Meriter

Sundbärg, Axel Gustav, f 11 dec 1857 i Leksand, Kopp, d 20 nov 1914 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: kronolänsmannen Anders Johan Sundberg o Hedvig Catharina Beata Wahlbäck. Mogenhetsex vid Uppsala h elementarlärov 25 maj 75, inskr vid UU 31 aug 75, FK där 12 dec 78, biträde i Statistiska centralbyrån (SCB) juni 77 o jan–maj 79, amanuens där 1 maj 80–april 84 (tjänstl från 31 dec 82), stipendiat för statistiska studier i Kristiania sept 83–maj 84, genomgick provår vid H latinlärov å Södermalm, Sthlm, ht 84–vt 85, e lär vid H reallärov, Sthlm, ht 85–ht 87, förordnad i SCB att utarbeta avlönings- o pensionsstatistik 29 sept 88, att förestå folkräkn:avd 6 maj 91, tf aktuarie 31 dec 91, ord 29 jan 92, förste aktuarie 20 april 01, allt i SCB, led av komm ang arbetsstatistiska undersökn:ar nov–dec 96, doc i statistik vid StH 8 okt 03, led av statistiska komm jan 05–juni 08, ledare för emigrationsutredn jan 07–sept 13, efter kallelse prof i statistik vid UU från 8 april 10. – Fil hedersdr vid UU 24 maj 07, hedersled av Royal statistical society, London, 09, LHVU 10. – Ogift.

Biografi

Gustav S föddes och växte upp i Dalarna, där fadern var kronolänsman. Efter dennes död flyttade familjen till Uppsala, där S blev student 1875. Intresset för statistiska översikter och jämförelser förefaller ha varit betydande redan under skolgången i Falun och han fick som artonåring en längre vetenskaplig artikel om den svenska befolkningsstatistiken publicerad i Statistisk tidskrift. Vid denna tid kom S också i närmare kontakt med SCB:s chef, Fredrik Theodor Berg (bd 3), som uppmuntrade hans statistiska intressen.

Efter fil kand-examen 1878 ägnade S de följande tio åren åt att etablera sig som tjänsteman i SCB. Liksom i andra ämbetsverk var det en utdragen, osäker process förenad med ett omfattande kvalificeringsarbete att komma ifråga för ordinarie tjänst. Han utvecklade också sina vetenskapliga intressen, exempelvis som stipendiat vid universitetet i Kristiania för att studera frågor relaterade till utvandringen. När S efter en tid som läroverkslärare i Sthlm blev fast knuten till SCB hade han således en betydande erfarenhet av arbete med befolkningsstatistiska frågor, vilket också förblev hans vetenskapliga huvudintresse.

När S kom i kontakt med den svenska statistiska professionen hade befolkningen en särställning som studieobjekt. Det var en tradition som förvisso gick tillbaka till mitten av 1700-talet och Tabellverkets uppkomst, men än viktigare var att detta område prioriterades då den offentliga statistiken omorganiserades och SCB inrättades 1858. Under Bergs ledning gavs befolkningsstatistiken både större resurser och tjänade som en viktig symbol för statistikens generella värde och potential. Argument för detta var bl a att statistiken över befolkningen var den mest avancerade, som också till sin metod stod naturvetenskaperna närmast. Syftet, att åstadkomma statens ”självkännedom”, sågs dessutom som särskilt angeläget.

Under de följande decennierna, då S inledde sin statistiska bana, ägnades mycket arbete åt dels att utveckla den kontinuerligt pågående insamlingen och bearbetningen av uppgifterna till befolkningsstatistiken, dels att kontrollera, revidera och homogenisera det befintliga äldre materialet som insamlats efter andra principer. S kom att vara verksam på båda dessa områden, men ägnade särskilt mycket arbete åt att försöka lösa de problem som var förenade med den senare uppgiften.

S:s vetenskapliga inriktning och sätt att analysera det statistiska materialet var på flera sätt typiska för verksamheten inom den svenska officiella statistiken. Man strävade efter att etablera säkra serier av data för att belysa de trender man intresserade sig för i den pågående samhällsförändringen. Mer särpräglad var ambitionsnivån i S:s undersökningar. Hans metod var utpräglat historisk, och han menade att befolkningsstatistiken erbjöd möjligheter att skriva historia på en aggregerad nivå: om folkets liv snarare än om statens öden. Medan den etablerade historieskrivningen i första hand tog fasta på politiska händelser, maktspel och personligheter försökte S som kontrast att genom statistiska samhällsanalyser identifiera framsteg och de historiskt situerade faktorer som låg till grund för dessa. I detta arbete försökte S också att lansera nya statistiska indikatorer för att jämföra olika tidsperioder och kulturer med varandra, bl a argumenterade han för att mortaliteten kunde användas som ett mått på ett lands kulturutveckling.

I anslutning till arbetet med den officiella statistiken i Europa utvecklades under 1800-talets andra hälft också en mer sammanhållen befolkningslära eller demografi, vars syfte var att identifiera mer generella mönster och lagbundenheter. S studerade såväl svenskt som utländskt material för att belysa sådana frågor, bl a relationerna mellan befolkningens sammansättning och giftermål, nativitet samt dödlighet. Flera av hans teorier fick stort genomslag och inflytande på senare forskning, inte minst beskrivningen av tre s k demografiska huvudområden i Sverige vars geografiska gränser S ansåg sig kunna urskilja genom att identifiera bestående skillnader i nativitet. Vidare utvecklade han modeller för den relativa ålderssammansättningen i skilda typer av befolkningar.

Kring sekelskiftet 1900 ägnade sig S åt att upprätta och publicera internationella översikter. En viktig beståndsdel av det internationella samarbetet på området var att homogenisera olika länders statistik för att underlätta direkta jämförelser. Dessutom sammanfattade han sin sedan länge pågående revidering av det äldre svenska befolkningsstatistiska materialet. Särskilt hade han ägnat mycket arbete åt att göra uppskattningar för äldre tid vad gällde uppgifter som först senare börjat samlas in, i syfte att kunna förlänga serierna bakåt och öka jämförbarheten över längre tidsspann.

Den riktigt stora uppgiften i slutet av S:s karriär var dock att 1907–13 leda emigrationsutredningen, vilken riksdagen tillsatt för att undersöka de politiskt laddade frågorna om emigrationens orsaker och konsekvenser. Uppdraget kom lägligt då S tyckte sig ha blivit uppenbart förbigången vid tillsättandet av ny överdirektör och chef för SCB 1905. Emigrationsutredningen blev en mycket omfattande undersökning och S kom efter interna motsättningar att ta på sig stora delar av arbetet. När det synnerligen omfångsrika betänkandet väl förelåg, kompletterades det av tjugo större bilagor. En av dessa var ett ovanligt inslag i en statlig utredning dominerad av statistiska undersökningar: Det svenska folklynnet (1911), en samling aforismer av S som omedelbart blev mycket uppmärksammad och trycktes om i en snabb följd av upplagor. Trots att den hade en helt avvikande form så påminner argumentationen i texten ändå om den statistiska verksamhetens mål. Det gällde i bägge fall att beskriva de nationella särdragen och kulturutvecklingens mekanismer.

S:s karriär spände över en tid då den statistiska översikten fick en särskild ställning i offentligheten, alla förebråelser om pedanteri och tråkighet till trots. Säkra, föregivet politiskt neutrala tabeller och diagram beskrevs under 1800-talet inte sällan som fundamentet till en ideal offentlighet där ideologiska motsättningar kunde biläggas. Vid början av 1800-talet var sådant material ännu svårt att komma över för den som var intresserad, medan det vid seklets mitt hade blivit tillgängligt också för skolpojkar i Falun. Kring sekelskiftet 1900 hade det blivit självklart att hänvisa till statistiska underlag för att argumentera kring samhällets tillstånd och utveckling. S:s verksamhet ingick i hög grad i denna tradition där den offentliga statistiken var en betydelsefull institution för att definiera såväl nationen som vad som var allmänna angelägenheter i samhället. När Sverige skulle beskrivas i en sammanfattande monumental översikt till världsutställningen i Paris 1900 var det sålunda ett uppdrag för SCB med S som redaktör.

S kan betraktas som en tämligen typisk representant för en framväxande svensk samhällsvetenskap, i samtiden snarare kallad social- eller kulturvetenskap. Denna hade ingen stark förankring vid universiteten utan bedrevs snarare vid ämbetsverk, genom privat skriftställarskap och i frivilliga sammanslutningar. Genom att vara involverad i skapandet av nya institutioner för statistiskt arbete, som Kommerskollegiums betydelsefulla arbets- eller socialstatistik eller organisationer som Statistiska föreningen, bidrog S till att konsolidera sitt kunskapsområde. Däremot var han som de flesta andra i dessa kretsar skeptisk till värdet av den alltmer uppmärksammade matematiska statistiken, vilken vuxit fram ur livförsäkringsrelaterade frågor och baserades på sannolikhetskalkylen, åtminstone som generell metod för att undersöka samhällsföreteelser.

I samband med tjänstestrider under 1900-talets första decennium fick S se sina undersökningar kritiserade av förespråkare för matematisk statistik. De karaktäriserade hans arbeten som ett mekaniskt ”tabellknekteri” (Flodström, s 43). 1910 blev han kallad till den första svenska professuren i statistik, som inrättats vid UU – ett exempel på samhällsvetenskapernas begynnande akademisering. På grund av den pågående utredningen om emigrationen och sjuklighet kom S emellertid att endast i formell mening påbörja arbetet som professor före sin död.

S:s yngre bror Johan Fredrik S (1860–1913) utexaminerades från KTH:s fackavdelning för arkitektur 1883 och var elev vid Konstakademien 1884–87. Efter anställning vid stadsbyggnadskontoret i Sthlm var han stadsarkitekt i Jönköping 1891–1900 och från sistnämnda år i Landskrona. Samtidigt drev han ett eget arkitektkontor och ritade en rad offentliga och enskilda byggnader. Vid sidan av Per Olof Hallman (bd 18, s 42) var Fredrik S en ledande företrädare för nya stadsbyggnadsidéer om topografisk anpassning och samspel mellan stadsplan och arkitektonisk accentuering. De monumentalbyggnader (skolor, brandstationer, elverk, posthus m m) han svarade för var ofta strategiskt placerade i gatuperspektiven. Stilmässigt lät han sig inspireras av bl a baltisk tegeltradition och dansk renässans. I Jönköping utformade S den nya brand- och polisstationen (1896–98) som en medeltida borg där ett högt torn, för torkning av brandslangar, inspirerades av rådhustornet på Palazzo Vecchio i Florens medan vattentornet i Landskrona (1902) gavs en detaljrik gotisk tegelarkitektur. Ett uppmärksammat verk av S:s hand gällde Akademiska föreningen i Lund där han svarade för en omfattande om- och nybyggnad i romansk stil (1909–11). S var även verksam som bildkonstnär; han gjorde bl a landskapsmotiv och förslag till dekorationsmålningar i akvarell. Hans efterlämnade ritningar m m försvaras i Arkitektur- och designcentrum, Sthlm.

Författare

Frans Lundgren med bidrag av Andreas Tjerneld (Fredrik S).

Arkivuppgifter

Brev från Gustav S i GUB (bl a många till G Steffen), KB (bl a till A Berencreutz, F Läffler, A Molin o A Raphael), LUB (bl a till K Wicksell), RA, UUB (bl a till E Almquist, F T Berg, D Bergström o O v Friesen) o i VA:s Centrum för vetenskapshist (till G Eneström o G Retzius).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Befolknings-statistiska tabeller öfver Sveriges län. Sthlm: Norstedt, 1876. 58 s, tab. [Består av kommenterade tabeller frånsett avsnitt XIV, Allmän öfversigt (s 46–54). Särtryck ur: Statistisk tidskrift, 1876, s [77]–134.] – Om den naturliga folkökningen i Sverige (1881). Se bidrag nedan. – Folkmängden och folkökningen i Skandinavien 1815–1880. Kritisk undersökning = La population et son accroissement en Scandinavie 1815–1880. Sthlm: Norstedt, 1882. [1], 109, [1] s, tab. [Tillsammans med H Gullberg. Sammanfattning på franska, s 106–109. Särtryck av supplementet till årg 1882 av Statistisk tidskrift.] – Bidrag till utvandringsfrågan från befolkningsstatistisk synpunkt. Upsala: Akademiska bokhandeln, u å [1886]. (Akademiska boktryckeriet 1885–86). vi, 338 s, tab. [Särtryck ur: UUÅ 1884, Upsala: Akademiska bokhandeln, u å [1884–85], Filosofi, språkvetenskap och historiska vetenskaper: 4 ([4], 82 s); samt UUÅ 1885, Upsala … u å [1885–86], Filosofi, språkvetenskap och historiska vetenskaper: 3 (vi s, s [83]–338).] – Sammandrag af 1885 års statistiska uppgifter angående idioter i skolåldern. [Omslag.] Sthlm 1888. 10 s. (K L Beckman). [Särtryck ur: Berättelse och redovisning till Föreningen för sinnesslöa barns vård af dess styrelse, n:o 17, 1887, s 78–87 (utgör bilaga 2).] – Statistiska uppgifter om socknarna utefter Hernösand-Sollefteåbanan. Sthlm 1889. (Centraltr). 15 s, tab. 8:o. [Undertecknat.] – Sinnesslöa barn i skolåldern. Den 31 december 1885 enligt uppgifter insamlade af Kungl. Ecklesiastikdepartementet. Upsala 1890. (Berlings boktr). [1], 42 s, tab. [Undertecknat.] – Areal och folkmängd samt taxeringsvärde å till bevillning uppförda fastigheter år 1889 inom hvarje socken och stad i Skåne. På uppdrag utarbetadt af G S. Malmö 1891. (Skånska liografiska AB). 30 s, enbart tab. – Det ekonomiska samhällslifvet. Handbok i nationalekonomi [endast bd 1: delvis efter G. Schönbergs Handbuch der politischen Oekonomie, med särskild hänsyn till skandinaviska och finska förhållanden,] under medverkan af flere fackmän utarbetad af J Leffler, A Raphael, C Rosenberg, G S och E Svensén. Sthlm: Fahlcrantz, [1891]–1902. Bd 1–2. ([3], 468 + [3], 695 s). [Utgavs 1891–1902 i 14 häften numrerade 1–14/15. Bd 1 med tryckår 1894 på titelbladet. Verket innehåller följande bidrag av S: Mått, mål och vikt (bd 1, s [241]–247), Befolkningsläran (bd 2, s [1]–51) och Den ekonomiska statistiken (bd 2, s [75]–88. Befolkningsläran även utgivet som särtryck under titeln Grunddragen af befolkningsläran (1894).] – Rusdryckerna och deras missbruk. Statistiska bidrag till nykterhetsfrågans belysning. [Rubr. Omsl:] Sthlm: Helsovännens förl, 1892. 32 s. ([Omsl:] Helsovännens flygskrifter för helso- och sjukvård, årg 1, 1892, nr 2). – Grunddragen af befolkningsläran. [Omslag.] Sthlm 1894. (Centraltr). 51 s, tab. [Särtryck ur: Det ekonomiska samhällslifvet (1891–1902), bd 2 (se ovan).] – Svenska minnesdagar. Sthlm: Norstedt, 1894. 70 s. [Förordet undertecknat av S.] – Statistiska öfversigtstabeller för olika länder. Årg [1]–9. 1895–1903. Se bidrag nedan. Fortsättning se: Aperçus statistiques internationaux. Année 10–11. 1906–08 (1906 nedan). – ”Ett rum och kök.” Några detaljer från senaste bostadsräkningen i Stockholm. [Rubr. Kolofon:] Sthlm 1901. (O Eklunds boktr). 8 s. [Särtryck ur: Social tidskrift, årg 1, 1901, s [289]–296.] – Aperçus statistiques internationaux. Sthlm: Norstedt, 1906–08. Année 10–11. [Fortsätter: Statistiska öfversiktstabeller för olika länder, årg [1]–9, se bidrag nedan (1895–1903).] Année 10. 1906. xi, 340 s. Année 11. 1908. xii, 396 s. – Emigrationen. [Upps:] Föreningen Heimdal; Upps [II: & Sthlm]: Almqvist & Wiksells boktr (i distribution), 1906–07. [I]–II. (Svensk politik). [I]. 1906. 23 s. (Svensk politik, 8). [Föredrag hållit i Uppsala den 27 febr 1906. 2. uppl 1908: I … Upps & Sthlm: Almqvist & Wiksells boktr (i distribution), (Svensk politik, bd 1, nr 8).] II. 1907. 34 s. (Svensk politik, bd 2, nr 2). [Föredrag hållit i Reformklubben i Sthlm i november 1906, tidigare tryckt under titeln Utvandringsfrågan i Affärsvärlden, 1906, specialnr, s 81–92.] – Bevölkerungsstatistik Schwedens 1750–1900. Einige Hauptresultate. Sthlm 1907. (Kungl. boktr). [1], 170 s, tab. [Sammanfattning av S:s forskningsresultat rörande svensk historisk befolkningsstatistik för en internationell publik. Se vidare kommentaren till: Fortsatta bidrag till en svensk befolkningsstatistik för åren 1750–1900, I–IV (1906; under bidrag nedan). Titelrubrik på omslaget: XIV. Internationaler Kongress für Hygiene und Demographie, Berlin, September 1907. 2. Aufl 1923: Sthlm: Norstedt, [2], 170 s, tab. Kongressrubriceringen har behållits i 2. Aufl. Ny utg 1970: With preface and vocabulary in English, [Sthlm:] Statistiska centralbyrån, (Sthlm: Rotobeckman), ix, [1] 170 s, tab, (Urval, 3). {Inlagan utgör ett faksimil av 1907 års upplaga inklusive dess titelblad.} Faksimilupplaga 1980: Ann Arbor: University microfilms international. {Faksimil av 1923 års uppl.}] – Fortsatta bidrag till en svensk befolkningsstatistik för åren 1750–1900, I–X. Enskilda delar, se bidrag nedan, 1906–09. – Emigrationsutredningen. Sthlm 1908–14. (Kungl. boktr). Betänkande, bil 1–20 och register. [Utredningen bedrevs av S som ensam utredningsman biträdd 1907–10 av N Wohlin som sekreterare. S skrev själv betänkandet samt fyra av totalt 20 bilagor. Dessutom är ytterligare sex av bilagorna utgivna av utredningen (2, 3, 7, 17, 19 och 20; främst dokumentsammanställningar av olika slag). Eftersom det av förord och kommentarer undertecknade av S framgår att utredningen haft en redaktionell roll vid sammanställandet av dessa delar har även dessa medtagits nedan. Bibliografisk not: Varje del har två titelblad, ett med uppgifterna Emigrationsutredningen, bilagenumrering, korttitel och tryckuppgift, ett med fullständig titel och (i förekommande fall) personlig upphovsman och tryckuppgift. Av praktiska skäl har det första titelbladet betraktats som förtitel.] Betänkande i utvandringsfrågan och därmed sammanhängande spörsmål jämlikt kungl. brefvet den 30 januari 1907. 1913. xii, 892 s, tab. [Förtitel: Betänkande. Avsnitt V av betänkandet, Utvandringens orsaker samt åtgärder för dess inskränkande (s 655–890) även utgivet separat under titeln Tankar i utvandringsfrågan (1913).] [Förtitel: Bil II,] Utvandringsväsendet i Sverige. Öfversikt af gällande författningar och deras tillämpningar utg af Emigrationsutredningen. 1909. 170 s. [Förtitel: Utvandringsväsendet i Sverige.] [Förtitel: Bil III,] Mormonvärfningen i Sverige. Uttalande af Emigrationsutredningen. 1910. [3], 57 s. [Förtitel: Bil IV,] Den svenska och europeiska folköknings- och omflyttningsstatistiken i sina hufuddrag. 1910. ix, 252 s, tab. [Förtitel: Utvandringsstatistik.] [Förtitel: Bil V,] Ekonomisk-statistisk beskrifning öfver Sveriges olika landsdelar. 1910. 269 s, tab; tabeller (418 s). [Förtitel: Bygdestatistik.] [Förtitel: Bil VII,] Utvandrarnas egna uppgifter. Upplysningar inhemtade genom Emigrationsutredningens agenter, äfvensom bref från svenskar i Amerika, red af Emigrationsutredningen. 1908. 263 s. [Förtitel: Utvandrarnas egna uppgifter.] [Förtitel: Bil XIII,] Allmänna ekonomiska data rörande Sverige. Öfversikter och jämförelser. 1912. 119 s, tab. [Förtitel: Allmänna ekonomiska data rörande Sverige.] [Förtitel: Bil XVI,] Folklynnet och utvandringen. Aforismer. 1911. 111 s. [Förtitel: Det svenska folklynnet. Även utgiven separat s å, se vidare nedan.] [Förtitel: Bil XVII,] Utdrag ur uttalanden, som till Emigrationsutredningen inkommit från rikets hushållningssällskap, skogsstaten, kronolänsman, pastorsämbeten och provinsialläkare. Utg af Emigrationsutredningen. 1909. 228 s. [Förtitel: Utdrag ur inkomna utlåtanden.] [Förtitel: Bil XIX,] Uttalanden rörande Sveriges industri, handel och sjöfart, som till Emigrationsutredningen inkommit från handelskamrar, handels- och sjöfartsnämnder, föreningar samt enskilda affärsmän. Utg af Emigrationsutredningen. 1910. 109 s. [Förtitel: Industri och handel. Även med bidrag av S: Bihang. Uttalande i emigrationsfrågan, i november 1906, s [93]–109. (Tidigare tryckt under titeln Utvandringsfrågan i Affärsvärlden, 1906, se bidrag nedan, samt som del II av Emigrationen, 1906–08, se egna verk ovan.)] [Förtitel: Bil XX,] Uppgifter rörande svenskarnas ställning i vissa främmande länder, äfvensom uttalanden angående åtgärder för återinvandringen af Emigrationsutredningen. 1911. 174 s. [Förtitel: Svenskarna i utlandet.] – Maisons souveraines de l’Europe en 1841/1890. Étude démographique. Upps: Almqvist & Wiksell, 1909. S 195–237. [Särtryck ur: Ekonomisk tidskrift, årg 11, 1909.] – Sveriges jordbruk vid 1900-talets början. Statistiskt kartverk utarbetadt af W Flach, H Juhlin Dannfelt, G S. [Verso:] Gbg 1909. (W Zachrissons boktryckeri AB). 262 s, [89] pl-bl, kartor i färg, tab. St fol. – Bygdestatistik. 1910. Se: Emigrationsutredningen (1908–14). Bil V. – Ekonomisk-statistisk beskrifning öfver Sveriges olika landsdelar. 1910. Se: Emigrationsutredningen (1908–14). Bil V. – Den svenska och europeiska folköknings- och omflyttningsstatistiken i sina hufvuddrag. 1910. Se: Emigrationsutredningen (1908–14). Bil IV. – Utvandringsstatistik. 1910. Se: Emigrationsutredningen (1908–14). Bil IV. – Folklynnet och utvandringen. 1911. Se: Emigrationsutredningen (1908–14). Bil XVI. – Det svenska folklynnet. 1911. Se: Emigrationsutredningen (1908–14). Bil XVI. [Även utgiven separat: Det svenska folklynnet. Aforismer. Sthlm: Norstedt, 1911. [3], 142, [1] s. 2.–12. uppl s å. 13.–14. uppl 1912. 15. uppl 1921. Faksimiluppl 2003: {Linköping: Nordiska förl}.] – Allmänna ekonomiska data rörande Sverige. 1912. Se: Emigrationsutredningen (1908–14). Bil XIII. – Betänkande i utvandringsfrågan och därmed sammanhängande spörsmål. 1913. Se: Emigrationsutredningen (1908–14). Betänkande. – Tankar i utvandringsfrågan. Sthlm: Norstedt, 1913. [6], 286 s. [Särtryck ur Emigrationsutredningen (1908–14), Betänkande i utvandringsfrågan … 1913. Särtrycket omfattar avsnitt V, Utvandringens orsaker samt åtgärder för dess inskränkande (s 655–890).]

Tryckta arbeten (bidrag): Befolknings-statistiska tabeller öfver Sveriges län (Statistisk tidskrift, 1876). Se egna verk ovan. – Om den naturliga folkökningen i Sverige (Statistisk tidskrift, 1881, s [151]–206). [Existerar enligt SvB 1876/85, s 244 även som särtryck. Uppgiften har ej gått att belägga.] – Om Sveriges uppodling, dess relativa åkervidd och kreatursantal (Ibid, 1882, s [153]–185, tab). – Dödligheten månads- och årstidsvis i Sverige 1861–1880 (Ibid, 1883, s [153]–194, tab). – Land och stad i Sverige från befolkningsstatistisk synpunkt (Ibid, 1887, Sthlm [1887]–88, s [161]–226, tab). – Några anteckningar om jordens frukbarhet i olika länder (Ibid, 1889, Sthlm [1889]–90, s [197]–217, tab). – Folkräkningarna i Sverige och andra länder omkring 1890, jämfört med äldre räkningar (Ibid, 1891, Sthlm [1891]–92, s [166]–193; (Forts. och slut från årgången 1891), 1893, Sthlm 1893–[94], s [161]–181, tab). – Rikets folkmängd år 1891, fördelad åldersvis efter civilstånd (Ibid, 1893, Sthlm 1893–[94], s [203]–226, tab). – Rikets folkmängd år 1892, fördelad åldersvis efter civilstånd (Ibid, 1894, s [182]–206, tab). – Rikets folkmängd efter yrkesgrupper, åren 1891–1894 (Ibid, 1895, s [93]–100, tab). – Rikets folkmängd år 1893, fördelad åldersvis efter civilstånd (Ibid, s [101]–119, tab). – Statistiska översiktstabeller för olika länder. 1895 (Ibid, [4] s, s 145–175, huvudsakligen tab). [Tabeller med förord.] – Dödligheten inom åldern 5–10 år i Sverige (Hygiea, bd 58, halfår 2, 1896, s 153–155). – Rikets folkmängd fördelad efter yrkesgrupper, år 1895 (Statistisk tidskrift, 1896, s [101]–102). – Rikets folkmängd år 1894, fördelad åldersvis efter civilstånd (Ibid, s [103]–137, tab). – Födde och döde i Stockholm under de senaste 175 åren (Ibid, s [138]–140). [Undertecknat: G. S–g.] – Statistiska översiktstabeller för olika länder. 1896 (Ibid, s [5] s, s 141–186, huvudsakligen tab). [Tabeller med förord.] – Förhandlingar vid nordiska statistiska mötet i Stockholm den 19–23 augusti 1897 (Ibid, 1897, s [93]–99). [Rapport. Åtföljs av tre bilagor, s 100–134, vilka ej författats av S.] – Rikets folkmängd fördelad efter yrkesgrupper, år 1896 (Ibid, s [135]). – Rikets folkmängd år 1895, fördelad åldersvis efter civilstånd (Ibid, s [140]–144, huvudsakligen tab). – De skandinaviska folkens andel i Europas produktion och samfärdsel (Ibid, s [145]–150, tab). [Signerat: G. S–g.] – Statistiska översiktstabeller för olika länder. 1897 (Ibid, viii s, s 151–206, huvudsakligen tab). [Tabeller med förord.] – Vest- och Östeuropa (Ibid, 1898, s [93]–100). – Rikets folkmängd fördelad efter yrkesgrupper, år 1897 (Ibid, s [104]). [Signerat: G. S–g.] – Rikets folkmängd år 1896, fördelad åldersvis efter civilstånd (Ibid, s [105]–112, tab). – Jernvägstrafikens intensitet i olika länder (Ibid, s [113]–117). [Signerat: G. S–g.] – Statistiska översiktstabeller för olika länder. Årg 4, 1898 (Ibid, x s, s 119–194, huvudsakligen tab). [Tabeller med förord.] – Några ord om potatisodlingen i Europa och Förenta staterna (Ibid, 1899, Sthlm [1899]–1900, s [93]–97). – Rikets folkmängd fördelad efter yrkesgrupper, år 1898 (Ibid, s [104]). [Signerat: G. S–g.] – Rikets folkmängd år 1897, fördelad åldersvis efter civilstånd (Ibid, s [105]–112, tab). – Statistiska översiktstabeller för olika länder. Årg 5, 1899 (Ibid, x s, s 115–200, huvudsakligen tab). [Tabeller med förord.] – Statistiska översiktstabeller för olika länder. Årg 6, 1900 (Ibid, 1900, Sthlm [1900]–01, viii s, s 131–226, huvudsakligen tab). [Tabeller med förord.] – Från de senaste bostadsräkningarna i Stockholm (Ibid, 1901, Sthlm [1901]–02, s [97]–105, tab). – Rikets folkmängd fördelad efter yrkesgrupper, åren 1899, 1900 och 1901 (Ibid, s [108]–109). [Signerat: G. S–g.] – Rikets folkmängd åren 1898 och 1899, fördelad åldersvis efter civilstånd (Ibid, s [110]–117, tab). [Signerat: G. S–g.] – Rikets folkmängd åren 1750–1899, fördelad åldersvis efter civilstånd (Ibid, s [118]–185, tab). – Statistiska översiktstabeller för olika länder. Årg 7, 1901 (Ibid, x s, s 193–308, huvudsakligen tab). [Tabeller med förord.] – Statistiska översiktstabeller för olika länder. Årg 8, 1902 (Ibid, 1902, Sthlm [1902]–03, xii s, s 135–284, huvudsakligen tab). [Tabeller med förord.] – Rikets folkmängd åren 1750–1900, fördelad efter ålder och kön (Ibid, 1903, Sthlm [1903]–04, s [136]–221, huvudsakligen tab). – Rikets folkmängd år 1899, fördelad åldersvis efter civilstånd. (Rättelse till artikeln med denna rubrik i häftet 123 av Statistik tidskrift) (Ibid, s [222]). [Signerat: G. S–g.] – Statistiska översiktstabeller för olika länder. Årg 9, 1903 (Ibid, xvi s, s 223–446, huvudsakligen tab). [Tabeller med förord. Fortsättes i bokform av: Aperçus statistiques internationaux, Année 10–11, se egna verk ovan, 1906.] – Europas befolkning under nittonde seklet (Ekonomisk tidskrift, årg 6, 1904, s [263]–268). – Döde efter kön, ålder och civilstånd i Sverige åren 1751–1900 samt medelfolkmängden efter kön och ålder under femårsperioderna för samma tid (Statistisk tidskrift, 1905, Sthlm [1905]–06, s [107]–162, huvudsakligen tab). [Tabeller med inledning, s 107–108.] – Dödligheten af lungtuberkulos i Sverige åren 1751/1830 (Ibid, s [163]–197, tab). – Dödligheten af lungtuberkulos i Sveriges städer, åren 1861/1900 (Ibid, s [198]–224, tab). [Tillsammans med C Runborg.] – Utvandringsfrågan (Affärsvärlden, 1906, specialnr, s 81–92). [Utvidgad version av föredrag hållet i Reformklubben i Sthlm i november 1906. Omtryckt som Emigrationen, II (1907), se Emigrationen (1906–07; under egna verk ovan).] – Fortsatta bidrag till en svensk befolkningsstatistik för åren 1750–1900. I–IV (Statistisk tidskrift, 1906, Sthlm [1906]–07, s [169]–337, tab). [Anknyter till S:s tidigare bidrag i ämnet: Rikets folkmängd åren 1750–1899, fördelad åldersvis efter civilstånd (1901), Rikets folkmängd åren 1750–1900, fördelad efter ålder och kön (1903) samt Döde efter kön, ålder och civilstånd i Sverige åren 1751–1900 samt medelfolkmängden efter kön och ålder under femårsperioderna för samma tid (1905). Denna del består huvudsakligen av en utvidgad upplaga av S:s studie över Sveriges folkmängd 1750–1900, fördelad efter civilstånd.] – Fortsatta bidrag till en svensk befolkningsstatistik för åren 1750–1900. V och VI (Statistisk tidskrift, 1907, s [179]–282, tab). [Behandlar giftermåls- och födelsefrekvensen.] – Fortsatta bidrag till en svensk befolkningsstatistik för åren 1750–1900, VII–IX (Statistisk tidskrift, 1908, Sthlm [1908]–09, s [175]–242). [Behandlar främst medelfolkmängden efter ålder och kön.] – Födelse- och dödstalen i Frankrikes olika departement (Ekonomisk tidskrift, årg 11, 1909, s [69]–72). – Fortsatta bidrag till en svensk befolkningsstatistik för åren 1750–1900, X (Statistisk tidskrift, 1909, s [175]–287, huvudsakligen tab). [Behandlar dödstalen efter ålder och kön.] – Beträffande S:s bidrag i dagspress har inga närmare efterforskningar gjorts, med det kan noteras att enligt Lundstedt, 2, s 256–257, ingick S bland dagstidningen Vårt lands tillfälliga medarbetare. Någon tidsperiod anges ej, och omfattningen är därför ej känd. I Svenskt pressregister 1886/90–1898/1900 har endast påträffats ett bidrag av S i Vårt land, från 1899.

Redigerat (utgivit): La Suède, son peuple et son industrie. Exposé historique et statistique publié par ordre du gouvernement. Sthlm 1900. (Norstedt). [3], ix, 437, [1], 528, xx s, ill, kart, tab (kartor i färg). [Publicerad i samband med världsutställningen i Paris 1900. Samtliga avsnitt i boken är signerade utom II, Le peuple suédois. 2, Démographie de la Suède (s 82–119) och en handfull kortare avsnitt och introduktioner. Av verkets andra, kraftigt utökade upplaga (på tyska 1913, engelska 1914 och svenska 1915–16; samtliga redigerade av J Guinchard) framgår att dessa avsnitt författades av S. (De har reviderats av andra personer i den nya upplagan.) Den första upplagan av verket finns även i svenska och engelska versioner/översättningar. Enligt förorden till dessa (undertecknade av S) är den svenska versionen bearbetad och utökad jämfört med den franska och motsvarande gäller för den engelska versionen gentemot den svenska. Svensk version: Sveriges land och folk. Historisk-statistisk handbok. På offentligt uppdrag utg af G S. Sthlm 1901. (Norstedt). [3], ix, 1027, [1] s, ill, kart, tab (kartor i färg). Avsnitt II, Det svenska folket. 2, Demografiska förhållanden (s 85–125) av S. Engelsk version: Sweden, its people and its industry. Historical and statistical handbook published by order of the government. Sthlm 1904. (Norstedt). [3], xi, 1141, [1] s, ill, kart, tab (kartor i färg). Avsnitt II, The Swedish people. 2, Demography of Sweden (s 91–133) av S.] – Utvandrarnas egna uppgifter. 1908. Se: Emigrationsutredningen (1908–14; under egna verk ovan). Bil VII. – Utdrag ur inkomna utlåtanden. 1909. Se: Emigrationsutredningen (1908–14; under egna verk ovan). Bil XVII. – Utdrag ur uttalanden … 1909. Se: Emigrationsutredningen (1908–14; under egna verk ovan). Bil XVII. – Utvandringsväsendet i Sverige. 1909. Se: Emigrationsutredningen (1908–14; under egna verk ovan). Bil II. – Industri och handel. 1910. Se: Emigrationsutredningen (1908–14; under egna verk ovan). Bil XIX. – Uttalanden rörande Sveriges industri … 1910. Se: Emigrationsutredningen (1908–14; under egna verk ovan). Bil XIX.

Översatt (utgivit): Den svenska skolordningen af år 1649 (S G v Friesen, Inbjudning till öfvervarande af årsexamen vid Högre realläroverket i Stockholm vårterminen 1886, Sthlm 1886, (Kongl. boktr), [svit 1], 43 s). [Översatt från den latinska originalet med kommentarer av S.]

Källor och litteratur

Finansdep:s konseljakter 20 april 1901, nr 1; ED:s konseljakter 8 april 1910, nr 87, RA.

Å Daun, G S o det sv folklynnet (Vad är Sverige?, ed A W Johansson, 2001); I Flodström, G S o hans livsverk (1935); C Frängsmyr, UU 1852–1916, 2 (2010); H Höjer, Sv siffror: nationell integration o identifikation genom statistik 1800–1870 (2001); A-S Kälvemark, Reaktionen mot utvandr:en: emigrationsfrågan i sv debatt o politik 1901–1904 (1972); F Lundgren, Den isolerade medborgaren: liberalt styre o uppkomsten av det sociala vid 1800-talets mitt (2003); dens, Att konstruera vetensk maskiner: statistikens medieformer under 1800-talets andra hälft (Den mediala vetenskapen, ed A Ekström, 2004); dens, Social saml: att ställa ut samhället kring 1900 (1897: mediehist:er kring Stockholmsutställn:en, ed A Ekström, S Jülich o P Snickars, 2006); O Pettersson, Politisk vetenskap o vetensk politik: studier i sv statsvetenskap kring 1900 (2003); O Sjöström, Sv statistikhist: en undanskymd kritisk tradition (2002); SMoK; P Wisselgren, Samhällets kartläggare: Lorénska stiftelsen, den sociala frågan o samhällsvetenskapens formering 1830–1920 (2000). – Johan Fredrik S: H O Andersson o F Bedoire, Sv arkitektur: ritn:ar 1640–1970 (1986); A-M Blennow, Stadsarkitekternas epok 1870–1950: fyra porträtt: Peter Boisen, P L Håkansson, F S o Frans Ekelund (1990); Jönköpings hist, 4 (1921); B E Karlson, F S (1860–1913): arkitekt i Jönköping (Visioner o vardagsarkitektur: byggnadskonst i Jönköpings län under 1900-talet, 2007); SKL; SvTeknF.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel Gustav Sundbärg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34700, Svenskt biografiskt lexikon (art av Frans Lundgren med bidrag av Andreas Tjerneld (Fredrik S).), hämtad 2024-11-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34700
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel Gustav Sundbärg, urn:sbl:34700, Svenskt biografiskt lexikon (art av Frans Lundgren med bidrag av Andreas Tjerneld (Fredrik S).), hämtad 2024-11-12.