Biografi

Sture (friherrliga ätten). Anna Margareta S:s (yngre ätten, ovan) åttamänning, vice presidenten i Svea hovrätt Arvid Ivarsson (Natt och Dag, bd 26, s 413) var far till Sten Arvidsson (1681–1750), vilken liksom sina förfäder (bd 26, s 408) använde patronymikon i stället för släktnamn. Han deltog i landstigningen på Själland och slaget vid Narva 1700, övergången av Düna (Daugava) 1701, slaget vid Kliszów 1702, belägringen av Thorn (Toruń) 1703 samt slagen vid Holowczyn 1708 och Poltava 1709. Därefter följde han Karl XII till Turkiet. S uppger (M 1184) sig där ha studerat arabiska, persiska och turkiska, och det sistnämnda språket lärde han sig behärska, så att han kunde fungera som tolk och översättare åt kungen och sköta kontakterna med de turkiska myndigheterna och khanen på Krim. Han blev generaladjutant 1711 och befordrades 1712 till överste för ett sachsiskt infanteriregemente. Sistnämnda år sändes S tillsammans med Otto Klinckowström (bd 21), förklädda till turkar, att delta i en kontrollkommission från Turkiet för undersökning, hur ryssarna efterlevde den i freden med Turkiet 1711 stipulerade utrymningen av Polen. Dess rapport till Karl XII om denna resa är tryckt i KKD 4. Efter hemkomsten från Turkiet 1715 deltog S i de norska fälttågen 1716 och 1718 och blev förstnämnda år överste för Kalmar regemente.

Efter kungens död var S en av dennes svåger Fredriks av Hessen främsta anhängare och blev ledamot av den kommission som 1719 dömde G H von Goertz (bd 17) till döden. Denne ville anföra jäv mot honom såsom ”alltför mycket partisk och hatfull”. Samma år befordrades S till generalmajor av infanteriet, och 1720 blev han friherre, från 1723 med namnet S på grund av sin visserligen mycket avlägsna fädernesläktskap med de förutnämnda grevarna med detta namn. 1715 hade han till UUB donerat ett 30-tal turkiska manuskript (Walde 1931; jfr bd 3, s 247), och även i Ängsö arkiv (Broomé) finns dylika manuskript med proveniens från honom, så även i KB (Riedel). I den i sistnämnda bibliotek förvarade musikhandskriften S 232 finns S:s namn och dateringen Konstantinopel 30 juli 1710, och i Rålambska samlingens foliohandskrift 120 där föreligger en av honom 1713 gjord översättning av en beskrivning av sultanens harem. Uppgiften, att han ”var stundom något vriden till förnuftet” (HSH 7, s 258), härrör från förfalskaren A L Stierneld (jfr Sjögren).

I sitt äktenskap med en av Carl Pipers (bd 29) döttrar blev S farfar till Sten S (1770–1812). Denne ärvde det från farfaderns förfäder härrörande Strömsta i Teda, Upps, och deltog i krigen i Finland 1788–90 och 1808–09. Han blev 1812 överste i armén men drunknade samma år vid en isolycka på Mälaren. S:s brev till sin far 1788–90 (F 617 b², UUB) och till sin hustru 1808–09 (Ep S 56, KB) har i tryck utförligt refererats av Viveka (Vivi) Horn (bd 19).

S:s bror Gustaf Fredrik Adam S (1774–1841) deltog i krigen i Pommern 1807 och mot Norge 1808 och fick överstes avsked 1816. Genom sin mormor, riksrådet Gustaf Bondes (bd 5) änka Fredrika Viveka Trolles testamente, fick Gustaf S Mellingeholm i Frötuna, Sth, varifrån han 1820 lät överflytta fideikommissrätten till Hallansberg i Trästena, Skar, och genom sitt äktenskap kom han i besittning av Ryholm i Beateberg, Skar, varjämte han 1832–33 genom köp från den förutnämnde broderns sterbhus även ägde Strömsta. Tillsammans med broderns änka köpte S 1820 Huskvarna gevärsfaktori.

Med hans ende son dog denna ätt S ut på manssidan 1875.

Författare

Hans Gillingstam

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Elgenstierna.

Sten Arvidsson S: Krigsexp:s arkiv B III a:9: 28 juni 1720 o M 1184, RA. Äldre o nyare introduktionslistor samt introduktionsprot 1654–1727 (H V c), RHA. A N Kurat, Der Aufenthalt Karls XII in der Türkei und das damalige Osmanische Reich (maskinskrift), 2–3, RA:s bibl. S Agrell, Dagbok 1707–1713 (KKD, 5, 1909); Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 16 (1849); S E Bring, Hans Perman Olivecrona o hans dagboksfragment från Konstantinopel 1709 (KFÅ 1913), s 324; Broomé; H Brulin, Kondottiären greve de la Cerda de Villelongue o hans minnesanteckn:ar om Karl XII:s krig (KFÅ 1948), s 174 f, 178 o 211; [G Floderus,] Handl:ar hörande till konung Carl XII:s hist, 1 (1819), s 73, 80 o 86, samt 3 (1824), s 287 f; Frälseg, 1:2, 2:2 o 3:1–4:3 (1931–76); G Gezelius, Försök til et biographiskt lexicon, 3 (1780); Herrgårdar i Finland, 3 (1929); B Hildebrand, Handbok i släkt- o personforskning (1961), s 217; E Hjärne, Från Vasatiden till Frihetstiden (1929), s 172; V Horn, De sista Sturarne (1931), s 11–23; J Häggman, Frihetstidens försvarspolitik (1922), s 124; Karl XII på slagfältet, 3–4 (1919); R Kjellander, Sveriges regementschefer 1700–2000 (2003), s 273; KKD 1, 3–4 o 6–7 (1901–12); W G Lagus, Undersökn:ar om finska adelns gods o ätter (1860); W Lendin, Taffeltäckaren Hultmans anteckn:ar om Karl XII (KFÅ 1944), s 125; Lewenhaupt; C Lind, Carl XII i Turkiet (1875), s 56; G Lindeberg, Greve v Dernath o hans ostensibla brev (KFÅ 1934), s 81 o 87; G Nikander o E Jutikkala, Säterier o storgårdar i Finland, 2 (1943), s 671; J Nordberg, Carl XII:tes hist, 2 (1740); C O Nordensvan, Sv arméns reg:n 1700–1718 (KFÅ 1920), s 70; W Ridderstad, ”Gula Gardet” 1526–1903 (1903); W Riedel, Katalog över KB:s orientaliska handskr:er (1923); Riksdagen i Sthlm år 1719 med ett bihang (1825–26); I Rosell, Svinnegarns, Enköpings-Näs o Teda kyrkor i Uppland (Sveriges kyrkor: Uppland, 11:1, 1966); H Rosman, Bjärka-Säby o dess ägare, 2–3 (1924–27); F Rudelius, Kalmar reg:s chefer 1623–1907 (1908); dens, Överstebostället Kronobäck på 1730-talet (Kalmar nations skriftserie, 19, 1942), s 10 ff; dens, Kalmar reg:s personhist 1623–1927, 1–2 (1952–55); P Sjögren, Erland Hjärne om Adolf Ludvig Stierneld som historieförfalskare (NTBB 1980); SPA; SRA ... 1719–1800, 1 (1909); [A L Stierneld,] Facta om Revolutions-Hist:en ... (HSH 7, 1819), s 258; Otto Stiernhööks journal 1700–1703 (KFÅ 1912), s 380; A Stille, Karl XII o Porten 1709–14 (Karl XII, 1918), s 376; B G Söderberg, Uppland, 2 (Slott o herresäten i Sverige, 1967), s 213 o 217; E Tengberg, Från Poltava till Bender (1953); G Tessin, Die deutschen Regimenter der Krone Schweden, 2 (1967); L Thanner, Revolutionen i Sverige efter Karl XII:s död (1953); C J Tornberg, Codices arabici, persici, turcici regiae universitatis Upsaliensis (1849), 42; O Walde, Om bokanteckn:ar som källor o behofvet af provenienskataloger (NTBB 1918), s 83; dens, De sv bibl:ens hist (S Dahls bibl:handbok, 2, 1931); Löjtn Fr Chr v Weihes dagbok 1708–1712 (HH 19:1, 1902), s 43; E H Weismantells dagbok 1709–1714 (HH 28:1, 1928); F Wernstedt, 1660–1718 (K Svea livgardes hist, 4, 1954); P Wieselgren, Ny Smålands beskrifning, 3: Bihang (1847), s 168; K V Zetterstéen, Turkiska studier i Sverige (Lychnos 1941), s 8.

Sten S (d 1812): O Bergström, Bidr till K Uplands reg:s hist (1882): Bih, s 167; J R Danielson, Finska kriget o Finlands krigare 1808–09 (1897), s 509, 512 f, 518, 538–541 o 546; Horn, a a 1931; dens, Herrarna till Runsa (1928); A Larson, Från slutkampen om Finland (K Upplands reg:s hist, 1958); S Leijonhufvud, Två människoöden (1927); E Lewenhaupt, UUB:s bref:saml:ar (Bibliogr undersökn:ar tillägn Claes Annerstedt, 1914), s 200; M Montgomery-Silfverstolpe, Memoarer, 1–2 o 4 (1914–20); Ridderstad, a a; SPA; Sveriges krig åren 1808 o 1809, 5:1 (1910), s 195, 324, 329 o 334 f, 5:2 (1910): bilagor, s 129, 168 o 273, o 6:2 (1915):bilagor, s 59; Söderberg, a a, s 214 o 217.

Gustaf Fredrik Adam S: C A G Braunerhjelm, K lifreg:s till häst hist, 4 o 5:2 (1915–22); Carlander; C Forsstrand, Sophie Hagman o hennes samtida (1911); E Göransson, Husqvarna vapenfabrik 1689–1939 (1939), s 90, 99 o 101; Horn, a a 1931, s 85 o 94; C T Kocken, K Västgöta reg: personhist 1724–1927 (1948); Leijonhufvud, a a; L Luthander, Västergötland (Slott o herresäten i Sverige, 1968), s 145, 148 o 372; Montgomery-Silfverstolpe, a a, 1 o 4; F Nordström, Ägarelängder till Mellingeholm, Degarö o Björnö (Hundare o skeppslag, 10, 1952), s 102 o 110; Ridderstad, a a; N Segerstråle, Sv fideikommiss (1981); SPA; Sveriges krig åren 1808 o 1809, 7 (1919): bilagor, s 24; Söderberg, a a, s 214 o 217; E Åkerhielm, Sv gods o gårdar (2. uppl, 1930), 2, s 23.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sture (friherrliga ätten), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34644, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34644
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sture (friherrliga ätten), släkt, urn:sbl:34644, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-27.