Sven Gudmund Strömwall

Född:1704-08-04 – Lidhults församling, Kronobergs län
Död:1752-01-07 – Odensjö församling, Kronobergs län

Präst, Pedagog


Band 34, sida 52.

Meriter

Strömwall, Sven Gudmund, f 4 aug 1704 i Lidhult, Kron (Växjö hm; fdb saknas), d 7 jan 1752 i Odensjö, Kron. Föräldrar: bonden Gudmund Larsson o Marta Svensdtr. Inskr vid LU 28 sept 23, vid univ i Greifswald 5 sept 30, magister där 13 dec 30, prästv 21 dec 38, predikant vid Rymanska fattighuset o adjunkt i Hedvig Eleonora förs, Sthlm, 38, kyrkoherde i Odensjö, Växjö stift, från 42 (tilltr 43).

G 7 juni 1743 i Sthlm, Klara, m Christina Sophia Nordström, f 19 sept 1723 där, Hedv El, d 19 febr 1769 där, Nik, dtr till bryggaren Mathias N o Barbro Avander samt omg m guldsmeden Nils Hoffberg.

Biografi

Sven S, bondson från Lidhults socken, kom till LU 1723, nitton år gammal. Att döma av hans senare pedagogiska författarskap tog han där bestående intryck av Andreas Rydelius (bd 31) undervisning. S erhöll 1727 stipendium från filosofiska fakulteten och behöll detta till 1731. Från 1727 var han också informator för de unga bröderna Magnus och Carl Hans Ljungfelt, vilka bägge han 1730 åtföljde på en utrikes studieresa. Samma år inskrevs S vid Greifswalds universitet där han erhöll magistergraden, utan att ha disputerat på någon tryckt avhandling. Åren därefter höll han privatkollegier för hågade studenter. S:s försök att erhålla adjunktur stäcktes emellertid av det tyska universitetets ovilja att anställa infödda svenskar.

I Greifswald presiderade S för två av honom själv skrivna avhandlingar. Den första, framlagd 1731 med Gustav Ruder (bd 30) som respondent, var en vidräkning med den skildring av Sverige som fanns i Johann Hübner d y:s 1730–31 i Hamburg utgivna Vollständige Geographie. Den andra, framlagd 1733 med pomraren Timotheus Merzahn (adlad von Klingstädt) som respondent, utgjorde den första, allmänna delen av en ofullbordad dissertationssvit om sätten att skilja sanning från villfarelse, och där elden riktades mot skeptiker, naturalister och indifferentister.

Återkommen till Sverige 1734 ägnade sig S åt pedagogisk och kyrklig verksamhet. Han prästvigdes 1738 och tjänstgjorde vid Rymanska fattighuset och i Hedvig Eleonora församling i Sthlm.

S utgav 1736 den första av sina avhandlingar i omarbetad svensk dräkt, Historiska och politiska anmärckningar öfwer the saker, som uti Sweriges beskrifning af utländska scribenter antingen aldeles nekas, eller och falskeligen berättade warda. Med argument från stormaktstida historieskrivning och temperamentsläran, men även från naturvetenskaper och faktiska förhållanden tillbakavisade S harmset Hübners påståenden om svenskens och Sveriges natur. Enligt S var svenskarna ett klokt och lärt folk, som utmärktes av krigisk förmåga, snille och dygder. Sverige var ett tempererat land med varierande jordmån och god tillgång till metaller. Han försvarade i denna skrift även det merkantila ekonomiska systemet och de inhemska manufakturerna mot Hübners kritik. S drevs här lika mycket av ett pedagogiskt som patriotiskt syfte; det var för ungdomens historie- och geografistudier han utgav skriften på svenska.

Mest känd är S för sitt pedagogiska verk En lättad och förbättrad lärdoms wäg …, utgiven av Peter Momma (bd 25) 1739. Den omfångsrika skriften var avsedd som en metodisk vägledning för privata informatorer som hade att undervisa bättre bemedlades barn, men innehöll även synpunkter på den offentliga undervisningen. Den består av tre delar, varav den första behandlar undervisningens allmännare aspekter, medan de senare tar sig an de skilda vetenskaperna. S anlägger genomgående tre synvinklar: vilken nytta undervisningen och vetenskapen har, för studenten och alldeles särskilt för riket, vilken didaktisk metod som skall användas samt vilket temperament som passar den specifika vetenskapen.

S var influerad av John Lockes kunskapsteori och ansluter i den allmänna delen till dennes uppfattning att människosjälen är en oskriven tavla, på vilken uppfostraren kan verka. Läraren skall hos eleven väcka håg och lust till lärdom, vilket innefattar att gå sakta fram och att undvika bestraffningar eller tvång. Läraren skall hellre ge ros än ris och skall motivera lärjungen med studiernas nytta för den enskilde och riket. S var kritisk till sin tids utbildning, som han ansåg fäste för stor vikt vid latinet. Latinet behövdes inte för en yngre adelsmans uppfostran hade han skrivit i sitt manus, men mildrat detta efter påpekande från censor librorum Gustaf Benzelstierna (bd 3). Endast för kyrkoherdar och vid universiteten var latinet av nöden, sägs det i Lärdoms väg. För verksamheter i rikets tjänst var lärjungen mera betjänt av moderna språk och svensk vältalighet. Nyttoaspekten är framträdande också i S:s behandling av undervisningen i naturkunskap, historia, etik m fl ämnen.

Precis som Locke ville S tona ner utanläsning och minnesträning för att i stället fokusera på uppövning av förståndet och omdömesförmågan. Undervisningen i de olika ämnena skulle därför bygga mindre på läxdunkande och mer på exempel ur erfarenhetens värld. S beskrev hur detta kunde ske i sex stadier med en blandning av förklaring, eftertanke och repetition, och sägs här ha föregripit den Herbartska skolans formalstadieteorier (Herrlin).

S var en pedagogisk reformman, med idéer som pekade framåt. Han inspirerades inte bara av Rydelius och Locke, utan även av tyskt upplysningstänkande av Christian Thomasius snitt. S omfattade också tidens intresse för ”snillevalet”, som betonade att valet av studieväg skulle lämpas efter lärjungens begåvning och inte tvärtom. S motiverade detta med temperamentsläran i humoralpatologisk tappning, ett tankekomplex redan statt på avveckling, och tog det så långt att han utpekade vilka vetenskapliga ämnen som passade för de olika temperamenten. Denna kluvenhet mellan framåtsyftande reformpedagogik och en äldre tankevärld var återkommande hos S, som även ansåg andevärlden höra till vetenskaperna (pneumatica) och bokstavligen såg satans verkningar i bestridandet av mirakler och underverk.

S har av en äldre bedömare kallats ”en lärd och allvarsam man” (Rogberg) och av en senare ”en mer än vanligt beläst och vetenskapligt intresserad man” (Herrlin).

Författare

Benny Jacobsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Enfallige bröllops-rim, hwaruti Janus examinerar och approberar Astrilds nyligen utförde bedrifter, förestälte, på … Wilhelm Faxes … samt … Anna Christina Mollers bröllops-dag, som firades i Lund d. 18. novemb. 1729. [Bröllopsdikt.] Lund u å [1729.] (Kongl. Carolinska academiens boktr). [4] s. 4:o. – Dissertatio academico-apologetica, nonnullis positionibus, ratione et historia suffultis, ineptos errores et calumnias, qvibus Joh. Hübnerus … in geographia recens edita, Sveciam proscindere aggressus est, impugnans atqve discutiens … Academia Gryphiswaldensi, ad diem XVI. Avgvsti, anni MDCCXXXI. candidorum examini ea, qva decet, modestia sistunt, præses M. Sveno Gudm. Strömwall, Smalandia – Svecvs, necnon respondens … Gustavus Ruder … horis locoq solitis. [Akad avh Greifswald.] Gryphiswaldiæ 1731. (C Hœpfner). [4], 56, [1] s. 4:o. [Följdskrift till J Hübner, Vollständige Geographie (1730–31). Bearbetad version: Historiska och politiska anmärckningar … (1736).] – Commentationis academicæ, de vero, a vero aberrandi, modo, Partem primam et generalem … die XIII. Martii, anni MDCCXXXIII. candidæ eruditorum disquisitioni sistunt, præses S G S, Smal. Svec. atque respondens T Merzahn … [Akad avh Greifswald.] Gryphiswaldiæ u å [1733]. (C Hoepfner). [8], 56 s. 4:o. – Historiska och politiska anmärckningar öfwer the saker, som uti Sweriges beskrifning af utländska scribenter antingen aldeles nekas, eller och falskeligen berättade warda. I anledning af the uti Johan Hübners hin yngres, geographie befintelige willfarelser, then studerande ungdomen och androm til tienst och wälment underrättelse, på ägen bekostning, utgifna af S G S. Sthlm 1736. (F P Paulssen). [16], 159, [1] s. 8:o. [Följdskrift till J Hübner, Vollständige Geographie (1730–31). Bearbetad version av: Dissertatio academico-apologetica … (1731).] – En lättad och förbättrad lärdoms wäg, uti hwilken alla lärda wettenskaper afhandlas: 1. Til theras nytta och betienande uti riket. 2. Til theras lättaste och grundeligaste methode och läre-art. 3. Til the naturlige förstånds gåfwor, som hwar och en wettenskap fordrar och äskar; i synnerhet. Then private information til tienst författad af S G S … Sthlm: Momma, 1739. (Kongl. tr). [38], 320 s, s 323–444, [6] s. 8:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: G Benzelstierna, Censorsjournal 1737–1746, ed L Bygdén o E Lewenhaupt (1884–85); A Herrlin, S G S: en sv 1700-talsdidaktiker av Lockes skola (Till Bengt J:son Bergqvist den 5 okt 1920, 1920), o där anf källor o litt; G Kaleen, Huvuddragen i den sv handelsundervisn:ens hist fram till år 1830 (1952); D Löfberg, Det nationalekon motivet i sv pedagogik under 1700-talet (1949); Die Matrikel der Universität Greifswald … 1700–1821, ed R Schmidt o K-H Spiess (2004); J Nordin, Ett fattigt men fritt folk (2000); S Rogberg, Hist beskrifn om Småland i gemen (1770); I Seth, Univ i Greifswald o dess ställn i sv kulturpolitik 1637–1815 (1952), o där anf källor o litt; W Sjöstrand, Pedagogik o temperamentslära (1943); A Wiberg, Sverige inför Europa för 200 år sedan (Jorden runt: magasin för geografi o resor, 1939); dens, Reformpedagoger, 3–6: Ruder, Hammar, Browallius, Nording (ÅSU 66, 1943), o där anf källor o litt; Växjö hm, 3 (1929).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven Gudmund Strömwall, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34616, Svenskt biografiskt lexikon (art av Benny Jacobsson), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34616
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven Gudmund Strömwall, urn:sbl:34616, Svenskt biografiskt lexikon (art av Benny Jacobsson), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se