Max Walter Svanberg. Privat ägo.

Max Walter Waldemar Svanberg

Född:1912-02-21 – Malmö Sankt Johannes församling, Skåne län
Död:1994-05-28 – Limhamns församling, Skåne län

Målare, Grafiker


Band 34, sida 347.

Meriter

Svanberg, Max Walter Waldemar, f 21 febr 1912 i Malmö, S:t Joh, d 28 maj 1994 där, Limhamn. Föräldrar: bagaren Oskar Waldemar S o Elin Karolina Olsson. Reklamtecknare hos Biograf ab Palladium, Malmö, 29, elev vid Skånska målarskolan där 30–32, vid Otte Skölds målarskola, Sthlm, 33, medlem i konstnärsgruppen Imaginisterna, Malmö, 45–52. Målare, grafiker. – LFrKA 68.

G 28 april 1940 i Malmö, S:t Joh, m Gunni Linnea Kristina Sjöström, f 27 dec 1914 där, S:t Pauli, d 22 juni 1982 där, Limhamn, dtr till sjömannen Gustaf Ludvig S o Jenny Maria Svensson.

Biografi

Max Walter S:s föräldrar tillhörde arbetarklassen, fadern var bagare och modern stod på torget och sålde fisk. Familjen bodde på söder i Malmö, i ett nu rivet hus på Bangatan. Föräldrarnas yrkesutövning var knappast helt betydelselös för den blivande konstnären. Den förtjusning som S:s konst uppvisar för snirklade, dekorativa former hänger kanske inte bara samman med orientalisk konst och jugendslingan utan också med bagarens kringlor och bakverkens arabeskartade dekor. Han fick också under pojkåren ofta bege sig tvärsigenom staden till Malmö hamn för att hos fiskhandlaren hämta påfyllning till moderns torgförsäljning. I S:s måleri möter både fiskformer med starkt erotisk spänning och kvinnokroppar överdragna med glittrande fjäll. Det vore underligt om inte de fiskfjällsöversållade händer, som han älskade hos modern, skulle ha bidragit till hans smyckningslust i denna riktning.

S:s mor lär ha varit ganska barsk, sparsam och mån om sitt, men hon omfattade sonen med en outsinlig, slösande kärlek och skämde bort honom när ekonomin tillät. Hos henne fanns också fantasidrag som S mindes med kärlek: hon broderade, spelade cittra eller gitarr och sjöng. Det musikaliska kunde S sålunda delvis ärva från modern: han var virtuos munspelare och visselkonstnär och spelade också mandolin. Någon direkt konstnärlig yrkesutövning kan annars inte påvisas i S:s släkt.

Familjens lägenhet bestod av två rum och kök. Att tillgångarna från början var knappa tycks framgå av att det ena rummet uthyrdes. Föräldrarna sov i köket, S och en äldre halvsyster samsades om vardagsrummet. Emellertid blev föräldrarna, för att vara arbetare, relativt välbärgade. När makarna var i 50-årsåldern kunde de lämna den enkla lägenheten vid Bangatan och flytta till en modern bostad med sådan lyx som centralvärme och badrum. Den ekonomiska framgången berodde mycket på moderns arbetsförmåga och skicklighet som månglerska, hennes sparsamhet och starka vilja. Vid sin död efterlämnade hon en förmögenhet.

S:s väg till konstnärskapet underlättades av att han i skolan fick en lärare som såg hans begåvning och lät honom teckna fritt under lektionerna. S utvecklades till en lysande tecknare. Det är få konstnärer som tecknar så uttrycksfulla händer och formsköna ben som S gjorde. Han mötte också den kvinnliga skönheten på badstranden vid Ribersborg. Det var nu S började skulptera små träskulpturer, 20 cm höga, som han hade med sig i fickan. Där kunde handen smeka de mjuka, omsorgsfullt avslipade formerna.Efter fortsättningsskola började S på yrkesskolans målarlinje men övergick snart till dekorations- och reklamutbildningen. Han hade då fått en anställning på Palladiumbiografens reklamavdelning med uppgift att teckna och måla filmaffischer. Av denna produktion finns tyvärr ingenting bevarat. Vid denna tid mötte han också sin blivande hustru Gunni, en kärlek som blev livslång. Gunni gav hans liv och konst energi och var den centralpunkt som hans jakt efter ”det evigt kvinnliga” ständigt återvände till.

Sin första konstutbildning fick S på Skånska målarskolan, som då leddes av Tage Hansson, som tillträtt 1927. Genom honom fick S inspiration från kubismen, vilket tog sig uttryck i flera kubiserande nakenstudier. Enligt Einar Kihlman, som kom till målarskolan samtidigt, upptäckte S nu också surrealisterna, förmodligen genom böcker. Efter avslutningen begav sig både S och Kihlman till Stockholm för att söka in på Konstakademin. De hyrde rum tillsammans, svalt men överlevde. Då de inte kom in på akademin gick de till Otte Skölds målarskola, där S studerade ett år. Efter hemkomsten drabbades han av svår polio. Tillsammans med Gunni kom han att bemästra sjukdomen, som dock gav bestående men. Vänster arm var förlamad och höger hade begränsad rörelseförmåga. S tvingades sålunda att fullfölja hela sitt konstnärskap med detta handikapp.

S fick sitt första genombrott 1945 genom en separatutställning i Gummesons konsthall i Stockholm, där Artur Lundkvist i katalogen hälsade honom välkommen som en fantasifull ”bildpoet”. Han fick goda recensioner. Uppmärksammad blev också hans medverkan i den första avantgardegruppen i Skåne, Minotaur, 1942. Av de övriga gruppmedlemmarna var två invandrare, Endre Nemes (bd 26) från Ungern och Adja Yunkers från Litauen. Gruppen höll ihop tills Yunkers flyttade till USA 1945, men hade inga fler gemensamma utställningar. I stället deltog både S och C O Hultén 1949 i Skånsk avantgardekonst. Utställningens titel var föreslagen av S.

Tillsammans med Hultén och Anders Österlin bildade S 1945 i Malmö avantgardegruppen Imaginisterna, som han lämnade 1952. Gruppen manifesterades 1948 genom en för S och Hultén gemensam grafikmapp på det av den senare startade Image Förlag. S hävdade bestämt att han introducerade gruppnamnet, vilket vidimeras av Artur Lundkvists uttalanden 1945, där denne säger att S betraktar sin konst som ”imaginistisk”. S svarade också för den första imaginistiska deklarationen. Den offentliggjordes i ett katalogförord till hans och Hulténs gemensamma utställning på God konst i Göteborg 1949. Deklarationen accepterades omgående av Hultén. Den tog i viss mån avstånd från den doktrinära surrealismen, som den uttrycktes i André Bretons surrealistiska manifest från 1920- och 30-talen, med dess utpräglade engångschock, och föreskrev i stället en progressiv chockverkan.

Ett genomgående tema i S:s imaginistiska bilder är hans besatthet av kvinnan, ofta i metamorfoser med fiskar, fåglar, fjärilar, snablar och växter. Scenariot är erotiskt ritualiserat och dekorativt med en prunkande prakt som för tankarna till bysantinska mosaiker och annan orientalisk konst. Det fantasibetonade innehållet understryks av berättande, poesibetonade titlar.

Trots åsiktsskillnaderna mellan S och Breton var det i hög grad den senare som genom sin beundran grundlade S:s världsrykte. 1953 svarade Imaginisterna för en utställning i Paris, på Galerie Babylone. Den gick nästan spårlöst förbi för gruppen, men innebar ett genombrott för S eftersom Breton lockades till flera besök och deras kontakt ledde till att en separatutställning anordnades. Breton deklarerade då att mötet med S:s konst tillhörde hans livs stora upplevelser och ett helt nummer av surrealisternas tidskrift ägnades S, det gavs titeln Numero Svanberg. Bretons beundran ökade ytterligare när han tog del av S:s illustrationer till den svenska översättningen (1958) av Rimbauds illuminationer: ”detta är den vackraste boken jag sett i mitt liv”, upprepade han.

S:s ställning befästes därefter genom nya separatutställningar. Ett slutligt erkännande i Paris fick han genom en utställning på Galerie Raymond Cordier 1960. Recensionerna var positiva och entusiastiska och ledde till att han fr o m 1964 antogs för deltagande i Salon de Mai. José Pierre hyllade S som en mästare i den utförliga monografin Max Walter Svanberg et le règne feminin. Den var färdig redan 1962 men utkom först 1975.

S fick 1963 möjlighet att presentera sin praktfulla orientaliska modernism i Iran via en av statliga kulturinstitutioner i Sverige initierad historisk exposé över svensk målarkonst. Samma år deltog han också i samlingsutställningar i Lausanne, Wien och Warszawa och en vandringsutställning gick runt i öststaterna. 1965 ägnade Robert Benayon stort utrymme åt S i översiktsverket Erotique du surréalisme. Han deltog ånyo i den internationella surrealistutställningen på Galerie L’Oeuil i Paris 1966. Där väckte hans sista pärlmosaik, Porträtt av en stjärna IV, som visar en kvinna i naturlig storlek, stor uppmärksamhet. Detta var den sista utställning Breton personligen organiserade.

I Sverige befästes S:s position genom en separatutställning på Lunds konsthall 1962. Han deltog också i utställningen Pentacle på Musée des arts décoratifs i Paris 1968. Fyra av de fem utställarna där utsågs från Stockholm medan S:s deltagande skedde på museichefens uttryckliga önskan. Följande år fick S i uppdrag av Frank Sundström (se ovan) att göra scenografin – såväl scenbild som dräkter – till en uppsättning av Molières drama Misantropen på Dramatiska teatern i Stockholm.

S drabbades i slutet av 1970-talet av ”postpolio” och kunde inte längre måla. När han då övergick till collage innebar det en förnyelse av denna teknik. Både S och hans hustru, som led av ledgångsreumatism, var vid denna tid rullstolsburna. Hustruns död 1982 blev ett svårt slag för S och då upphörde också hans konstnärskap.

Författare

Helmer Lång



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handl:ar rör S i Dokumenteringsarkivet för modern konst (huvudsaml) i LLA. – Brev från S i GUB (bl a till K Hjern) o LUB.

Tryckta arbeten

Illustrerat: A Rimbaud, Illuminationer. Tolkade i ord av H Lång och i bild av M W S. Malmö: Allhem, 1958. 119, [2] s, [9] pl-bl i färg. [Förlagsort och tryckår från kolofon, s 121. Förutom färgplanscherna finns det även svartvita illustrationer och vinjetter av S i texten. Utgåva på franska: Illuminations. Transposé en images par M W S. Malmö: Pergus, 1968. 114, [2] s, ill. (Även utgiven som en bibliofilupplaga i 264 signerade och numrerade exemplar.)]

Tryckta arbeten (egna verk): Max Walters. 8 originallitografier. Introduktion S Colding. Malmö: Image, 1950. [8] s, 8 lösa pl-bl i konvolut. [Av 200 tryckta exemplar var 190 signerade, antingen en av litografierna (165 exemplar) eller alla åtta (25 exemplar).] – Max Walter Svanberg. Grafik = Graphique. Malmö: Lilla antikvariatet, [1967]. 209 s, färgill. [Även utgiven som en bibliofilupplaga i 135 numrerade och signerade exemplar. Innehåller 48 färgplanscher därav 13 torrnålsgravyrer (numrerade I–XIII) och 35 litografier (numrerade XIV–XLVIII). En beskrivande katalog över planscherna av R von Holten finns på s 38–50 (på franska, s 191–[206]). Samtliga bokens texter återges på svenska och franska; de svenska texterna är placerade före planscherna och de franska efter. I texterna finns flera mindre illustrationer av S. Boken innehåller även flera texter av S: Besatt av Kvinnan (s 10–[11]; på franska, s 154–155), Deklarationer om imaginism i tre utvecklingsfaser (s 16–[24]; på franska, s 160–[172]; består av tre texter varav Första fasen, 1948 (s 16–[17]) utgör förordet till utställningskatalogen från Göteborg 1949 (se utställningskataloger nedan), Andra fasen, 1950 (s 18–[19]) är hämtad från en utställningskatalog i Lund 1950 och Tredje fasen, 1952 (s 20–[24]) har tidigare varit tryckt i Paletten 1952), Mina olika tekniker (s 36–37; på franska, s 188–[190]).] – Max Walter Svanberg. Litografier, reproduktioner, torrnålsgravyrer. Malmö: Galerie Börjesson, [1973]. [14] s, XIII pl-bl, pl-bl XIII-1, pl-bl XIV–LIV (samtliga i färg), ill. [Även utgiven som en bibliofilupplaga i 110 numrerade och signerade exemplar. Boken återger samma litografier och torrnålsgravyrer som i den tidigare samlingen Grafik (1967) förutom de två som tillkommit speciellt för den samlingen (blad nr XLVII–XLVIII). Boken innehåller 14 torrnålsgravyrer (numrerade I–XIII och XIII-1) samt 41 litografier och reproduktioner (numrerade XIV–LIV). Av dessa har de nio planscherna numrerade XIII-1 samt XLVII–LIV tillkommit speciellt för denna bok.] – Utöver dessa utgåvor av S:s grafik och de illustrerade utställningskatalogerna nedan kan också nämnas några rikt illustrerade svenska monografier om S:s konst. R von Holten, Max Walter Svanberg. I världen – och på Malmö konstmuseum (1991) innehåller drygt 60 helsidesreproduktioner i färg av S:s konstverk samt dessutom en katalog över Malmö konstmuseums samling av S:s konst då omfattande c:a 140 verk (med miniatyrer i svartvitt av konstverken). H Lång, Max Walter Svanberg och förvandlingen. Minnen, studier och dokument (1982) innehåller 50 reproduktioner i färg samt c:a 100 mindre avbildningar i svartvitt inne i texten. Jubileumsskriften Max Walter Svanberg. 1912–2012 (red S Lindfors Lång, 2012) avbildar 25 konstverk i färg samt återger tre dikter av S: Ångestklockor, Vaggande lust och Vi voro alla lika unga.

Utställningskataloger: Katalog som nämns i biografitexten: C. O. Hultén, Max Walters. [Omslagets framsida. Omslagets baksida:] God Konst, Konserthuset, Göteborg, 26 april–10 maj 1949. Malmö u å [1949]. (Forssell). [8] s, ill. [S medverkade med 23 konstverk. Med osignerat förord av S, s [1]–[2]. Omtryckt under S:s namn med titeln Imaginär konst. En förklaring av konstnären (Siffran, utg av A.-B. Addo, Malmö, årg 7, 1949, nr 1/2, s 41–42). Förordet har sedermera tryckts om som en del av en text med titeln Deklarationer om imaginism i tre utvecklingsfaser – se Grafik (1967) under egna verk ovan samt i utställningskatalogerna från Malmö 1972 och 1979 nedan.] – Bland de många utställningskatalogerna i övrigt kan nämnas katalogerna från de retrospektiva utställningarna i Lund 1962, Malmö 1972 och 1979 samt på Nationalmuseum 1995. Samtliga innehåller ett stort antal reproduktioner av S:s konstverk och i vissa fall även texter av S. Katalogen från utställningen 1967 på Göteborgs konsthall ([52] s, ill (vissa i färg)) har ej varit tillgänglig för granskning. – [Omslag:] Max Walter Svanberg. Lunds konsthall [10 februari–11 mars] 1962. [Lund 1962. (Skånska centraltr).] 32 s, ill. [Utställningskommissarie: E Högestätt. Katalogen omfattar 281 verk och avbildar 19 verk av S i svartvitt. Text av S: Besatt av Kvinnan (s 4–5). Katalogen innehåller även hyllningar av S (bl a av A Breton) samt en presentation av R von Holten.] – [Omslag:] Hyllning till G. Max Walter Svanberg. Malmö museum 28/9–29/10 1972. [Kolofon:] Malmö u å [1972] (Skånetryck). [52] s, ill (vissa i färg). ([Kolofon:] Malmö museums katalog, 295). [Utställningskommissarie: I Tunander. Katalogen omfattar 348 verk varav 23 avbildas (vissa i färg). Texter av S: Hyllning till G (s [3], dikt tillägnad S:s hustru Gunni, illustrerad med S:s teckning Gunni, Solitär i mitt hjärtas trädgård på s [2]), Enkätsvar om strip-tease (s [11]), Scenografisk tolkning av Misantropen (s [26]–[28]), Deklarationer om imaginism i tre utvecklingsfaser (s [41]–[45]; består av tre texter varav Första fasen, 1948 (s [41]) utgör förordet till utställningskatalogen från Göteborg 1949 ovan, Andra fasen, 1950 (s [42]) är hämtad från en utställningskatalog i Lund 1950 och Tredje fasen, 1952 (s [43]–[45]) har tidigare varit tryck i Paletten 1952), Mina olika tekniker (s [47]), Besatt av Kvinnan (s [52]).] – ”Dokumentation över utvecklingen in i den mångtydigt blommande och progressivt chockande imaginismen.” Max Walter Svanberg. [Verso:] Malmö konsthall [21.6–12.8 1979.] [Katalogredaktion: E Högestätt, I Claeson.] [Malmö 1979. (Tryckerigruppen).] 191, [1] s, ill (vissa i färg). ([Katalog, Malmö konsthall, 51]). [Klamrade uppgifter hämtade från kolofonen på s [192]. Katalogen (s 182–191) omfattar 354 verk varav 117 avbildas (främst på s 33–144, därav vissa i färg). Texter av S: Deklarationer om imaginism i tre utvecklingsfaser (s 7–12; på franska, s 21–28; består av tre texter varav Första fasen, 1948 (s 7–8) utgör förordet till utställningskatalogen från Göteborg 1949 ovan, Andra fasen, 1950 (s 8–9) är hämtad från en utställningskatalog i Lund 1950 och Tredje fasen, 1952 (s 9–12) har tidigare varit tryckt i Paletten 1952), Besatt av Kvinnan (s 13; på franska, s 28–29), Det underbara skeppsbrottet [dikt] (s 16–17), Gunni, Solitär i mitt hjärtas trädgård [dikt] (s 19–20, illustrerad med S:s teckning med samma titel på s 18, daterad 1968), Mina olika tekniker (s 30–31; på franska, s 31–32), Brev till Otte Sköld, Stockholm, den 28/2 1935 (s 164; hämtad från R von Holten, Surrealismen i svensk konst, 1969), Den oroande skönheten (s 178–179; utdrag ur kulturartikel i Arbetet 17 dec 1954).] – Max Walter Svanberg. 1912–1994. [Verso:] Utställning och katalog: R von Holten. [Sthlm: Nationalmuseum,] 1995. 47, [1] s, ill. ([Verso:] Nationalmusei utställningskatalog, 579). [Utställningen hölls på Nationalmuseum 4 febr–26 mars 1995 och på Malmö konstmuseum 9 apr–27 aug 1995. Katalogen (s 9–47) omfattar 57 verk som samtliga avbildas.]

Tryckta arbeten (bidrag): S:s bidrag har ej efterforskats. Det kan dock noteras att de olika texter som ingår i Grafik (1967) samt i de ovan beskrivna utställningskatalogerna i de flesta fall tidigare har varit publicerade antingen i andra utställningskataloger eller i tidskrifter som Prisma och Paletten.

Källor och litteratur

Källor o litt: R von Holten, M W S: i världen – o på Malmö konstmuseum (1991); A Lundkvist, M W S: nov 1945 (utställn:kat, Gummesons konsthall, 1945); H Lång, M W S o förvandl:en: minnen, studier o dokument (1982); T Millroth, Måleriet o skulpturen (Signums sv konsthist: konsten 1915–1950, 2002); dens, Bildkonsten (Signums sv konsthist: konsten 1950–1975, 2005; M W S: 1912–2012, ed S Lindfors Lång (2012) ); SKL.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Max Walter Waldemar Svanberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34765, Svenskt biografiskt lexikon (art av Helmer Lång), hämtad 2019-10-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34765
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Max Walter Waldemar Svanberg, urn:sbl:34765, Svenskt biografiskt lexikon (art av Helmer Lång), hämtad 2019-10-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se