Nils Sture (1512-1527/28). Sigill på brev 25 nov 1527, D9 Norge, DRA.
Mauritz Sture (1552-92). Målning av okänd konstnär SPA.

Sture (yngre ätten), släkt



Band 34, sida 84.

Biografi

Sture (yngre ätten). Väpnaren Nils S (d tidigast 1393) förde i sitt vapen en spets nedifrån. Han har tidigast kunnat beläggas 1364, då han i Halmstad tillsammans med Erik Kettilsson (Puke; bd 29), den svenske kungen Magnus Erikssons trognaste anhängare, beseglade ett brev, som utfärdats av den danska ätten Brahes äldste säkert kände halländske stamfar. Något av åren 1364–66 dubbades han till riddare, sannolikt samtidigt med Erik Kettilsson och i så fall av kung Magnus. S var en av de 44 riddare som 1377 i Nyborg på Fyn tillsammans med drottning Margareta, hennes son Olof, de danska biskoparna och 88 väpnare utfärdade ett förpliktelsebrev att upprätthålla det bestående rättstillståndet. Hans gods låg i Halland och Skåne, och han har endast kunnat beläggas i sju eller åtta brev, av vilka ett för drottningen men intet från kung Albrekts territorium.

Hans son Sven S (d 1424) har tidigast kunnat beläggas 1386 och nämns två år senare som en av Algot Magnussons sju medsigillanter i dennes brev för Margareta om Öresten, Opensten, Mark och Kind. Liksom Algot Magnusson (Sture, sjöbladsätten) förekommer han också i breven från Lindholmen och Helsingborg 1395 samt Nyköping 1396. Av brev från 1396 och 1397 framgår, att S som drottningens hövitsman på Gotland skadade hansestädernas och Tyska ordens köpmän genom sjöröveri. Sedan kung Albrekts son Erik (bd l4) kommit till Gotland, blev han besegrad av denne och gick i dennes tjänst. Sommaren 1397 var S den ene av befälhavarna för dennes misslyckade flottexpedition mot det av hanseaterna besatta Sthlm. Sedan Tyska orden våren 1398 besatt Gotland, måste han lämna ön, och på hösten samma år var han den främste av de femton personer som till kung Erik och drottning Margareta överlämnade Faxeholm med Hälsingland och halva Medelpad, Styresholm med Ångermanland och den andra hälften av Medelpad samt Korsholm med Norrbotten. I stilleståndsfördraget i Slite 1404 med befälhavarna för Tyska ordens trupper på Gotland nämns S bland Algot Magnussons underbefälhavare. Han dubbades till riddare något av åren 1405–07, sannolikt (Carlsson 1941, s 107, och 1965, s 23) vid drottning Filippas (bd 16) kröning 1406. Enligt kung Eriks förbundsfördrag med Polen-Litauen 1419 och med hansestäderna 1423 var S bosatt på fästet Sundholm, Ramkvilla sn (Mattisson 1989), där han daterat två brev 1416.

Hans dotter Katarina Svensdotter (d något av åren 1464–69) blev i sitt äktenskap med riksrådet Bo Stensson (Natt och Dag; bd 26) mor till riddaren Svante Bosson (d senast 1469), Sven S (d något av åren 1435–69), vilken 1435 planerades gå i Tyska ordens tjänst, och riksrådet Nils S (S 1).

Den sistnämnde och hans ättlingar förde trots släktnamnet ej hans morfars vapen, spets nedifrån, utan sin fädernesläkts delade sköld. Hans son riksföreståndaren Svante Nilsson (S 2) blev far till de tidigt avlidna sönerna Mauritz S (d 1493) och Karl samt riksföreståndaren Sten S den yngre (S 3).

Den sistnämndes äldste son i hans äktenskap med Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna; bd 17) var Nils Stensson eller Nils S (1512–1527 eller 1528). Då kanslern Peder Jakobsson ”sunnanväder” (bd 28) våren 1520 sändes till Polen för underhandlingar om förbund med Sverige, följde den sjuårige S honom på resan över Östersjön. Efter Kristian II:s erövring av Sverige samma år återkom han till Sthlm, varifrån han i juli 1521 fördes till Khvn. I Sverige har han ej kunnat beläggas, förrän modern 1524 återkom från sin danska fångenskap. Då hennes frände Gustav I 1525 intog Kalmar (jfr bd 25, s 364), befann sig den nu tolvårige S där. Enligt Peder Svarts (bd 28) under kungens medverkan tillkomna krönika dog han redan 1526 i Uppsala och begravdes i domkyrkan där, vilket ej kunnat verifieras i andra källor, ty han levde ännu våren 1527 enligt två brev i riksregistraturet. I det ena klagar kungen över S:s bristande tjänsteambition, för vilken han straffats med förebråelser och ”skälig aga”; eftersom han undvek Gustav, sändes han till sin mor. Enligt det andra brevet hade han av kungen begärt tillstånd att under någon tid resa till Tyskland. Ungefär samtidigt uppträdde i Dalarna en mot Gustav agiterande person, i historisk litteratur kallad ”daljunkern”, som uppgav sig vara S och på hösten samma år blev väl mottagen i aristokratins ledande kretsar i Norge men avrättades i Rostock 1528 på kung Gustavs initiativ.

En yngre son till S 3 var Svante S (S 4). Den äldste av dennes söner som överlevde barnaåren var Nils S, ibland kallad Nils Svantesson (1543–67). Han bar Upplands landskapsfana vid Gustav I:s begravning och sändes 1561 till England för att förbereda Erik XIV:s planerade friarresa till drottning Elisabet. Våren 1562 skickades S till hertig Johan i Finland med anledning av kungens förändrade inställning till dennes stillestånd med polackerna i Balticum. I räntekammarböckerna för 1565 kallas han kammarjunkare. Samma år sårades S i slaget vid Axtorna, och 1566 deltog han i belägringen av Bohus (jfr bd 5, s 220 f). Samma år dömdes han till döden av Erik XIV:s nämnd för att ha underlåtit att inskrida mot vanartiga tyska ryttare i Västergötland och mot våldsverkare vid belägringen av Varberg. Dödsdomen ändrades emellertid till ett uppseendeväckande skymfligt tåg genom Sthlm. Kort därpå sändes S till Lothringen för att skaffa slutligt besked om resultatet av Eriks frieri där. Efter hemkomsten 1567 mördades han av kungen personligen på slottet i Uppsala.

Hans bror Sten Svantesson (1544–65) nämns i Erik XIV:s nämnds dombok 1563 bland tillfälliga bisittare (Rosén) och 1564 i samma källa för att han beklagat sig över Gustav I:s åtkomst till Venngarn och liksom sin bror Erik (se nedan) varit vittne till deras kusin Olof Gustafssons (Stenbock) uttalanden. Han stupade i sjöslaget mot danskarna mellan Bornholm och Rügen (jfr bd 2, s 639, o bd 19, s 357), där han blev träffad av ett skott i pannan. I det epitafium på vers över honom som kungen lät uppsätta efter hans begravning i Uppsala domkyrka kallas han Sten S.

En av hans bröder, som enligt sin namnteckning (DGA; Handl:ar rör S-mordet, s 68) hette Erik S (1546–67) men även kallades Erik Svantesson (Konung Erik XIV:s nämnds dombok), var 1561 hos hertig Johan på Åbo slott. Han kallades fodermarsk, då han 1562 följde hertigen till Danzig (Gdansk), och uppges 1563 ha varit hovjunkare. Då motsättningen mellan hertigen och kung Erik sistnämnda år utvecklades till öppen konflikt, sökte S:s far förmå honom att lämna hertigen, men denne brände faderns brev utan att låta sonen läsa det. Enligt Erik XIV:s nämnds dombok 1564 var S liksom brodern Sten (se ovan) vittne till kusinen Olof Gustafssons (Stenbock) uttalanden. Under kriget mot danskarna blev han sårad i högra låret 12 maj 1564 (Loenbom, s 22) eller samma dag 1565 (Leijonhufvud). Liksom fadern och brodern Nils (se ovan) mördades S på slottet i Uppsala, S enligt uppgift genom 47 slag med vedträn, då han sökte försvara sig (Loenbom).

S 4:s yngste son Carl S (1555–98) var 1571 hovjunkare hos Johan III (Fant efter Mantalsreg: Hovet 1568–1621) men är mest känd som en trogen anhängare till mödernekusinen hertig Karl. Under de år 1581–86, 1588–89 och 1592–97, för vilka dennes kalendarieanteckningar är bevarade, förekommer han där flera gånger varje år. Från 1585 kan S beläggas som ett av dennes råd. Han var lagman i Närke 1579–95 och i Södermanland från sistnämnda år till sin död. Båda dessa landskap ingick i Karls hertigdöme, vari han 1577–96 även var häradshövding i Hölebo i Södermanland. I detta härad låg hans ärvda sätesgård Tullgarn, vars första slott han lät uppföra, och S:s och hans maka Karin Joensdotters ståtliga gravmonument i Hölö kyrka är bevarat. 1579 var han med vid hertigens bröllop i Heidelberg med Maria av Pfalz (Mannerfelt, jfr HKR). 1583 deltog S i kriget mot ryssarna (Handl:ar rör ryska kriget; Lossius). 1587 följde han den nyvalde Sigismund till Polen (Ahlén; H Almquist). Efter Johan III:s död sändes S och Kristiern Klasson (Horn; bd 19, s 347) av hertig Karl till Djursholm för förhandlingar med Gustaf Banér, Sten Banér och Erik Sparre, vilket ledde till att de av kung Johan avsatta riksråden kunde återinträda i rådet (Boëthius 1877–78). 1594 kallas S och Axel Ryning (bd 31, s 137) hertigens ”edsvorne män”, då de blev ståthållare på Sthlms slott. Hertigens utnämning av dem innebar desavouering av att kung Sigismund några månader tidigare gjort S:s kusinbarn bröderna Erik och Gustaf Brahe (bd 5) till innehavare av samma ämbete trots den förres katolska religion. 1595 lämnade både S och bröderna Brahe ståthållarskapet. Samma år blev han under en träta på Stortorget i Sthlm stucken i ena armen med en värja av Johan Sparre (A Brahe, jfr bd 32, s 701 f). 1597 deltog S i hertig Karls första tåg till Finland (Gyllenhjelm).

Carls äldre bror Mauritz S (1552–92) var liksom han hovjunkare hos Johan III 1571. 1573 ingick han i sin svåger Hogenskild Bielkes beskickning till det polska kungavalet (jfr bd 15, s 440), och 1574 (HKR) var han hos Johan III:s kusin biskopen av Osnabrück. S uppges (Werwing) även ha rest genom Holland, England, Frankrike och Italien. 1578 var han i Pfalz (HKR), där han 1579 liksom brodern Carl var med på sin kusin hertig Karls bröllop i Heidelberg (Mannerfelt). Han nämns i tre listor över till hovråd föreslagna personer (Edén, s 174), som torde härröra från 1585, och 1587 var han liksom brodern Carl bland de personer som följde den nyvalde Sigismund till Polen. En uppgift (Rosenhane; Uggla), att han skulle ha varit hovmarskalk och 1586 kallats till riksråd, har ej kunnat verifieras, men 1589 var han bland de riksråd som i Reval (Tallinn) motsatte sig Sigismunds av Johan III understödda plan att avsäga sig den polska kronan. Ännu 1591 var S riksråd (Ekström o Bergman).

I sitt äktenskap med riksrådet Claes Kristiernssons (Horn; bd 19) dotter Anna blev han far till sönerna Svante S (1587–1616) och Claus S (d 1616), av vilka den senare som ryttmästare blev svårt sårad 1614 under kriget mot ryssarna och dog utanför Lübeck hos en läkare, som sökte bota honom.

Brodern Svante S inskrevs vid universiteten i Rostock och Frankfurt an der Oder 1603 och i Orléans 1606. Han uppges ha varit hertig Johans (bd 20) råd (Henricus Martini), men att han skulle ha varit dennes kansler (Rosenhane) har ej kunnat verifieras (jfr Lindberg 1941). Med honom dog denna släkt S ut på manssidan, och han begravdes i Uppsala domkyrka (Peringskiöld). Hans ärvda grevskap Stegeholm och Västervik indrogs till kronan 1618. Bland S:s övriga gods var Averhulta i Botkyrka sn i Södermanland, som senare fick namnet Sturehov.

I sitt äktenskap med drotsen greve Moritz Stenssons (Leijonhufvud; bd 22) dotter Ebba, senare omgift med riksrådet Claes Horn (bd 19, s 343 f), hade S dottern Anna Margareta S (1615–46), som blev riksrådet greve Johan Oxenstiernas (bd 18, s 473) första hustru (jfr bd 5, s 706). Eftersom Anna S inte fick några barn, ärvdes hon av sin mor, som testamenterade sin egendom till svärsonen Johan Oxenstierna. Efter process delades den emellertid mellan hennes kusiner Ebba Brahe (bd 5) och Ebba Grip (bd 17, s 302). Arkivalier från ätten S har från Ebba Brahe ärvts till hennes ättlingar av ätten De la Gardie och finns nu i LUB.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Elgenstierna, 5 (1930), s 388 f o 403–406; J Raneke, Sv medeltidsvapen, 1 (1982), s 2 f o 61.

Nils S: B 16, f 364 b v, RA. Danmarks gamle Personnavne, 2:2 (1954–64), sp 1086; Dipl Danicum 3:9, 4:1 o 4:4 (1982–94); DS 8–9 (1953–2000); B Hildebrand, Handbok i släkt- o personforskning (1961), s 361 f; S A Nilsson, Den danska tiden (Halmstads hist, 1, 1968).

Sven S (d 1424): N Ahnlund, Intill 1537 (Jämtlands o Härjedalens hist, 1, 1948); C Annerstedt, Medeltids urkunder (SvT 1875), s 736; Biskop Hans Brasks släktbok (1970); O Bjurling, Das Steuerbuch König Eriks XIII (1962); H Bruun, Abraham Brodersen (DHT 11:3, 1950–52); BSH 2 (l864), inl, s 18–24 o 35; G Carlsson, Senare medeltiden, 1 (Sveriges hist till våra dagar, 3:1, 1941); dens, Till Margareta Dumes biografi (HT 1947), s 167 f; dens, Margareta o Erik av Pommern (HVL: Scripta minora 1963–64, 1965), s 19, 21 o 33; Dipl Danicum, 4:3 o 4:5–7 (1993–2000); Diplomatarium Flensborgense, 1–2 (1865–73); G Djurklou, Strödda anteckn:ar om Kinds härad i Västergötland i äldre tider (Sv fornminnesfören:s tidskr, 3, 1875–77, tr 1876–78), s 178; K Erslev, Dronning Margrethe (1882), s 207 f o 473; O Ferm, Bengt Jönsson (Bengt Jönsson o hans värld, 2004), s 125; B Fritz, Hus, land o län, 1–2 (1972–73); E Haug, Margrete (2000); B Hildebrand, a a; dens, Esbjörn Blåpanna o hans arvingar (PHT 1934); H Hildebrand, Sveriges medeltid, 2 (1884–98) o 4 (1953); M Linton, Drottning Margareta (1971); dens, Margareta (1998); E Lönnroth, Slaget på Brunkeberg o dess förhist (Sc 1938), s 183; A-C Mattisson, Medeltida nord borg- o sätesgårdsnamn på -holm (1986); dens, Till lokaliseringen av Sundholm (Studia onomastica, 1989); M Mogren, Faxeholm i maktens landskap (2000), s 220, 223 ff, 230 o 330 ff; Narratio de occupatione Gotlandiæ per ordinem Teutonicum (SRS 3:1, 1876), s 302 ff; Nilsson, a a; V A Nordman, Albrecht, Herzog von Mecklenburg, König von Schweden (1938); dens, Margareta Dume som konung Albrekts polit partigängare på 1390-talet (HT 1946), s 159 f; E Nordström, Eka-ätten (PHT 1941–42); S I Olofsson, Övre Norrlands medeltid (Övre Norrlands hist, 1, 1962); G Paulsson, Annales Suecici medii aevi (1974); RA:s pappershandl:ar 1351–1400 (MRA 3, 1891), s 119; Die Recesse ... der Hansetage von 1256–1430, 4–6 (1877–89); RepD 1: 3–4 (1906–12); H Rosman, Bjärka-Säby o dess ägare, 1–3 (1923–27); RPB; L F Rääf, Saml:ar o anteckn:ar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergötland, 1 (1856), s 232 f; [K] a[f Schmidt], rec av Kalender öfver i Sverige lefvande ointroducerad adel (PHT 1900), s 48; SD 1–3 (1875–1902); A Schück, Gotlands polit hist intill Brömsebrofreden (Boken om Gotland, 1, 1945); H Schück, Ecclesia Lincopensis (1959), s 329; SMoK; SMR; ST 2–3 (1883–95); C G Styffe, Skandinavien under unionstiden (3. uppl, 1911); G Westholm, Gotland – ett stridens äpple (Unionsdrottningen Margareta I o Kalmarunionen, 1996); H Yrwing, Vitalianer (Kulturhist lex för nord medeltid, 20, 1976); dens, Visby – hansestad på Gotland (1986).

Katarina Svensdotter: Perg:brev 24 april 1424 o 20 aug 1469, RA. L Weibull, Lunds ärkestifts urkundsbok, 4 (1909), s 41.

Svante Bosson: Perg:brev 20 aug 1469, RA. BSH 3 (1870), inl, s 265; M Olsson, Hjulstamålet i Tälje 1439 o frågan om namnet Svantes ursprung (Släktforskarnas årsbok 2000), s 190.

Sven S (d senast 1469): Perg:brev 20 aug 1469, RA. BSH 2 (1864), nr 107, o 3, inl, s 265; K Kumlien, Karl Knutssons polit verksamhet 1434–48 (1933).

Mauritz S o Karl: G Carlsson, Junker Mauritius S: ett medeltidsgenealog problem (PHT 1959).

Nils Stensson eller Nils S: Ahnlund, a a 1948; dens, Nils Rabenius (1927); dens, Sthlms hist före Gustav Vasa (1953); Anteckn:ar af Christina Gyllenstierna (HB 5, 1878, tr 1879, s 341); T Berg, Riksdagens utveckling under den äldre Vasatiden 1521–92 (Sveriges riksdag, 2, 1935); R Bergström, Studier till den stora krisen i Nordens hist 1517–23 (1943); S E Bring, Kristina Nilsdotter Gyllenstiernas insats i vår hist (Meddel:n från Föreningen för Sthlms fasta försvar, 15, 1912), s 25; J Bromé, 1537–1645 (Jämtlands o Härjedalens hist, 2, 1945); E Bull, Vincens Lunge (1917), s 48–53; G Carlsson, rec av två skrifter av J Kolberg (Sv humanistisk tidskr 1917), s 78; dens, En stridsskrift af Berend v Melen mot Gustaf Vasa (NTBB 1918), s 22 o 41; dens, Wulf Gyler i sv tjänst, 2 (HT 1922), s 303—315; dens, Gustav Vasa o Sturehuset (HT 1925), s 256; dens, Peder Jakobsson Sunnanväder (HVL:s årsberättelse 1948–49); dens, Ätten Gädda i Gäddeholm (PHT 1951), s 38; dens, Från Erik Segersäll till Gustav Vasa (1961); C-F Corin, Kampen om Sthlm 1521–23 (SSEÅ 1928), s 138; L Daae, Fru Inger Ottesdatter og hendes Døtre (NHT 3, 1875), s 253–72; A Etzler, Gustav Vasas förhållande till Sturesläkten före hans val till konung (HT 1924), s 393; Ex chronico hanseatico a Bernardo Stegmann compilato (SRS 3:1, 1876), s 312; Fortsättning o slut af de uti föregående Del införde förbigångne Handl:ar hörande till Biskop Hans Brasks Brefvexling (HSH 18, 1833), s 296; H Gillingstam, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952–53); GIR 2, 4–7, 10 o 15 (1864–93); Handl:ar rör oroligheterne i Dalarne åren 1524–29 (HSH 23, 1839), s l8 o 26; Hans Brasks brefväxling (HSH l4, 1828), s 63 o 73; d:o (HSH 16, 1831), s 126; Hanserecesse von 1477–1530, 7 (1905), s 545 o 796, samt 9 (1913); E Hildebrand, Gustaf Vasa o Berend v Melen (HT 1901), s 270 o 273 f; dens, Gustav Vasa (Sveriges hist till våra dagar, 4, 1920); H Hildebrand, a a, 2, s 273; K Koppmann, Die Kriminal-Gerichtsbarkeit in Rostock im Zeitalter der Reformation (Hansische Geschichtsblätter 1887), s 109; S Kraft, Tidsskedet 1448–1520 (Sveriges hist till våra dagar, 3:2, 1944), s 378 o 385; L O Lagerqvist, Om de mynt som attribuerats till den s k Daljunkaren (NNÅ 1962); dens o N Åberg, Gustav Eriksson (Vasa) – från hjälte till buse till landsfader (Dalarna 2005), s 76 f; L-O Larsson, Daljunkern (NE 4, 1990); dens, Gustav Vasa (2002); F Lindberg, Daljunkern (Hist studier tillägnade Sven Tunberg, 1942); Peder Svart, Gustav Vasas krönika (1964); S Samuelsson, Daljunkern o Värmland (Värmland förr o nu 1925); dens, Till diskussionen om daljunkern (HT 1948); H Schück, Tre sv konungar (NT 2003), s 261 f; G Setterkrans, Hans Brasks släktbok (PHT 1956), s 87; L Sjödin, Västerås möte 1527 (HT 1927), s 106, 109 ff, 117–120 o 129; STb 1524–29 (1929–40); R Stensson, Peder Jakobsson Sunnanväder (1947); I Svalenius, Gustav Vasa (1963); T Söderberg, Stora Kopparberget under medeltiden o Gustav Vasa (1932), s 109; R Thorell, Daljunkerns uppror (Dalarnas hembygdsbok 1945); C Weibull, En ny generation av historiker (Sc 1951–52), s 200; K B Westman, Reformationens genombrottsår i Sverige (1918).

Nils S (Nils Svantesson): RKB 42:2, p 53, o RKB 42:6–8, RA. A G Ahlqvist, Om S:morden (HB 4, 1877, tr 1878), s 139, 143–147, 153, 157–161, 163 f, 167–175 o 179; N A[hnlund], kommentar till uppsats av R Elander (HT 1938), s 411 f; I Andersson, Erik XIV o Machiavelli (Sc 1931), s 24; dens, Erik XIV o Lothringen (Sc 1933), s 58 ff; dens, Erik XIV:s engelska underhandlingar (1935), s 60 o 63; dens, Erik XIV o astrologien (Lychnos 1936), s 117; dens, Sv o europeiskt femtonhundratal (1943); dens, Erik XIV (3. uppl, 1948); G Annell, Erik XIV:s etiska föreställningar (1945); S Arnell, Bidr till belysning av den baltiska fronten under det nord sjuårskriget 1563–70 (1977); dens, Die Auflösung des livländischen Ordensstaates (1937), s 248; E Bensow, Fänikor o reg:n i Västergötland 1543–1641 (K Skaraborgs reg:s hist, 1, 1931); Berg, a a, s 240–244; Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 16; H Bjelkes anteckn:ar från åren 1560–81 (HH 20, 1905), s 188 o 190; Bromé a a, s 115; Calendar of state papers: foreign series: 1562 (1867), s 223; K Carlqvist, Kung Erik av folket (1996); DGA 1, s 150, 153 f, 156 f, 185 o 192; R Elander, Nils S o västgötaräfsten (Hist studier tillägnade Ludvig Stavenow, 1924); dens, Jöran Persson o Genewitzbrevet (HT 1926), s 63 o 67; dens, S:mordens gåta (1928), s 34, 37–40, 74–85, 87 f, 90 ff, 94–100, 103–107,109–112, 114, 133 o 156 f; dens, Herr Sten (1932), s 3, 35, 37, 99 f, 102 ff, 107–110 o 147; dens, Sturemorden (HT 1933), s 194, 197 ff, 200 f, 203–207 o 211 f; dens, Stämpl:ar mot Erik XIV, 1 (1934), s 34, 39 f, 43 ff, 47, 50 ff, 54 f, 59–65, 69–72, 74, 78, 89 ff, 95 f o 98; dens, d:o, 2 (1935), s 8 f, 17, 20, 70 o 85; dens, d:o, 3 (1937), s 36; dens, Dödsdomen over Erik XIV:s hovtjänare Nils Hansson 1567 (Sc 1935), s 244 o 247 f; dens, Myten om den ljushårige mannen i Erik XIV:s hist (Sc 1938), s 96 f o 102 f; dens, Erik XIV:s astrologiska anteckn:ar om S:morden (Lychnos 1944–45), s 287 f; dens, Nils S o Erik XIV:s astrologi (HT 1939); Erik XIV:s almanacks-anteckn:ar; E M Fant, Examen caussæ Sturianæ (1784); dens, Observationes selectæ historiam Svecanam illustrantes, 5 (1786); dens, Uplysning af sv hist:en, 2 (1789), s 3–10; dens, Hypomnemata ad historiam cædis Sturianæ (1807); H Forssell, Sveriges inre hist från Gustaf den förste, 1, s 118; G Gezelius, Försök til et biographiskt lexicon, 3 (1780); A Grape, Ihreska handskriftssaml:en i UUB, 2 (1949); Handl:ar hörande till konungarne Gustaf I:s o Eric XIV:s regering (HSH 9, 1821), s 36–49 o 56–63; Handl:ar rör S-Mordet, s 70, 72–82, 86–91, 93–119, 127 ff, l47, 159–169, 210 ff, 217 ff o 225; E Hildebrand, Gustav Vasas söner (Sveriges hist till våra dagar, 5, 1923); H Hjärne, Sv-ryska förhandl:ar 1564–72 (1897), s 93; S T Kjellberg, Tre kåsor o tre S-döttrar (Kulturen 1936), s 111; K kansliets diarium öfver ingångna skrifvelser 1566; J v Konow, S:morden 1567 (2003); Konung Erik XIV:s nämnds dombok, s 252 f o 314–317; B Lager-Kromnow, Att vara stockholmare på 1560-talet (1992); Larsson, a a 2002; S Leijonhufvud, Malin S:s släktbok (PHT 1913); S Ljung, Uppsala under yngre medeltid o Vasatid (1954); [S Loenbom,] Uplysn:ar i sw historien, 1 (1768), s 5, 7, 9, 12, 14, 16–20, 23 o 32; Lokalf; M Olsson, Vasagraven i Uppsala domkyrka, 1 (1956); J Peringskiöld, Monumenta Ullerakerensia (1719), s 91, 93 o 95 f; H Petrini, Källstudier till Erik XIV:s o Nord sjuårskrigets hist (1942), s 11, 22, 162 o 164; J Rosén, Studier kring Erik XIV:s höga nämnd (1955); C Silfverstolpe, Om Jöran Persson o Konungens nämnd (HT 1881), s 333, 371–377 o 384; SMoK; SRA 2, s 171 ff; I Svalenius, Rikskansliet i Sverige 1560–92 (1991); W E Svedelius, Minne af riksmarsken grefve Svante S (SAH ifrån år 1796, 51, 1876), s 155, 187 f, 199–247, 264, 271 ff, 278 f, 289, 294–297, 299, 320, 333, 340, 373 o 375; E J:son Tegel, Konung Erics den XIV:des hist (1751); G O F Westling, Det nord sjuårskrigets hist, 1 (HB 6, 1879), s 527, 542–545; V Wigert, Erik XIV (1920), s 33–39, 42, 49 f, 52 ff, 56 f, 59, 61 o 66; F Ödberg, Klas Kursell (1899); dens, Om stämpl:arna mot konung Johan III åren 1572–75 (1897), s 76.

Sten Svantesson eller Sten S: Andersson, a a 1948; Berg, a a, s 236; Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 16; Bjelke, a a, s 180; H Börjeson o G Hafström, Skeppshövidsmän vid örlogsflottan under 1500-talet (1949); DGA 5 (1834), s 77 f; Elander, a a 1924, s 142; dens, a a 1928, s 31; dens, a a 1932, s 93; E Fries, Teckn:ar ur sv adelns familjelif i gamla tider (1901); 2, s 25 f; H Gillingstam, Margareta Grips bok (1957); Hildebrand, a a 1923, s 56 o 90; L L v Horn, Biogr anteckn:ar, 1 (1927); Konung Erik XIV:s nämnds dombok, s 108 o 121 f; Leijonhufvud, a a, s 152; Loenbom, a a, s 24–28; A Munthe, Klas Kristersson Horn (Sv sjöhjältar, 4, 1922), s 73 o 78; Peringskiöld, a a, s 90 f; Rosén, a a; C F Rothlieb, Beskrifning öfver kongl Riddarholmskyrkan (1822), s 149; SBL: N F, 1 (1857–58), s 296; Silfverstolpe, a a, s 323, 342 o 373; dens, Sten S:s o Peder Axelsson Baners epitafier 1565 (Saml 1888); SRA 2, s 111 f o 114; Sten Eriksson (Leijonhufvuds) anteckn:ar från åren 1518–66 (HH 20, 1905), s 163; Svedelius, a a, s 180; Tegel, a a; C R af Ugglas, Ett par portaler i staden inom broarna o Aris Claeszon från Haarlem (SSEÅ 1916), s 149 f; A Zettersten, Sv flottans hist åren 1522–1634 (1890), s 418 f.

Erik S eller Erik Svantesson: Ahlqvist, a a, s 142 f, 154, 160 f, 163 o 177 f; Andersson, a a:n 1943 o 1948; C Annerstedt, a a, s 99; Berg, a a, s 236; Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 16; Bjelke, a a, s 188 o 191; K Blomstedt, Henrik Klaunpoika Horn (1921), s 479; K A Bomansson, Hertig Johan o hans tid (1862), s 77 f; Carlqvist, a a; DGA 1, s 185 ff; Elander, a a 1924, s 142 ff o 148; dens, a a 1926, s 67; dens, a a 1928, s 18, 27, 29, 31, 40, 101 ff, 108 f o 127; dens, a a 1932, s 93 o 107; dens, a a 1933, s 201 f o 205; dens, a a 1934, s 50 f, 54 o 63; dens, a a, 2 (1935), s 85; L Ericson, Johan III (2004); Handl:ar rör S-Mordet, s 61, 63, 65–68, 130 f, 210 o 225; R Hausen, Bidr till Finlands hist, 4 (1912); Hildebrand, a a 1923, s 28, 90 f, 97 o 102; v Konow, a a; Konung Erik XIV:s nämnds dombok, s 121 f, 314 f o 317; Lager-Kromnow, a a; Leijonhufvud, a a, s 152; Loenbom, a a, s 6, 20 ff o 31; Peringskiöld, a a, s 92; Petrini, a a 1935, s 116; Rosén, a a; Silfverstolpe, a a 1881, s 323, 367 o 379; SPA; SRA 2, s 111 f, 114, 173, 289 f o 1128; Svedelius, a a, s 164 f, 167, 254 f, 264 o 302; Tegel, a a.

Carl S: HKR 1578, f 125 v; K 346 (brev till hertig Karl); Strödda hist handl:ar, vol 11: fascikeln Sigismunds val till konung i Polen; Muscovitica, vol 8; E 6380 (S-släktens papper) o Mantalsreg: Hovet 1568–1621, RA. A Ahlén, Bidr till det ryska krigets hist under konung Johan III:s regering (1873), s 27; A G Ahlqvist, Om aristokratiens förhållande till konungamakten under Johan III:s regering (1864), s 66 o 72; H Almquist, Den polit krisen o konungavalet i Polen år 1587 (1916), s 168 o 174; J E Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); dens, Den jordbesittande adeln i Närke o Bergslagen 1576–77 (SoH 1975); Berg, a a, s 311; Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 16; S J Boëthius, Om den sv högadeln under konung Sigismunds regering, 1 (HB 4, 1877, tr 1878), s 18 o 21; dens, Hertig Karls o sv riksrådets samregering 1594–96 (HT 1884), s 33, 37 o 39 f; E Bohrn, Hölö kyrka (Sörmländska kyrkor, 86, 1946), s 8; dens, Mörkö kyrka (d:o, 74, 1945), s 12; A Brahes tidebok (1920); Broomé; Broomé, a a; Calendaria Caroli IX (1903); Carlander; S Clason, Reduktionens förhist (1895), s 48 f, 56, 59 o bilagor, s 6 f; M Collmar, Sörmländska härads domböcker från 1500-talet (1953); DGA 5 (1834), s 78 f; Fant, a a 1786, s 47; G Forsgrén, Bidr till sv gref- o friherreskapens hist 1561–1655, 1 (1885), s 96, 99 o 103; Frälseg, 1:2, 2:2 o 4:2–3 (1931–76); Gezelius, a a; Gillingstam, a a 1957; C C:son Gyllenhjelm, Egenhändiga anteckn:ar rör tiden 1597–1601 (HH 20, 1905), s 260, 262 ff o 268; Handl:ar rör ryska kriget i konung Johan III:s tid (HSH 36, l855), s 302 o 309; E Hildebrand, a a 1923, s 260; E Jonsson, Hertig Karl o Sigismund 1597–98 (1906), s 17 o 69; Konung Carl den IX:des rim-chrönika (1759), s 236 ff o 333 f; Y Koskinen, Klubbe-kriget (1864), s 326; Lags o doms; W G Lagus, Undersökn:ar om finska adelns gods o ätter (1860); Leijonhufvud, a a, s 154 o 165; Lindberg, a a; Lokalf; J Lossius, Die Urkunden der Grafen de Lagardie (1882); E Lundberg, Byggnadskonsten i Sverige: Sengotik o renässans 1400–1650 (1948), s 397; B v Malmborg, De k slotten (Slott o herresäten i Sverige, 1971), s 245 ff; O Mannerfelt, Släkten Ekeblad o dess saml på Stola (PHT 1922), s 142; Nilsson, a a, s 297; P Ohlsson, Abraham Angermannus (1946); Olsson, a a; A G Oxenstierna, Förteckning öfver Bielkeska arkivet på Thureholm (HH 1, 1861), s 398; S U Palme, Sverige o Danmark 1596–1611 (1942); dens, Söderköpings riksdag 1595 (1952); J E Petri, Beskrifning öfwer Hölö socken (1828), s 79 ff o 84; J A Pärnänen, Le premier séjour de Sigismond Vasa en Suéde 1593–94 (1933), s 90; Rosman, a a, 3; H J Sivers, Westerwiks hist o beskrifning (1758), s 355 o 360 f; SRA 2, s 1128, 3 (1894–1910), s 22, 279, 281, 285, 602, 619, 623 o 903, samt 4 (1609–38), s 110, 227 f o 238 f; STb från år 1592, 1 (1939); A A v Stiernman, Swea o Götha höfdinga-minne, 1 (2. uppl, 1836)–2 (1835); W Tham, Axel Oxenstierna 1585–1612 (1935); dens, Lindesberg o Nora genom tiderna, 1 (1943); S Tunberg, Sigismund o Sverige 1597–98, 1 (1917), s 62; Vapen o dräkter på sv gravstenar från äldre Vasatiden (1926), pl 43; J Werwing, Konung Sigismunds o konung Carl den IX:des historier, 1 (1746); G O F Westling, Hertig Karls furstendöme (1883), s 14, 17 f, 20, 86 o 88; F W Wrangel, Tullgarn (1888), s 20 o 78; C Öhman, Nyköping o hertigdömet 1568–1622 (Nyköpings hist, 1, 1973).

Mauritz S: HKR 1574, f 33 v, o 1578, f 123 v; Strödda hist handl:ar, vol 11; fascikeln Sigismunds val till konung i Polen, Polonica, vol 301, o Mantalsreg: Hovet 1568–1621, RA. Ahlén, a a, s 27; Ahlqvist, a a 1864, s 6 o 9; H Almquist, a a, s 174; J E Almquist, a a 1960; Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 16; Bohrn, a a 1945, s 10–13; Calendaria Caroli IX; Carlander; DGA 5, s XIV o 74; N Edén, Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden (1899), s 174; C U Ekström, Mörkö sn (1969); V Ekström o E W Bergman, Reg öfver rådslag i konung Johan III:s tid (MRA 2:5, 1881), s 129 f; Fant, a a 1786, s 47; Forsgrén, a a, s 95 f, 103 f o 153; Frälseg, 2:1–3:2 o 4:2–3 (1935–76); K Hildebrand, Johan III o Europas katolska makter 1568–80 (1898), s 196; Leijonhufvud, a a, s 153 o 165; Lindberg, a a; Lokalf; Lossius, a a; Mannerfelt, a a; S Rosenhane, Svea-rikes konunga-längd (1789), s 43; Sivers, a a, s 353, 355 o 359 ff; SRA 2, s 1136; STb, N F, 7–8 (1947–48); B G Söderberg, Södermanland, 1 (Slott o herresäten i Sverige, 1968), s 300 o 317; C H:son Uggla, Svea-rikes råds-längd, 4 (1791), s 23; Werwing, a a; F Ödberg, Om Anders Lorichs (1893), s 6; Öhman, a a.

Claus S: RR jan–maj 1614, p 601, o Ericsbergsarkivets autografsaml, RA. Brahe, a a; Calendaria Caroli IX; DGA 5, s 81 ff; J Hallenberg, Svea rikes hist under konung Gustaf Adolf den stores regering, 3 (1793), s 210; Lokalf; Malmborg, a a, s 247; J Widekindi, Then fordom stormächtigste … Gustaff Adolphs hist (1691), s 249; Wrangel, a a, s 20 f o 78 f; Öhman, a a.

Svante S (d 1616): E 6380 (S-släktens papper), RA. J E Almquist, a a 1960; dens, fru Ebba Brahes släktanteckn:ar (PHT 1956); Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 16; Boëthius, a a 1884, s 39; Brahe, a a; E Brännman, Frälseköpen under Gustav II Adolfs regering (1950); Calendaria Caroli IX; C Callmer, Sv studenter i Rostock 1419–1828 (1988); DGA 5, s 82; C U Ekström, a a; Forsgrén, a a, s 96 o 153; Frälseg 1:2, 2:2, 4:1 o 4:3 (1931–76); Henricus Martini, Parentalia in obitum … Dn Suantonis Stvre (1616); Leijonhufvud, a a; Lindberg, a a; dens, Hertig Johan av Östergötland o hans furstendöme (HT 1941), s 118 ff; Lokalf; Peringskiöld, a a, s 96; Rosenhane, a a, s 43; Sivers, a a, s 36l; A A v Stiernman, Bibliotheca Suiogothica (1731), s 43–49; R Swedlund, Grev- o friherreskapen i Sverige o Finland (1936), s 35; Söderberg, a a, s 300 o 317; Wrangel, a a, s 21 o 78 f; Öhman, a a.

Anna Margareta S: AOSB 2:3 (1890); Bref ifrån ... Axel Oxenstierna till ... Johan Oxenstierna (1810–19), s 283–286, 288, 292, 295, 297, 313, 322, 338, 342, 344, 355 o 446 f; Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 16, s 172; Brännman, a a; G Carlquist, Herman Campenhausens dagbok 1641–53 (PHT 1923); M Collmar, Jäders kyrka (Sörmländska kyrkor, 38, 1944), s 8 o 13; C U Ekström, a a; Frälseg, 1:1–4:3; V Horn, De sista S:arne (1931), s 10; C A Klingspor, Sveriges adel under 1600-1700-talen, 1 (1876); M Liljegren, Stormaktstidens gravkor (1947); Lossius, a a; v Malmborg, a a, s 247; Peringskiöld, a a, s 96 f; Rosenhane, a a, s 43; Sivers, a a, s 361; C M S[tenbock], a a; Söderberg, a a, s 300 o 317; E Tegnér, De la Gardieska saml:en i Lund o på Löberöd (VHAAH 32, 1895), s 26; G Wetterberg, Kanslern Axel Oxenstierna i sin tid, 2 (2002); Wrangel, a a, s 21 o 79.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sture (yngre ätten), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34629, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-02-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34629
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sture (yngre ätten), släkt, urn:sbl:34629, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-02-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se