egna telegrafen. En hörnsten i Telegrafverkets telefonnät var det lokala nätet mellan olika statliga förvaltningar och myndigheter i Sthlm. Genom detta möjliggjordes inringning av telegram till telegrafstationerna.

1880-talet var ett gyllene decennium för privata aktörer. Staten vidtog defensiva åtgärder som försvårade utbyggnaden av regionala och nationella telefonnät, men i slutet av decenniet var stora delar av Mellansverige länkade. 1888 presenterades ett förslag i riksdagen med syfte att låta privata aktörer bygga upp ett nationellt telefonnätverk, byggt efter stambanorna och det existerande telegrafnätet. K M:t avslog äskandet, men det visade att telegrafen på allvar var hotad som kommunikationsteknik och att Telegrafverkets strategi att låta telefonen utvecklas fritt visserligen varit till gagn för näringsliv och allmänhet men nu hotade verkets finanser. 1889 fick istället Telegrafverket i uppdrag att anlägga ett rikstäckande telefonnät. I och med detta ändrades statens telefonpolitik till en offensiv hållning.

Under S:s ledning kom Telegrafverket att på olika sätt prioritera telefonens utveckling, även på bekostnad av telegrafverksamheten. En viktig uppgift blev att köpa upp lokala telefonnät. S reste själv runt i hela landet och deltog aktivt i förhandlingarna. Under hans tid minskade antalet lokala telefonnät snabbt, och Telegrafverket blev den dominerande aktören på telefonmarknaden utanför Sthlm. All långväga telefontrafik hanterades också av Telegrafverket. Det unika i den sv utvecklingen kan sägas vara att hushållen så tidigt fick telefon. Taxorna behölls låga och ett nationellt nät etablerades.

S ägnade stor möda åt att lösa problemet med att abonnentnätet i Sthlm i praktiken fungerade som en privat telefonmarknad i det statliga systemet. 1891–1901 fanns ett samarbetsavtal med SAT som berättigade abonnenterna till samtrafik mellan näten till låga taxor. Samarbetet bröts när det tioåriga avtalet gick ut, vilket ledde till att abonnenterna i det privata nätet inte kunde ringa rikssamtal utan att också öppna ett abonnemang hos Telegrafverket. Under S:s ledning drev verket frågan om ett förstatligande av SAT, men riksdagen var avvaktande. Frågan fick sin lösning först 1917, långt efter det att S avlidit, då Telegrafverket köpte upp det privata abonnentnätet i Sthlm. Därmed var grunden lagd för ett integrerat nationellt telefonnät.

S byggde upp Telegrafverket till en teknikintensiv organisation, med vad som idag skulle kallas forsknings- och utvecklingsverksamhet. Han utökade också verksamheten i myndighetens verkstäder till att omfatta utveckling och innovationer inom telefonin, särskilt när det gällde transformation och telefonväxlar. De ekonomiska överskott som telegrafverksamheten genererade använde S till investeringar i telefonverksamheten, vilket helt stred emot de riktlinjer som verket tidigare arbetat under.

Parallellt med utvecklingen i Sverige pågick liknande processer i Europa. Frågan om telefonväsendet skulle vara statligt eller privat ledde till intensiva ideologiska motsättningar. Detta påverkade också synen på S:s insatser. Beroende på vilken hållning man intog i frågan om stat eller marknad präglades omdömena om honom av beundran eller avsky. I det internationella lägret var dock den höga uppskattningen samstämmig av att det i Sverige samtidigt fanns tre så starka och dominerande pionjärer inom telefonin som L M Ericsson, H T Cedergen och S.

Författare

Lena Andersson-Skog



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från S i KB o i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Krankonstruktioner. En vägledning vid beräkning och konstruktion af blocktyg, spel och lyftkranar. Med träsnitt och lithografierade plancher. Sthlm 1871. (J & A Riis). [2], 14 s, [10] pl-bl. Fol. [Tills m R Ekstrand.] – Statens telefonverksamhet åren 1881–1892. Sthlm 1893. (Beckman). [6]. 77 s, [12] pl-bl, 1 vikt karta, ill. [Dedik.] – [Rubr:] Erinringar [med anledning af de inom Svenska teknologföreningens afdelning för elektroteknik förda förhandlingar rörande starkströmskomiténs betänkande.] Sthlm 1902. (Beckman). 28 s, ill. [Undert E S. Omtr under rubr I starkströmsfrågan (Teknisk tidskrift. Allmänna afdelningen, årg 32, 1902, s 95–105, ill). Åtföljs under samma rubr av ett genmäle undert av Svenska teknologföreningens afdelning för elektroteknik (Ibid, s 105–118, ill).]

Tryckta arbeten (bidrag): Lokomotivtillverkningen, dess utveckling och närvarande ståndpunkt (Illustrerad teknisk tidning, årg 1, 1871, s 235–236, 243–245, ill). – Om lokomotivpannor (Ibid, s 290). [Forts på föregående.] – Meddelanden från utlandet. [Notiser.] I, Om linstätning (Ibid, s 316). [Denna o följande undert E. S.] II, Schwartzkopff’s universal-skrufnyckel. Apparat för filning och slipning af hålkelar m. m. (Ibid, s 364–365, ill). – Lokomotiv, vefstakar och koppelstänger (Berättelse vid Föreningen T. I:s elfte årshögtid, den 2 mars 1872, Sthlm 1872, s 20–31). [Undert: E. S–feldt.] – Meddelanden från utlandet. [Notiser.] I, Stående ångpannor vid jernverk. – Preise für den Maschinenbau von S. Levitus (Illustrerad teknisk tidning, 2, 1872, s [17]–19). [Denna o följande undert E. S. II–III ej av E S.] IV, Om den tyska och engelska lokomobiltillverkningen (Ibid, s 100–101). V, 10 centners ånghammare (Teknisk tidskrift, årg 2 1872, s 302–303). – Meddelanden från utlandet. [Notis.] I, Dubbelventil för kondensationsvattens utblåsning av ångcylindrar (Ibid, 3, 1873, s 13–14). [Undert E. S.] – Torf såsom bränsle vid de svenska järnvägarne (Ibid, s 131–135). – Nyare lokomotiv-konstruktioner. Utdrag af reseberättelse aflemnad till Kungl. vetenskapsakademien (Ingeniörs-föreningens förhandlingar, årg 10, 1875, s 67–76). – Huru skola järnvägar för mindre trafikerade landsändar lämpligast byggas och trafiken därå anordnas? (Teknisk tidskrift, 10, 1880, s 32–34). [Anförande vid Teknologföreningens i Sthlm andra sektions sammanträde den 10 dec 1879.] – Huru skall, vare sig på offentlig eller enskild väg, vinnas största säkerhet och bästa kontroll med afseende på ångpannor? Föredrag, hållet vid Teknologföreningens i Stockholm sammanträde den 10 nov. 1880 (Ibid, s 166–172). – I frågan om praktisk utbildning af elever vid och utexaminerade från Tekniska högskolan. Komitebetänkande (Ibid, 11, 1881, s 175–179). [Undert: J O Andersson, H Lilliehöök, E S.] – Om skydd i sanitärt hänseende och mot olyckshändelser för arbetare i verkstäder och fabriker. Föredrag hållet vid Teknolog-föreningens i Stockholm andra sektions sammanträde den 11 januari 1882 (Ibid, 12, s 4–12). – Oljegasbelysning enligt system Pintsch (Ingeniörsföreningens förhandlingar, 18, 1883, s 134–141). – Meddelanden från industriutställningen i Zurich [1883] (Teknisk tidskrift, 13, 1883, s [89]–94). [Rapport undert E. S.] – Meddelanden från den hygieniska utställningen i Berlin [1883] (Ibid, s [113]–122). [Rapport undert E. S.] – Yttrande och förslag angående antagandet af normalmått för skrufvar m.m. från den af Ingeniörsföreningen härför tillsatta kommittén (Ingeniörs-föreningens förhandlingar, 20, 1885, s 129–130). [Undert: N Peterson, E S, I Hallström, C A Ångström.] – Hvilka resultat föreligga vid användandet af mineraloljor för olika ändamål och under olika förhållanden? Föredrag hållet i Teknologföreningens andra sektion den 24 mars 1886 (Teknisk tidskrift, 16, s 83–88). – Den nya fotogen-reservoaren vid Värtahamnen, Stockholm. Efter ett föredrag inför Svenska teknologföreningens fackafdelning för mekanik den 28 november 1888 (Ibid, 19, 1889, s 87–88). – Kan den vanligen använda armaturen vid ångpannor anses motsvara nutidens fordringar på dylika apparater? Inledande föredrag vid Svenska teknologföreningens fackafdelning för mekanik den 27 november 1889 (Ibid, 20, 1890, s 18–23, ill). – Grafisk framställning öfver utvecklingen af statens telefonväsende (Ekonomisk tidskrift, årg 2, 1900, s [373]–380, ill, diagr).

Källor och litteratur

Källor o litt: L Andersson-Skog, The telephone-net wars: the telephone market between state and private business in Sthlm, 1890–1902 (Markets and embeddedness: essays in honour of Ulf Olsson, ed C-J Gadd, S Granér o S Jonsson, 2004); H Heimbürger, Det statliga telefonväsendet 1881–1902 (Sv telegrafverket, 1, 1931); dens, Det elektriska telegrafväsendet 1853–1902 (Sv telegrafverket, 2, 1938); H Rydin, Om det sv rikstelefonnätet (1925); C-F Helgesson, Making a natural monopoly: the configuration of a techno-economic order in Swedish telecommunications (1999); SMoK.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Erik Gustaf Bleckert Storckenfeldt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20313, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lena Andersson-Skog), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20313
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Erik Gustaf Bleckert Storckenfeldt, urn:sbl:20313, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lena Andersson-Skog), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se