Meriter

Sundholm, Olof Herman, f 28 okt 1870 i Visby stadsförs, d 2 aug 1945 i Danderyd, Sth. Föräldrar: direktören för kronoarbetskåren på Tjurkö vid Karlskrona, majoren Olof Theodor S o Josefina Augusta Bothilda Schürer von Waldheim. Mogenhetsex vid H a l i Karlskrona 28 maj 89, ord elev vid KTH 14 sept 89, avgångsex från fackavd:s för bergsvetensk underavd för gruvvetensk där 31 okt 93, auskultant i Kommerskoll:s industribyrå 7 nov 93, konsulterande gruvingenjör 94–10, gruvingenjör i södra bergmästaredistr 16 febr 97, i mellersta distr 8 april 02–20, tekn ledare vid Bergverks ab Vulcanus, Blötberget, Kopp, 00, VD o led av styr där 10–26, led av en utredn ang äganderättsförhållandena inom Grängesbergs gruvfält 09–20, sekr i Fören Bergshandteringens vänner 10–36, red för Blad för Bergshandteringens vänner 11–36, led av styr för ab Järnsvamp, Sthlm, 11–16, VD för Fastighets ab Ferrum, Ludvika, 11–18, led av gruvlagstiftn:komm mars 16–juni 19, av styr för Mellansvenska gruvförb 16–20, av styr för Sv sprängämnesfören 18–26, av styr för Bergslagernas järnvaru ab, Ludvika, 18–30, tf befälhavare över landstormen i Falu västra rullföringsområde 1 okt 19–25, VD för Gruv ab Stark, Norberg, Vm, 20–22, led av styr för ab Ferriconcentrat, Sthlm, 27–37.

G 14 dec 1898 i Hamburg, Tyskland (SvTeknF), m Adéle Henriette Vilhelmina Marie Kippel, f 25 aug 1877 där, d 7 nov 1949 i Sthlm, Matt, dtr till köpmannen Caesar K o Wilhelmine Hüttman.

Biografi

Herman S växte upp på Tjurkö där hans far var direktör för kronoarbetsstationen. Vid en olyckshändelse omkom fadern när S, som ett av sju syskon, endast var elva år. Genom att de tre yngsta omyndiga barnen av riksdagen beviljades ett årligt understöd om 100 kr kunde S fullfölja sina läroverksstudier i Karlskrona. Han påbörjade sedan högre studier vid KTH och utexaminerades som bergsingenjör från Bergshögskolan. S utökade även sin geologiska kompetens genom att under fältsäsongerna 1892 och 1893 delta som extrageolog vid de geologiska undersökningar inom Norbergs bergslag som leddes av Walfrid Petersson (bd 29), på uppdrag av SGU. Undersökningen resulterade i en 1895 publicerad geologisk atlas över Norbergs bergslag.

S:s första anställning som auskultant i Kommerskollegiums industribyrå blev starten på en statlig karriär som varade till 1920. Under denna tid var han gruvingenjör i olika distrikt och dessutom periodvis förordnad till bergmästare. Detta var dock bara det ena ben som S stödde sig på inom bergshanteringen, det andra avsåg den konsultverksamhet som han med tiden kom att utveckla, inte bara inom Sveriges gränser utan även runt om i Europa. Som elev på Jernkontoret påbörjade han 1894 en verksamhet som gruvmätare och konsulterande ingenjör varunder såväl gruvmätningar som gruvtekniska och ekonomiska utredningar genomfördes över ett stort antal gruvfält och enskilda gruvor inom Sverige, Norge, Finland, Ryssland och Italien. I det sistnämnda fallet var det främst järnmalmsförekomster på ön Elba som undersöktes. Till en början arbetade S även med kemiska analyser av järnmalm (järn-, fosfor- och titanhalter) från Grängesbergsfältet, på uppdrag av Grängesbergs gruvbolag.

Under sin konsultverksamhet kom S redan under 1890-talet in på några dittills orörda, men rätt ansenliga järnmalmsförekomster, som på grund av sin höga fosforhalt, likt Grängesberg och Malmberget, inte brutits nämnvärt. Han publicerade 1898 en större uppsats om järnmalmsfyndigheter i Ludvikatrakten och som ett resultat av denna undersökning bildades 1900 Bergverks ab Vulcanus med utländska intressenter som huvudägare. En pådrivande kraft i företaget var malmagenten W H Müller i Rotterdam. S arbetade här med att prospektera och undersöka malmomfång, samt därefter förbereda insatserna för att påbörja en storskalig brytning vid Fredmundsbergs- och Blötbergsfälten, norr om Grängesbergsfältet inom Ludvika kommun, i södra Dalarna. Han blev gruvornas tekniska ledare och kunde leda brytningen vilken ökade i volym från starten fram mot första världskrigets början, då malmkonjunkturen kraftigt gick upp. 1910 utnämndes S till VD för gruvbolaget och kvarstod som sådan fram till 1926, då han på egen begäran avgick för att kunna ägna sig åt bergshistorisk forskning.

Inom denna vetenskapsgren kom S att arbeta inom huvudsakligen två områden, dels gruvlagstiftningens historia, dels frågan om när gruvdriften tog sin början i Sverige. Att S kom in på gruvnäringens rättshistoriska sida stod i samband med att han fram till 1920 var ansvarig för utgivningen av de då gällande gruvstadgarna för Sverige. Han hade också deltagit i en utredning rörande äganderättsförhållandena i Grängesbergsfältet. S publicerade ett flertal artiklar rörande gruvors utmål och äganderätt under 1700-talet. Han uppmärksammade även frågan hur statens roll i svensk gruvhantering förändrats över tid. I en sista större artikel, postumt tryckt i Blad för Bergshandteringens vänner, behandlade S uppkomsten av odalfält och odalgruvfält och hur deras relation till omgivande gruvor varit och är ur juridisk synvinkel. S:s bergshistoriska bibliotek om ca 30 hyllmeter, med en separat unik samling av gruv- eller bergsjuridisk litteratur om ca 300 volymer, donerades till Jernkontorets gruvbyrå och förvaras numera (2014) på Jernkontorets bibliotek.

Den andra stora fråga som sysselsatte S, särskilt under andra halvan av 1930-talet och början av 1940-talet, gällde det svenska bergsbrukets ålder och uppkomst. Här kunde han med sin tekniska och juridiska kunskap genom studier av de äldsta privilegiebreven, de äldsta svenska landskapslagarna och de äldsta kända köpe-, bytes- och gåvobreven, samt testamenten, dra slutsatsen att bl a masugnen var spridd i Bergslagen redan under 1300-talet. Han tolkade även delar av Birgittas uppenbarelser som tydliga ögonvittnesskildringar från arbetet vid en medeltida masugn i Lerbäcks bergslag (södra Närke och nordvästra Östergötland).

I samband med att det i den historiska forskningen under 1930-talet lades fram nya idéer om det svenska bergsbrukets ålder och ursprung hamnade teknikern S i polemik med forskare som Tom Söderberg och Nils Ahnlund. I ett flertal artiklar i HT och Blad för Bergshandteringens vänner diskuterades bl a enskilda termer som purgatio ferri candidi och osmund. S, som av samtida kollegor beskrivits som temperamentsfull, sparade inte på krutet i sina genmälen när han ansåg att dessa historiker gått för långt i sina tekniska tolkningar av äldre historiska texter. På detta område hade S alltid på fötterna när han diskuterade med humanister.

Sitt temperamentsfulla kynne till trots var S mycket godhjärtad och månade om sin närmaste familj och sina vänner. Redan 1921 skänkte han sin unika samling av gruvlampor och gruvbelysning till Stora Kopparbergs museum vid Falu gruva, där den numera finns bevarad i sitt originalskåp i museets källare.

Författare

Jörgen Langhof

Arkivuppgifter

Handl:ar efter S (ms, biogr handl:ar, brev m m ) i Jernkontorets bibl. – Brev från S i KB (bl a till N Ahnlund), LUB, UUB o NordM.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Om Nasafjälls silfvergrufva. [Rubr.] Sthlm 1897. (K L Beckman). 36 s, 1 vikt karta, tab. [Särtryck ur: JKA, N S, årg 51, 1896, Sthlm [1896]–97, s 264–299, tab, 1 vikt karta.] – Några anteckningar om grufvorna inom Ludvika socken af Kopparbergs län. [Rubr.] Sthlm 1898. (K L Beckman). 123 s, 2 vikta kartor, tab. [Särtryck ur: JKA, N S, årg 53, 1898, Sthlm [1898]–99, s 85–207, tab, 2 vikta kartor.] – Olycksfallen vid svenska och tyska grufvor. [Omsl.] Sthlm 1901. (K L Beckman). 4 s, tab. [Särtryck ur: Bihang till JKA, årg 2, 1901, s 116–120, tab.] – Hvar skall det andra exemplaret af grufkartan förvaras? Föredrag vid grufmätaremötet i Falun den 16 september 1905. Lindesberg 1905. (O Blomberg). 8 s. [Tryckt som manuskript.] – Om värdering af grufvor och fyndigheter. Distributörer: Filipstad: Bronellska bokhandeln; Kristiania: Aschehougs boghandel. 1911. viii, 95 s, iii pl-bl. – Malmfrågan sedd i samband med järnförbrukningen. [Omsl.] Gbg 1913. (W Zachrisson). 7 s. [Särtryck ur: Kalender för Sveriges bergshandtering, årg 8, 1913, s [5]–11.] – Ett och annat ur föreningen Bergshandteringens Vänners historia 1864–1913. Örebro 1914. (Örebro dagblads tr). 51 s. [Särtryck ur: Blad för Bergshandteringens vänner, bd 14, Örebro 1913–15, s [133]–188, [1] tab-bl (vikt).] – Riddaren Sankt Göran. Sancte Örjens gilles båda järnhällar, Sigurd Fafnesbane, ärkeengeln Mikael, Perseus och Marduk. Jämte ett bihang: Visan om riddaren Sankt Göran. Örebro 1924. (Örebro dagblads tr). [1], 22, [1] s, [6] pl-bl, ill. ([Kulturhistoriska skrifter,] Sancte Örjens gille, 10). [Företalet undertecknat av S.] – Om gillen i allmänhet och Sancte Örjens gille vid Kopparberget i synnerhet. Örebro 1925. (Örebro dagblads tr). 84, [1] s. ([Kulturhistoriska skrifter,] Sancte Örjens gille, 14). – Järnbäraland. Örebro 1927. (Örebro dagblads tr). 51 s, 1 kartbl. [Särtryck ur: Blad för Bergshandteringens vänner, bd 18, Örebro 1925–27, s [727]–775.] – Om kolning i gamla tider. Örebro 1928. (Örebro dagblads tr). 7 s. [Särtryck ur: Blad för Bergshandteringens vänner, bd 19, Örebro 1928–30, s [213]–217. Även publicerad i något kortare version i: Skogen, årg 15, 1928, s 583–584.] – Några gamla yrkesnamn inom bergshandteringen. [Omsl.] Örebro 1929. (Örebro dagblads tr). 16 s. [Särtryck ur: Blad för Bergshandteringens vänner, bd 19, Örebro 1928–30, s [383]–394.] – Medeltida urkunder rörande svenska masugnar. Örebro 1930. (Örebro dagblads tr). 15 s. [Refererar och/eller återger innehållet i sju dokument från 1300- och 1400-talen, köp-, gåvo- och pantbrev. Särtryck ur: Blad för Bergshandteringens vänner, bd 19, Örebro 1928–30, s [559]–571.] – Närke i svenska järnhanteringens historia. [Omsl.] Sthlm 1930. (Centraltr). S 71–85, ill. [Särtryck ur: Svenska turistföreningens årsskrift, 1930.] – En åttondedel i hytta och gruva. Örebro 1930. (Örebro dagblads tr). 7 s. 8:o. [Särtryck ur: Blad för Bergshandteringens vänner, bd 19, Örebro 1928–30, s [572]–576.] – Järnbruksförbundet 1906–1931. Historik enligt uppdrag sammanförd av H S. Sthlm 1931. (Idun). 124 s, [9] pl-bl, ill, fotogr. – Järnhyttorna på Silverberget och Dalarnas Silverberg under medeltiden. [Omsl.] Örebro 1931. (Örebro dagblads tr). 15 s. [Särtryck ur: Blad för Bergshandteringens vänner, bd 20, Örebro 1931–32, s [1]–15.] – Om anrikning av järnmalmer och höganrikning. [Omsl.] Örebro 1931. (Örebro dagblads tr). S [17]–35, ill, tab. [Särtryck ur: Blad för Bergshandteringens vänner, bd 20, Örebro 1931–32.] – Kronomärket. [Omsl.] Sthlm 1934. (Svenska tr a-b). S [339]–358, ill. [Särtryck ur: Blad för Bergshandteringens vänner, bd 21, Örebro 1933; Sthlm 1934.] – Till tolkning av gruvstadgans 36 §. [Omsl.] Sthlm 1935. (Svenska tr a-b). S [139]–156. [Särtryck ur: Blad för Bergshandteringens vänner, bd 22, Sthlm [1935]–36.] – Framtidens järnmalmsbehov. [Verso:] Falun 1938. (Falu nya boktr). 24 s. [Särtryck ur: Blad för Bergshandteringens vänner, bd 23, Falun [1937]–38, s 344–365, diagr, tab.] – Mellansvenska gruvförbundet. Historik. Enligt uppdrag sammanförd av H S. Sthlm 1941. (Iduns tr-ab, Esselte). 145, [2] s, [15] pl-bl, ill, fotogr. – Svensk bergsrätt. [Omsl.] Upps 1945. S 73–87. (Almqvist & Wiksells boktr). [Särtryck ur: Blad för Bergshandteringens vänner, bd 23, Upps [1945]–46.]

Tryckta arbeten (bidrag): Bidrag som nämns i biografitexten ovan: Några anteckningar om grufvorna inom Ludvika socken af Kopparbergs län (1898). Se egna verk ovan. – Medeltida urkunder rörande svenska masugnar (1930). Se egna verk ovan. – Det svenska bergsbrukets ålder. En arbetshypotes (Blad för Bergshandteringens vänner, bd 20, Örebro 1933; Sthlm 1934, s [275]–290). – Det svenska bergsbrukets uppkomst. Ett genmäle (Blad för Bergshandteringens vänner, bd 22, Sthlm [1935]–36, s [361]–389). [Utgör även bilaga till HT, årg 56, 1936. Följdskrift till T Söderberg, Det svenska bergsbrukets uppkomst i nyare forskning (HT, 56, 1936, s [105]–122). Följdskrifter: N Ahnlund, ”Purgacio ferri candidi”. Till teorierna om vårt äldsta bergsbruk (Ibid, s 401–405); T Söderberg, Nyare bergshistorisk forskning (Ibid, 57, 1937, s 108–109), H S, Om tolkningen av ”purgatio ferri candidi” (Ibid, s 212–215), N A (ibid, s 215–216), H S, Vad skall man tänka? (Blad för Bergshandteringens vänner, 23, Falun [1937]–38, s 261–276). I det sistnämnda inlägget ingår S:s följdskrift Om tolkningen … (s 263–267) samt ett inlägg av S avsett för publicering i HT men ej intaget däri, Några slutord i frågan om tolkningen av ”purgatio ferri candidi” (s 269–273). Vidare har N A getts utrymme till en slutreplik, s 273–276. Vad skall man tänka? har även utgetts som särtryck (Falun u å [1938]).] – Om odalfält och odalgruvfält (Blad för Bergshandteringens vänner, bd 23, Upps [1945]–46, s 124–204). – Angående S:s bidrag i övrigt kan nämnas att S publicerade 48 längre och 37 kortare bidrag i Blad för Bergshandteringens vänner 1896–1945 (de två sista postuma), inklusive de bidrag och särtryck som redovisats i denna förteckning. S:s bidrag i övrigt har ej efterforskats.

Redigerat: Förhandlingar vid allmänna svenska grufmätaremötet i Ludvika och Grangärde den 12 och 13 juli 1902. Sthlm 1903. (Centraltr). 24 s, [2] pl-bl i färg (varav ett vikt). [Återger diskussionerna vid mötet. Tillsammans med N Hedberg. Särtryck ur: Teknisk tidskrift. Afdelningen för kemi och bergsvetenskap, årg 32, 1902, s [95]–121.] – Blad för Bergshandteringens vänner. Bd 13:5–bd 22:6 = 1911:h 1–1936:h 6. Blötberget: H Sundholm, 1911–36.

Utgivit: Kungl. Maj:ts förnyade nådiga grufvestadga, gifven Stockholms slott den 16 maj 1884, med ändringar enligt lagarne den 20 oktober 1889 och den 5 juli 1901 samt Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse om begagnande af kronans jordägareandel i grufva, gifven Stockholms slott den 20 oktober 1899, med ändringar enligt kungl. kungörelsen den 8 juni 1900. Filipstad: [omsl:] Bronellska bokhandelns förl, 1907. [3], 48 s. [2. uppl 1910: Kungl. Maj:ts förnyade nådiga grufvestadga … den 5 juli 1901, med förklaringar, prejudikat och hänvisningar, samt Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse om begagnande … [7], 65, [1] s. 3. uppl 1913: Kungl. Maj:ts förnyade nådiga grufvestadga … den 5 juli 1901 och den 12 augusti 1910, med förklaringar, prejudikat och hänvisningar, Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående utläggning af vissa statsgrufvefält, gifven Stockholms slott den 2 december 1910 samt Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse om begagnande … den 8 juni 1900, jämte hithörande författningar, vii, 82 s, 1 kartbl. 4. uppl 1917: Kungl. Maj:ts förnyade nådiga grufvestadga … den 5 juli 1901, den 12 augusti 1910, den 11 oktober 1912 och 30 maj 1916, med förklaringar … vii, 115 s. 5. uppl 1920: Kungl. Maj:ts förnyade nådiga grufvestadga … Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående utläggning af vissa statsgrufvefält … den 2 december 1910 och den 11 juni 1918, samt Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse om begagnande … den 8 juni 1900, jämte hithörande författningar, viii, 140 s, 1 kartbl.] – En ung bergsmans studieresa för tvåhundra år sedan (Blad för Bergshandteringens vänner inom Örebro län, bd 12, Nora 1907–09, s 278–291). [Återger Rese Memorial för Auscult:n And. Svab år 1709 af hr. ass. Joh. Angerstein (s 279–291) med en inledande kommentar av S.] – Om grufvors utmål enligt 1741 och 1757 års samt äldre förordningar (Blad för Bergshandteringens vänner, bd 14, Örebro 1913–15, s 279–297). [Kort inledande notis av S (s 279) till en utgåva av Academisk afhandling i svenska bergs lagfarenheten om grufvors utmål i Sverige, enligt äldre och nyare kongliga författningar, Upsala 1779, {Akad avh UU, preses: C Berch, respondent: C Polheimer}, s 281–297.] – Betänkande med förslag til gruflag, afgifvet den 20 juni 1919 (Blad för Bergshandteringens vänner, bd 16, Örebro 1919–21, s [241]–290). [Förordet (s [241]–242 undertecknat av S. Förslag till gruflag återges på s [243]–290.] – J Kebon, En resa i Bergslagen år 1782. Dagboksanteckningar. Örebro 1921. (Örebro dagblads tr). 43 s, ill. (Kulturhistoriska skrifter, Sancte Örjens gille, 1). [Särtryck ur: Blad för Bergshandteringens vänner, bd 16, Örebro 1919–21, s [479]–519, ill.] – Äldre förteckningar över bergverk i Sverige. Örebro 1932. (Örebro dagblads tr). S [161]–178. [Förteckningarna tillställda tidskriftens redaktör S av E Holmkvist, vilken även beretts tillfälle att granska S:s kommentarer till texterna. Särtryck ur: Blad för Bergshandteringens vänner, bd 20, 1931/32.]

Källor och litteratur

E Falk, Bergverksab Vulcanus 1900–1905 samt Blötbergets äldre hist (1906); dens, H S (Blad för Bergshandteringens vänner 1945, h 3, s 119–123); G Indebetou, Bergshögskolans elever under dess första 100-årsperiod (1919); M Fritz, Sveriges tyskgruvor: tyskägda gruvor i Sverige under andra världskriget (2007); SMoK; SvTeknF.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof Herman Sundholm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34720, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jörgen Langhof), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34720
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof Herman Sundholm, urn:sbl:34720, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jörgen Langhof), hämtad 2024-04-24.