Thorsten Streyffert. Foto K H Hernried. KB.

Karl Thorsten Streyffert

Född:1892-05-02 – Nora stad, Örebro län
Död:1983-07-01 – Danderyds församling, Stockholms län

Band 33 (2007-2011), sida 651.

Meriter

Streyffert, Karl Thorsten, f 2 maj 1892 i Nora landsförs, Ör, d 1 juli 1983 i Danderyd, Sth. Föräldrar: bergsingenjören Karl Axel S o Christina Amalia Rosalie Rydberg. Studentex vid H a l i Västerås 7 juni 10, elev vid Ombergs skogsskola 1 okt 10, utex där 1 sept 11, elev vid Skogshögskolan 2 okt 11, utex där 20 dec 13, revirassistent o skogsindeln:assistent i Domänverket periodvis 1 juli 14–10 jan 28, distr:chef o assistent hos Bränslekommissionen 1 juli 17–24 juni 18, ex från Handelshögskolan i Sthlm 19, expert o sekr i socialiseringsnämnden 15 jan 28–31 mars 30, doc i geografisk skogsekonomi vid Skogshögskolan 22 maj 29, innehavare av doc:stipendium där 1 jan 30–31 dec 36, inskr vid StH ht 33, FK 15 sept 34, FL där 14 dec 35, anställd i Sv cellulosa ab, Sthlm, 1 jan 37–39, prof i skogsekonomi vid Skogshögskolan 28 april (tilltr 1 juli) 39–30 juni 61, rektor där 47–30 juni 60, led av styr för Skogshögskolan o Statens skogsforskn:inst 47–30 juni 60, av kraftledn:skadeersättn:sakk jan 44–dec 50, av vägmarksersättn:sakk juni 45–dec 51, av järnvägsutredn Ljusdal– norska gränsen dec 48–nov 52, av 1956 års skogshögskoleo skogsforskn:komm juni 56–juli 61. – LLA 45, fil hedersdr vid UU 31 maj 52, skogsvetensk hedersdr i bl a Göttingen 53 o Hfors 58.

G 27 mars 1930 i Sthlm, Osc, m Ingeborg Nicoline Jerlov i hennes 2:a g, f 9 okt 1898 i Västra Sallerup, Malm, d 25 nov 1983 i Danderyd, Sth, dtr till grosshandlaren Nils Johnson o Ingrid Åkerman samt tidigare g Ekestubbe.

Biografi

Thorsten S var den förste forskaren i Norden som ägnade skogsekonomi ett vetenskapligt studium och han förblev länge en ledande företrädare på detta område. Ämnet utgör en speciell och svårbemästrad del av ekonomin eftersom produktionsmedlet, skogen, och produkten, skogens tillväxt, alltid är oskiljbart förenade, därtill under extremt lång produktionstid. Att det rör sig om en biologisk produktion, ständigt underkastad klimat, väder och vind, gör ett studium än mer komplicerat. Därtill är produktionen råvara till Sveriges största nettoexportör, en industri ständigt utsatt för internationell konkurrens och skiftande konjunkturer.

Examinerad från Skogshögskolan 1913 valde S en ekonomisk inriktning och bedrev fortsatta studier vid Handelshögskolan i Sthlm. Vid sidan av periodvis tjänstgöring i skogsstaten företog han under 1920-talet omfattande studieresor i bl a Nordamerika, Indien och Centraleuropa. Han blev 1929 docent vid Skogshögskolan i geografisk skogsekonomi, ett ämne som då gavs ganska vida ramar, och tilldelades följande år docentstipendium. Under 1930-talet var S mycket produktiv som forskare och publicerade en lång rad viktiga arbeten. Först 1939 kunde en särskild professur i skogsekonomi inrättas. S blev dess förste och självklare innehavare. Till ämnet fördes också vissa delar av de för praktiken viktiga ämnena skogsindelning, skogsuppskattning och skogspolitik. 1947 utsågs S till rektor för Skogshögskolan, en befattning som han behöll fram till sin pensionering. Både som rektor och som emeritus fortsatte S att producera artiklar i fackpressen, forskningsresultat och utredningar, många på uppdrag från skogsnäringen.

I början av sin karriär fick S rykte om sig att vara landets mest bereste skogsman. Detta trots att skogsfolk på 1920och 30talen ofta fick ge sig långt ut i världen på jakt efter både arbete och äventyr. Med sina publikationer gav han skogsnäringen en insikt i Sveriges position, dess hinder och möjligheter, i den globala skogsvärlden. Mot bakgrund av den internationella dynamik för skogsindustrin som snart följde var detta en viktig insats. Näringen insåg beroendet av omvärlden. S:s arbete Världens barrskogstillgångar (1931) var en översikt helt ny i sitt slag som han sedan följde upp med olika delstudier, bl a Rysslands naturtillgångar under femårsplanen (1933) och artikeln Nordamerikas skogstillgångar och massaindustri (1936). Utvecklingen av den globala skogsbalansen är en fråga som numera studeras noga och kontinuerligt. Skogsförödelsen i världen har i det närmaste blivit en överlevnadsfråga för stora delar av mänskligheten. Med sina internationella skogsstudier var S otvivelaktigt en vägvisare på detta område.

En uppmärksammad insats gjorde S med sitt arbete Den skogsekonomiska teorin (1938). Boken var hans tyngsta vetenskapliga specimen och förblev under lång tid ett standardverk i skogsekonomi. Detta gällde både för undervisningen vid Skogshögskolan och för näringens praktik. S tog här upp många för skogsbruket viktiga frågor, exempelvis hur tiden för skogsbeståndets slutavverkning skulle bestämmas eller skogsinvesteringars förräntning. För Sveriges del rör det sig om långa produktionstider och långsam tillväxt vilket ger en nominellt låg förräntning av kapitalet. Ekonomen kom i det sammanhanget fram till avsevärt kortare produktionstider än den praktiske skogsmannen, som tog större hänsyn till biologiska kriterier för att fastställa tidpunkt för slutavverkning. Teoretiskt var det en vanligen godtagen modell att avverka när beståndets genomsnittliga värdetillväxt kulminerade. Vid kalkyler för skogsinvesteringars lönsamhet hade kalkylräntan en helt avgörande betydelse. En hög kalkylränta gav skogsbruk låg lönsamhet. I sitt arbete diskuterade och värderade S olika uppfattningar i den stundom livliga debatten. Han tog där också upp begrepp som dyrtidstillväxt, varierande konjunkturer och priser i den mycket dynamiska näringen. De data för kostnader, priser och annat över långa serier av år som han tålmodigt insamlade har utgjort ett värdefullt underlag för senare forskares studier.

S kom också in på frågan hur snabbt den gamla norrländska och delvis misshandlade naturskogen borde ersättas av nyanlagda och mycket snabbare växande skogar. Det handlade alltså om övergången från ett exploaterande till ett uthålligt skogsbruk. En sådan utveckling blev i stor skala snart realiserad.

Under 1940- och 50-talen skedde en omvandling av det sv skogsbruket, i första hand inom det s k storskogsbruket, d v s stats- och bolagsskogsbruket. I takt med samhällsutvecklingen började löner och kostnader att starkt stiga. Inför risken av olönsamhet påbörjades en kraftfull rationalisering. Det innebar en allt längre driven mekanisering och därmed minskning av arbetskraften. Andra åtgärder för att effektivisera produktionen var att skapa större behandlingsytor (hyggen) och att anlägga skogsvägar för biltransport av virke i stället för flottning. För storskogsbruket vändes utvecklingen till en fördel i stället för att först ha varit ett hot. För den andra halvan av skogsbruket – det privatägda småskogsbruket – var förutsättningarna inte lika gynnsamma när det gällde tyngre mekanisering och stordrift. Småskogsbruket lyckades dock snart att organisera en samverkan för att nå samma fördelar som det storskaliga skogsbruket. När sedan naturvårdshänsynen allt mer stärktes blev balansen återställd.

Utan att egentligen delta i den intensiva skogspolitiska debatten blev S engagerad från bägge sidor för ekonomiska analyser. Det var också ett tecken på det förtroende man ute i näringen hade för hans objektivitet. Exempel på sådana analyser är artikeln Bondeskogsbrukets ekonomi (1953), Skogsbrukets företagsformer – en principutredning (1956) samt Lönsamheten hos olika skogsbruk (1964). Under en period med starka känslor inom skogspolitiken blev S:s kritiska klarsyn en tillgång. Genom sin ställning och sitt klara språk kom han också att utnyttjas av näringen för allmänna presentationer, t ex Sveriges skogar och skogsindustrier (1931), artikeln Skogen som råvarukälla fordom och nu (1942) och Forestry in Sweden (1958).

Till sin karaktär var S alltid intresserad, lågmäld och vänlig. Han deltog i de skogliga debatterna genom sina analyser men var motvillig att själv uppträda i näringens många exkursioner och öppna meningsutbyten. I dialogen med näringens folk, kolleger och elever var han alltid genomtänkt och försiktig, noga med att behålla sin objektivitet. Någon fängslande föreläsare var S inte men en som man noga lyssnade på. Trots en viss skygghet mot omvärlden var hans kontakter med elevkåren, kollegerna, näringen och Skogshögskolans styrelse den bästa. Från alla håll var förtroendet stort. S valdes exempelvis till elevkårens inspektor. Som rektor var han en av de drivande för tillkomsten av Skogshögskolans vackra och mycket uppskattade elevhem. S mottog också inte mindre än fem hedersdoktorat.

Under sin tid som emeritus minskade ingalunda S:s intresse för skogsnäringen. Med sitt stora kontaktnät bland yngre forskare försökte han inspirera till nya projekt. S:s stora vänkrets fick också intrycket att hans sinne blivit lättare och gladare sedan ansvarsbördan minskat. Otvivelaktigt var S en av de mest intressanta och viktiga profilerna under ”den högre skogliga utbildningens” över 180-åriga verksamhet.

Författare

Henning Hamilton



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Sverges [2. uppl: Sveriges] skogar och skogsindustrier. Sthlm: Kooperativa förbundets bokförl, 1931. 240 s, diagr, tab. [2., omarbetade uppl 1950: 200 s, diagr, tab.] – Världens barrskogstillgångar. Sthlm: Sv skogsvårdsföreningens förl, 1931. [12], 780 s, 1 vikt karta, ill. – Rysslands naturtillgångar under femårsplanen. Sthlm: Kooperativa förbundets bokförl, 1933. 215 s, ill. – The forests of Sweden. Sthlm 1938. (Bonnier). 72 s, [8] pl-bl, ill. ([Omsl:] New Sweden tercentenary publications). – Den skogsekonomiska teorien. Sthlm: Sv skogsvårdsföreningens förl, 1938. 240 s, ill. – The forest. Sweden’s ”green gold”. Published by the Royal Swedish Commission – New York World’s Fair 1939. [Impressum:] Sthlm 1939. (Nordisk rotogravyr). 61, [3] s, tab. – Les forêts et les industries forestières de la Suède. Paris: Éditions Berger-Levrault, 1939. vi, 147, [1] s, IV pl-bl, ill. (Publications de Fonds Descartes). [Sannolikt utvidgad version av The forests of Sweden (1938).] – Jordbrukets skogsinkomster. Sthlm: Kooperativa förbundets bokförl, 1941. 64 s, tab. (Jordbrukets ekonomiska läge, 3). [Utredning.] – Avverkningsberäkning för Norrland. Sthlm: IUI, 1946. 38 bl. [Industriens utredningsinstitut. Norrlandsutredningen.] – Skogskulturåtgärdernas ekonomi = The economy of artificial regeneration. [Omsl:] Sthlm: Skogsbiblioteket, Skogshögskolan (i distr), 1949. 54 s, diagr, tab. (Kungl. Skogshögskolans skrifter, 1). [Med sammanfattning på engelska.] – Förenta staternas massa- och pappersindustri med särskild hänsyn till dess råvaruförsörjning = U.S. pulp and paper industry with special reference to its supply of raw material. [Omsl:] Sthlm: Skogsbiblioteket, Skogshögskolan (i distr), 1952. 85 s, ill, diagr, tab. (Kungl. Skogshögskolans skrifter, 7). [Med sammanfattning på engelska.] – Forstund Holzwirtschaft in Schweden = Skogshushållning och skogsindustri i Sverige. [Omsl:] Sthlm: Skogsbiblioteket, Skogshögskolan (i distr), 1953. S 11–18. (Kungl. Skogshögskolans skrifter, 12). [Med sammanfattning på svenska. Särtr ur: Skogshögskolan 125 år = The Royal School of forestry of Sweden 125 years, Sthlm 1953, (Kungl. Skogshögskolans skrifter, 12/19), s 11–18.] – Skogsbrukets företagsformer. En principutredning. [Omsl:] Sthlm: Skogsbiblioteket, Skogshögskolan (i distr), 1956. 58 s. (Kungl. Skogshögskolans skrifter, 23a). [Övers till engelska 1957: Influence of ownership and size structure on forest management in Sweden. A study of fundamentals. [Omsl:] Sthlm: Skogsbiblioteket, Skogshögskolan (i distr). 44 s. (Kungl. Skogshögskolans skrifter, 23b). Kap 8 om skogspolitik saknas i översättningen.] – Världens framtida virkesförsörjning = World timber trends and prospects. [Omsl:] Sthlm: Skogsbiblioteket, Skogshögskolan (i distr), 1957. 258 s, diagr, kartor, tab. (Kungl. Skogshögskolans skrifter, 27). [Med sammanfattning på engelska. Övers till engelska 1958: World timber. Trends and prospects. Sthlm: Almqvist & Wiksell/Geber. 246 s, diagr, kartor, tab. Kap 9, De nordiska ländernas ställning (s 232–243) ingår ej i översättningen.] – Forestry in Sweden. Corvallis, Oregon: The School of Forestry, Oregon State College, 1958. 55 s, [4] pl-s, fotogr, tab. – Investments in forestry with reference to reforestation. An H.R. MacMillan lectureship address delivered at the University of British Columbia, Monday, October 3, 1960. Vancouver: Univ of British Columbia, 1960. [3], 12 s. ([Omsl:] Publications of the University of British Columbia Lecture series, 30). – Utvecklingstendenser beträffande rotvärden och priser på skogsprodukter = Price trends of stumpage and forest products in Sweden. [Omsl:] Sthlm: Skogsbiblioteket, Skogshögskolan (i distr), 1960. 181 s, diagr, tab. (Kungl. Skogshögskolans skrifter, 33). [Med sammanfattning på engelska.] – Bondeskogsbruket. Ekonomisk undersökning grundad på bokföring 1953–1960 = Farm forestry in Sweden. An economic study 1953–1960. [Omsl:] Sthlm: Skogsbiblioteket, Skogshögskolan (i distr), 1963. 207 s, ill, diagr, tab. (Kungl. Skogshögskolans skrifter, 39). [Tills m C v Malortie. Med sammanfattning på engelska.] – Price trends in forest products and stumpage. A case study in Sweden. Corvallis, Oregon: The School of Forestry, Oregon State University, 1963. 39 s, diagr, tab. – Lönsamheten hos olika skogsbruk med särskild hänsyn till företagsformer. En principutredning. [Sthlm:] LT, 1964. 63, [1] s, tab. [Utredning på uppdrag av Sveriges skogsägareföreningars riksförbund.] – Skogsproduktionen. Mål och medel. Föredrag vid Svenska skogsvårdsföreningens årsmöte den 3 mars 1964. Norrtälje 1964. (Norrtelje tidning). 18 s. [Består av två föredrag utan egna titlar, av T S (s [3]–8) o C Carbonnier (s [9]–18). T S:s föredrag särtr av: Skogsproduktionens mål och medel. (Föredrag vid …) (Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, årg 62, 1964, s [97]–104). C C:s föredrag särtr av: Beståndsbehandlingens inflytande på produktionen. (Föredrag vid …) (Ibid, s [105]–121). De bägge föredragen följdes av Diskussion (Ibid, s [123]–144) med 17 inlägg.] – Handbok i skogsekonomi. Sthlm, Gbg, Upps: Almqvist & Wiksell, 1965. 399, [1] s, ill. – World pulpwood. A study in the competitive position of pulpwood in different forest regions. Sthlm: Almqvist & Wiksell, 1968. 213 s, karta, tab. – Vårt skogsbruk av i dag och i morgon. Sthlm: Sveriges skogsvårdsförbund, 1970. 107 s, diagr, kartor, tab. – Higher forestry education in Sweden. Sthlm 1971. 10 bl. – Skogsvärdering. En metodstudie = Forest valuation. A study of methods. Sthlm 1971. [2], 139 bl. (Rapporter, Institutionen för skogsekonomi, Skogshögskolan, 13). [Med sammanfattning på engelska.]

Tryckta arbeten (bidrag): Pacifickustens virkestillgångar och trävaruindustri (Norrlands skogsvårdsförbunds tidskrift, 1921, s [161]–282, diagr, tab). – De geografiska förutsättningarna för Pacifickustens massaindustri (Skogsvännen, Utg av Norrlands skogsvårdsförbund, 1921, s [45]–63, tab). – Terpentinframställning i Förenta staterna (Norrlands skogsvårdsförbunds tidskrift, 1922, s [153]–165, ill). – Förenta staternas virkestillgångar och deras framtida betydelse för världsmarknaden (Skogsvårdsföreningens tidskrift, årg 20, 1922, s [1]–60, diagr, fotogr, tab). – Om basvägar samt förutsättningarna för användande av mekanisk drivkraft vid avverkningar (Skogsvännen, 1926, s [91]–103, ill). [Med utgångspunkt i: A M Koroleff o R Bryant, The transportation of logs on sleds (New Haven 1925).] – Den japanska massaindustriens förutsättningar och framtid (Svensk pappers-tidning, årg 30, 1927, s 325–329, ill, fotogr). – Skogsbruk i tropikerna (Skogen, årg 15, 1928, s 121–124, fotogr). – Bosnien, Balkans skogrikaste provins. Några iakttagelser från ett besök i Bosnien (Ibid, s 559–562, fotogr). – Die Wälder Schwedens (Erde und Wirtschaft, Jahrg 3, 1929/30, s [145]–160, diagr, tab). – En indisk skogsförsöksanstalt. Om verksamheten vid Dehra Dun (Skogen, 16, 1929, s 237–240, fotogr). – Skogliga intryck från Japan. Minnen från en studieresa. I, Japans skogsvegetation (Ibid, s 597–601, fotogr). II, Skogsbruket (Ibid, s 621–625, fotogr). – Finlands virkesbalans (Ibid, 17, 1930, s 164–165). – Ett intressant skogsland – Österrike (Ibid, s 404–406, fotogr). – Europas virkesförsörjning. Föredrag vid Svenska skogsvårdsföreningens sammanträde den 14 mars 1930 (Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, årg 28, 1930, s [460]–495, diagr, kartor, tab). – Går världen mot skogsbrist? (Skogen, 18, 1931, s 29–34). – Några fakta och reflexioner kring frågan om den ryska konkurrensen (Skogsvännen, 1931, s [1]–20, ill, fotogr). – Finska skogar och skogsindustrier (Ibid, 1932, s [1]–18, ill, fotogr). – Världshandelns stapelvaror. XI, Sågade trävaror (Index. Månadsskrift utg av Sv handelsbanken, årg 7, 1932, s 60–81, diagr, ill). – Vår trävaruindustri och världsmarknaden (Nationalekonomiska föreningens förhandlingar, 1933, s [121]–163, diagr, tab). [Rubr: Nationalekonomiska föreningens sammanträde den 19 oktober 1933. Inledningsanförande av T S, s {121}–153. Diskussion, s 153–163, med 4 inlägg därav en kort replik av T S på s 162.] – Den ryska konkurrensen (Norrlands skogsvårdsförbunds tidskrift, 1933, s [199]–210, tab). – Den svenska träförädlingsindustriens räntabilitet och produktionskostnader (Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, 31, 1933, s [267]–334, diagr, tab). – Rysslands skogstillgångar och trävaruindustri (Ibid, s [399]–487, ill, fotogr, tab). – Softwood resources of Europe (Economic geography, vol 10, 1934, s [1]–13, kartor, fotogr). – Skogsprodukterna och världskrisen (Studier tillägnade Henrik Hesselman på hans 60-årsdag den 28 januari 1934, Red: E Lundh, Sthlm 1934, (Centraltr), (Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, 32, 1934, h 1/2), s [221]–230, tab). [Studier … även som särtr s å (bibliofiluppl i 50 numrerade exemplar).] – Bilaga D, De sannolika utsikterna i fråga om exporten av trävaror, pappersmassa och papper från Sverige under de närmaste åren (Betänkande angående råvaruförsörjning, produktion och arbetarantal m.m. vid skogsindustrierna. Avgivet den 29 juli 1935 av 1933 års skogsindustrisakkunniga, Sthlm 1935, (Statens offentliga utredningar, 1935:36), s [245]– 276, tab). – En flygtur over British Columbia. Ett snapshot från doc. Th. Streyfferts senaste amerikaresa (Skogen, 22, 1935, s 27–29, fotogr). – Arbetslöshet skapar skogsvård i Förenta staterna (Skogsvännen, 1935, s [47]–58, fotogr). – Skogsindustrisakkunnigas betänkande (Ibid, s [96]–107, tab). [Om 1933 års skogsindustrisakkunnigas betänkande angående ”råvaruförsörjning, produktion och arbetareantal m. m. vid skogsindustrierna”.] – Skogstillgångar och skogshantering (Sveriges industri. Översikt utg av Sveriges industriförbund till dess tjugofemte årsmöte den 7 maj 1935, Sthlm 1935, (Iduns tr), s 271–285, ill). [2.– 3. uppl 1936.] – Skogsbruket och folkförsörjningen (Skogliga studier tillägnade A. Edwin Ohlsson på hans 70-årsdag den 6 maj 1936, Sthlm 1936, s [407]– 425, ill, tab). [Även utg med identisk paginering som: Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, 34, 1936, h 2.] – Nordamerikas skogstillgångar och massaindustri (Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, 34, 1936, s [1]–107, ill, diagr, fotogr, tab). – Nordiskt skogsbruk 1936. IV, Sverige (Ibid, 35, 1937, s 400–403). [Undert: T. S.] – Skogsbrukets rationaliseringsbehov (Skogen, 26, 1939, s [159]–161). [Anon. Sammanfattning av T S:s föredrag vid Svenska skogsvårdsföreningens årsmöte 1939.] – Bondeskogarnas ekonomi (Kungl. Lantbruksakademiens tidskrift, årg 79, 1940, s [451]– 464). [Föredrag hållet vid Kungl. Lantbruksakademiens sammankomst den 18 nov 1940.] – De skogsekonomiska teoriernas praktiska tillämpning. Provföreläsning över förelagt ämne för professuren i skogsekonomi vid Skogshögskolan den 18 november 1938 (Norrlands skogsvårdsförbunds tidskrift, 1940, s 25–42). – Det allmännas skogspolitik. Provföreläsning för professuren i skogsekonomi över självvalt ämne den 19 november 1938 (Ibid, s 237–251). – Skogsvård och träförädling (Svenska folket genom tiderna. Vårt lands kulturhistoria i skildringar och bilder, Red av E Wrangel, Under redaktionell medverkan av A Gierow, B Olsson. [Eget titelbl:] Bd 11, Det nya århundradet, Malmö: Allhem, 1940, s 161–198, [1] pl-bl, ill, fotogr). – Skogsekonomiens uppgift. Installationsföreläsning den 14 oktober 1939 vid tillträdandet av professuren i skogsekonomi (Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, 38, 1940, s [37]–46). – Skogen som råvarukälla fordom och nu (Norrland. Natur, befolkning och näringar, Utg av Geografiska förbundet i Stockholm och Industriens utredningsinstitut, [Verso:] Huvudred: M Lundqvist, Sthlm: Industriens utredningsinstitut, 1942, ([Omsl:] Ymer, [årg 62,] 1942, h 3/4), s 449–492, [1] vikt karta, ill). – Den norrländska träförädlingsindustrien (Ibid, s 493–536, ill, fotogr, tab). – Skogsavfallet och dess tillvaratagande (Tillvaratagande och förädling av mindervärdigt virke samt avfalls- och biprodukter i skogsindustrien, [Utg av] Industriens utredningsinstitut, Norrlandsutredningen, Sthlm: IUI, 1942, s [15]–46, tab). – Skogligt ekonomiska synpunkter på skogsavfallets utnyttjande. Inledande föredrag på Norrlands skogsvårdsförbunds årsmöte i Umeå den 7 juli 1944 (Norrlands skogsvårdsförbunds tidskrift, 1944, s 266–286). – Olof Eneroth. *2/11 1886 †12/11 1945 (Ibid, 1945, s 372–375). – Hur skogen fick sitt värde (Den svenska skogen. Radioföredrag 1944–1945 av T Lagerberg m fl, Sthlm: Radiotjänst, 1945, ([Förtitel:] Radiobiblioteket, 7), s 23–36, [4] pl-s, ill). – Förhållandet mellan skogsbruk och jordbruk i den framtida jordbrukspolitiken (Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, 45, 1947, s [1]–10). [Föredrag vid Föreningen Sveriges skogsstyrelsers årsstämma den 17 dec 1946.] – Hushållningen med vårt skogskapital. Föredrag vid Kungl. Lantbruksakademiens högtidssammankomst den 28 januari 1948 (Kungl. Lantbruksakademiens tidskrift, 87, 1948, s [48]–60). – Den högre skogsundervisningens omorganisation. Föredrag och diskussion vid Svenska skogsvårdsföreningens årsmöte 1948 (Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, 46, 1948, s [117]–143). [Inledningsföredrag av E Höjer (s [117]–122) o T S (s 123–131). Diskussionen (s 131–143) bestod av 14 inlägg, varav det avslutande av T S återges på s 142–143.] – Skogens betydelse för vårt folkhushåll (Skogsekonomi. Föredrag vid Sparfrämjandets kurs i skogsekonomi vid Kratte masugn, [Red: K Tham,] Sthlm: Sparfrämjandets förl, 1949, ([Omsl:] Sparbankernas skriftserie, 7), s 7–19). – Samhällsintresset och skogsbruket (Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, 48, 1950, s [325]–342). – Utvecklingsbar skog (Skogen, 38, 1951, s 50–54). [Rubr: Debatten om skogsvårdslagen. Åtföljs av ytterligare två inlägg, av P O Welander o L-G Romell (s 54–56, 64).] – Hälsningsanförande vid Skogsveckans öppnande 12 mars 1951 (Ibid, s 67–68, 83–85). – Den nya skogslagen. En kritik och några riktlinjer (Ibid, s 16*–18*, 22*). [Inlägg i debatten om skogsvårdslagen.] – Aktuella skogsproblem (Svensk tidskrift, årg 38, 1951, s 213–222). – Principiella synpunkter på fördelningen av skogsbrukets kostnader (Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, 49, 1951, s [173]–190). [I denna första artikel i ämnet behandlas korttidskostnader, i en senare artikel från 1954 långtidskostnaderna.] – Tysk skogspolitik och svensk (Skogen, 39, 1952, s 94*–96*). – Bondeskogsbrukets ekonomi (Ibid, 40, 1953, s 24–32, diagr, tab). [Gemensam rubr för två föredrag av T S o hans assistent G v Malmborg på Skogsvårdsstyrelsens förbunds årsstämma den 3 dec 1952. T S:s föredrag återges på s 24–27.] – Principiella synpunkter på kostnadernas fördelning i skogsbruket (Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, 52, 1954, s [299]–316). [I den första artikeln i ämnet (1951) behandlades korttidskostnaderna, i den senare långtidskostnaderna.] – Skall ofullständiga jordbruk kompletteras med skog? (Norsk skogindustri, 1955, s 487–494). – Ett viktig rekryteringsproblem (Skogen, 42, 1955, s 77–78). [Om skogsutbildad personal med högre examina.] – Komplettering av ofullständiga jordbruk med skog. Ur ett föredrag inför Stockholms jägmästarklubb (Ibid, s 239–240, 255). – Professuren i skoglig arbetslära (Ibid, s 257). – Stora och små driftsenheter i skogsbruket (Norsk skogbruk, 1956, s 535–540). – Småbrukens förutsättningar förlegade (SIA. Skogsindustriarbetaren, 1956, nr 2, s 13–14, 29, 31). – Stödskogsidén förfelad (Ibid, nr 3, s 13–14, 28). – Kulturkostnaden – investering eller avverkningskostnad (Skogen, 43, 1956, s 194, 197–198). – Synpunkter på skogsbrukets företagsformer (Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, 54, 1956, s [211]–221). [Föredrag på Sveriges skogsägareförbunds årsmöte den 16 april 1956.] – Synpunkter på skogspolitiken (Skogen, 44, 1957, s 51–52). [Följdskrift till: H. H., Man talar vidare om Per Edvin Sköld (Ibid, 43, 1956, s 688).] – Nya antagningsbestämmelser för studerande vid skogshögskolan (Ibid, 44, 1957, s 142, 147). – Undervisningen vid skogshögskolan. Är de utexaminerade civiljägmästarna för gamla? (Ibid, s 669, 677). – Skogsbrukets framtid (Arbetaren, årg 37, 1958, nr 40, s 14). – Målsättning, investering och lönsamhet i skogsbruket. [I] (Skogen, 45, 1958, s 178, 181). II, Målsättningen och dess inflytande på investeringarna hos olika skogsägargrupper (Ibid, s 215–216). – Finskt fakultetsjubileum (Ibid, s 378). [Rapport sign T. S. från firandet av 50-årsjubiléet av Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid HforsU den 29 maj 1958.] – Värdering av skogsmark och växande skog (Svensk lantmäteritidskrift, årg 50, 1958, Norrtälje 1958–59, s [276]–289). [Ingår även i särtr: Skogsvärdering. Specialupplaga av svensk lantmäteritidskrift, 5–6, 1958, [Norrtälje] 1959, s 4–17. Omtr som: Värdering av skogsmark och växande skog. Principiella synpunkter (Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, 57, 1959, s [109]–120).] – Skogsbruket och den tekniska utvecklingen (Ibid, s [499]–507). – Samordning mellan högre skoglig undervisning och forskning med särskild hänsyn till förhållandena i våra nordiska grannländer (Skogen, 47, 1960, s 217–219). – Synpunkter på skogsbrukets ekonomi. Föredrag och diskussion vid Svenska skogsvårdsföreningens årsmöte 1960 (Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, 58, 1960, s [105]–151). [T S:s föredrag återges på s 105–118. S [119]–151: Diskussionen om skogsbrukets ekonomi. Diskussionen innehöll 17 inlägg, varav det av T S återges på s 146–147.] – Management of small forest holdings in Sweden (Comparisons in resource management. Six notable programs in other countries and their possible U.S. application. Essays by H C Darby m fl, Ed by H Jarrett, Baltimore: Johns Hopkins Press, 1961, s 52–73). [Volymen återger föredragen hållna vid Resources for the Future Forum on Comparative Resources Policy and Administration (Washington, D.C, 1961). Ny utg 1965: Lincoln, Nebraska: University of Nebraska Press.] – Dyrhetstillväxten. I–II (Skogen, 48, 1961, s 136–137; 160–161). – Skogsbruket som ekonomiskt företag (Skogen och skogsbruket, Under red av E A Lindh, F Stålfelt, T Wennmark, Red-sekreterare o bildred: B Haglund, [Sthlm:] Svensk litteratur, 1961, s 44–[60], tab). – Skogsforskningens mål och medel (Ibid, s 412–428). – Norrlands skogsbruk under omdaning. Föredrag vid 1961 års Norrlandsmässa (Norrlands skogsvårdsförbunds tidskrift, 1962, s 113–129). – Pappersförbrukning och råvarubas i världsperspektiv (Svensk papperstidning, 65, 1962, s 90–94, tab). – Världens virkesförsörjning och Sveriges skogsbruk (Norrlands skogsvårdsförbunds tidskrift, 1963, s 115– 137, diagr, tab). [Föredrag i LA den 4 april 1963.] – Kulturkostnaden – avverkningskostnad eller investering (Skogen, 50, 1963, s 323–324, 326). – Diskussion (Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, 61, 1963, s [141]–144, tab). [Följdskrift till E W Höjer, Skogsbrukets ekonomiska läge (Föredrag hållet vid Svenska skogsvårdsföreningens årsmöte den 5 mars 1963) (Ibid, s [127]–140, diagr). – Det kombinerade jord- och skogsbruket (Skogen, 51, 1964, s 56–57). – Världens virkesförsörjning och Sveriges skogsbruk. Föredrag vid Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens sammankomst den 4 april 1963 (Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens tidskrift, 103, 1964, s [25]–54, ill, diagr, tab). [S 46–54: Diskussion med två inlägg: L Sjunnesson (s 46–48), P Argal, Forestry and forest resources of India (s 48–54).] – Storleksordningens betydelse i bondeskogsbruket (Norrlands skogsvårdsförbunds tidskrift, 1965, s 231–240). – Intryck från skogsbruket i östra Kanada (Skogen, 52, 1965, s 306–309). – Tropiskt skogsbruk – en framtida konkurrensfaktor? (Ibid, s 450–452, 459, fotogr). – Malingsbo revir 1912–1960/62. En skogsekonomisk studie (Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, 63, 1965, s [19]–53, tab). – Kan skogsbruket betala industriens stigande löner? (Skogen, 53, 1966, s 327–329). [Följdskrift till H H, Man talar om … löner (Ibid, s 381).] – Världen, virket och vi. Efterskörd från Världsskogskongressen i Madrid i år (Ibid, s 514–515). [Övers av T S:s inlägg i paneldiskussionen World trends in wood resources and requirements.] – Världens skogstillgångar och deras framtida tillräcklighet (Sveriges skogsvårdsförbunds tidskrift, årg 64, 1966, s 561–578, tab). – Råvarukostnader i konkurrentländer till nordisk skogsnäring (Cellulosaindustrins vedkostnader. En internationell överblick. Föredrag och inlägg år 1967–68 i avdelningen för skogliga, skogs- och träteknologiska vetenskaper, Redigering: V Runnström-Reio o R Palm, Sthlm 1968, (Ingenjörsvetenskapsakademiens meddelande, 152), s 7–12). – Produktionskostnaden för massaved. Professor Thorsten Streyffert diskuterar kostnaderna i olika skogsregioner (Skogen, 55, 1968, s 64–66). – Kostnad och lönsamhet vid skogsproduktionen. D I, Produktionskostnaden (Sveriges skogsvårdsförbunds tidskrift, 66, 1968, s [351]–380, tab). D II, Lönsamheten (Ibid, s [447]–477, diagr, tab). – Skogsbrukets investeringar. Avsnitt [1]–2 (Skogen, 56, 1969, s 76–77; 108–109, 126). – Korttids- och långtidsperspektiv på det svenska skogsbruket. I, Föredrag vid Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens sammankomst den 10 april 1969 (Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens tidskrift, 109, 1970, s [39]–57, ill, diagr, tab). [Följdskrifter: H G Lindberg, Korttids- och … II, Några synpunkter på kostnaderna för avverkning och transport i Nordamerika och Sverige. Inlägg till Föredrag vid Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens sammankomst den 10 april 1969 (s [58]–61); Diskussion (s 61–65) med inlägg av S Fahlgren (s 1–64), N-E Nilsson (s 64), H Osvald (s 64–65) o T S (s 65).] – Tropiska regnskogar. Problem och framtidsutsikter (Skogen, 60, 1973, s 125–126, 128). – Skogsvärdering under omprövning = Evaluation of a forest property (Sveriges skogsvårdsförbunds tidskrift, 73, 1975, s 47–86, diagr, tab). [Summary, s 83–84. Följdskrifter: I Fridell, Mervärde eller inte mervärde vid skogsvärdering? (Ibid, s 493–497, ill), T S, Genmäle (Ibid, s 498–499).] – Skogsföretagets beskattning (Ibid, 74, 1976, s 639–653, tab). [Följdskrift: K O Andersson, Kommentar till professor Thorsten Streyfferts artikel om skogsbeskattningen (Ibid, s 654–655).] – Dagens skogspolitik – problem och framtidsutsikter (Ibid, 75, 1977, s 475–497, tab). – Dagens skogsbruk – och morgondagens. Ett skogsbruk för värdeproduktion (Ibid, 77, 1979, s 5–18, tab). [Följdskrifter: N Wieslander, Gallringsfritt granskogsbruk för större värdeproduktion (Skogen, 1980, nr 9/10, s 8–9); B Häggström, Några kommentarer till: ”Dagens skogsbruk – och morgondagens…” och ”Gallringsfritt granskogsbruk…” (Sveriges skogsvårdsförbunds tidskrift, 78, 1980, nr 6, s 41–44); T S, ”Stamkvistning ger grovt virke”. ”Häggström kvar på kolvedhuggartiden” (Skogen, 1981, 5/6, s 62–63).] – Thorsten Streyfferts kommentar: – Kan vi göra något liknande vore mycket vunnet (Skogen, 1980, nr 9/10, s 7). [Följdskrift till: E Petersson, Ett gallringsfritt skogsbruk. Helt ny metod för avsevärt ökad virkesproduktion (Ibid, s 6–7).] – Skogsbrukets ekonomi i övre Norrland (Sveriges skogsvårdsförbunds tidskrift, 80, 1982, nr 5, s 5–20, ill, tab). – Vidare bidrag (endast delvis efterforskade): Forstwissenschaftliches Centralblatt (1 bidrag 1930), Kommersiella meddelanden utg av Kungl. Kommerskollegium (1 bidrag 1933), Pappers- och trävarutidskrift för Finland (4 bidrag 1929, 31), Skogsbrukeren (1 bidrag 1934), Svensk trävarutidning, Svensk pappersmasse-tidning (6 bidrag 1926–27, 31–32), Trävaruindustrien (3 bidrag 1926–27), Årsbok, Centralskogssällskapet Skogskultur r.f. (Hfors, 1 bidrag 1933, tr 1934). – 2 kortare bidrag i Skogen 1933 o 43. 8 recensioner i Ekonomisk tidskrift 1944, Norrlands skogsvårdsförbunds tidskrift 1945, Skogen 1933 o 62 samt Sveriges skogsvårdsförbunds tidskrift 1932, 33, 43 o 59.

Källor och litteratur

Källor o litt: Jordbruksdep:s konseljakter 28 april 1939, nr 7, RA. K-G Löfgren o L Mattsson, T S – ekonom o skogsman (Föregångare inom företagsekonomin, ed L Engwall, 1995), o där anf litt. – Nekr över S i DN o SvD 7 juli 1983 (G v Malmborg).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl Thorsten Streyffert, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34528, Svenskt biografiskt lexikon (art av Henning Hamilton), hämtad 2019-01-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34528
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl Thorsten Streyffert, urn:sbl:34528, Svenskt biografiskt lexikon (art av Henning Hamilton), hämtad 2019-01-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se