Meriter

Sunnqvist, Ragnar, f 11 aug 1908 i Njurunda, Vnl, d 17 nov 1953 i Sthlm, Enskede. Föräldrar: sågverksbokhållaren Olov Birger S o Johanna Elisabet Bergmansson. Ingenjör i Gbg, debut som tävlingsförare på motorcykel 28, anställd hos Husqvarna vapenfabriks ab 31–36, segrare i Grand Prix-tävlingar bl a i Sverige 32, 34 o 47, i Finland 32, i Tyskland 35, i Frankrike o Italien 36.

G 17 april 1937 i Jönköping, Östra förs, m banktjänstemannen Inga Lisa Jonsson, f 4 aug 1915 där, ibid, d 20 juli 1984 i Sthlm, Maria, dtr till serganten Karl Artur Bongenhielm o järnarbetardottern Rut Berta Jonsson.

Biografi

S var redan från barnaåren en fartälskare. Han började sin idrottsbana som backhoppare men fängslades snart av motorsporten och blev, jämte Gunnar Kalén, mellankrigstidens främste svenske TT-förare, med stora framgångar nationellt och internationellt.

TT-sporten (senare roadracing) fick sitt namn efter Tourist Trophy, en utmärkelse som tävlingsförare från 1907 tävlade om på Isle of Man. I Sverige introducerades tävlingsgrenen på 1920-talet och hade en storhetstid under 1930-, 40- och 50-talen med Grand Prix-tävlingarna på Saxtorp och i Hedemora som de största evenemangen.

S eller ”Ragge”, som han vanligen kallades, debuterade som tävlingsförare 1928 på märket Royal Enfield i tillförlitlighetstävlingar. Han övergick senare till Norton och var 1931–36 förare i Husqvarnas framgångsrika fabriksstall. När Husqvarna avvecklade sin tillverkning av TT-maskiner fortsatte S sitt tävlande på DKW och andra märken. Han debuterade 1932 på kontinenten med en sjätte plats i Hollands Grand Prix. Samma år vann han Djurgårdsloppet (i Hfors) och Sveriges Grand Prix. De närmaste åren följde en lång rad segrar och framskjutna placeringar i bl a Frankrikes och Italiens Grand Prix, A-klassen i Genève, Sveriges Grand Prix i Saxtorp och Hedemora samt en lång rad andra större tävlingar.

Sina största framgångar nådde S under tiden i Husqvarnastallet som med sina tekniskt avancerade maskiner hade en stark position inom motorcykelsporten. Legendariska blev hans många dueller med Nortonstallets skickliga förare, Jimmie Simpson, Stanley Woods och Tim Hunt. Sitt livs körning gjorde S 1935 då han vann Tysklands Grand Prix på Avusbanan i Berlin med en medelhastighet på 193 km/timmen på en 500cc Husqvarna, en maskin som var växlad för obetydligt över 200 km/timmen.

Vid sidan av TT-loppen deltog S med framgång i back-, is- och jordbanetävlingar med segrar i bl a Nordiska mästerskapen 1930, 1932 och 1934 samt SM 1936. Bland resultaten i tillförlitlighetstävlingar märks prickfri körning i Midvintertävlingen 1929 och i Novemberkåsans sidvagnsklass 1935.

Efter andra världskriget gjorde S en sensationell comeback med bl a seger i C-klassen på Skarpnäck 1947 över flera kontinentala förare, vilket uppmärksammades över hela Europa. Framgången följdes upp med en andraplacering i Hedemoras Grand Prix 1950. S:s teknik och taktiska sinne fanns kvar.

Som förare betraktades S till en början som en utpräglad chanstagare och hetsporre, som inte tvekade att köra Husqvarnas mest extrema experimentmaskiner. Med åren utvecklades han till en tekniskt och taktiskt fullfjädrad förare med suverän blick för det bästa vägvalet på tävlingsbanan.

S:s period i Husqvarnastallet, där han också i egenskap av testförare och utbildad maskiningenjör aktivt deltog i arbetet med utveckling av nya maskiner, var sportsligt sett den bästa i hans karriär. Sedan Husqvarna 1936 slutat bygga TT-maskiner fick S köra sina lopp på lånade icke-fabriksmaskiner, tekniskt underlägsna de tyska och italienska 20 hästkrafter starkare kompressormotorcyklarna.

Även utanför tävlandet handlade tillvaron för S om maskiner och motorcyklar. Han rörde sig med lätthet mellan de idrottsliga och civila sfärerna. S karakteriseras som genomgående en god kamrat, alltid hjälpsam och med en stor vänkrets. I en av många dödsrunor över S beskrivs han som ”trivsam, blid men ändå hård”.

Författare

Lars-Olof Welander

Källor och litteratur

Allhems sportlex, 3 (1951); NF:s sportlex, 6 (1946); SvD:s årsb 1932 (1933), 1933 (1934),1934 (1935), 1935 (1936) o 1936 (1937). – Nekr:er över S i Aftonbladet, DN, Idrottsbladet o SvD 18–19 nov 1953.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ragnar Sunnqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34734, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof Welander), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34734
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ragnar Sunnqvist, urn:sbl:34734, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof Welander), hämtad 2024-04-24.