Frans Svanström. Foto Dahllöf, KB.

Frans Jonas Peter Svanström

Född:1832-08-26 – Nikolai församling, Stockholms län
Död:1909-10-01 – Maria Magdalena församling, Stockholms län

Köpman, Förläggare


Band 34 (2013-2019), sida 370.

Meriter

Svanström, Frans Jonas Peter, f 26 aug 1832 i Sthlm, Nik, d 1 okt 1909 där, Maria. Föräldrar: vaktmästaren Anders Peter S o Louvisa Katarina Fägerberg. Elev vid Frimurarbarnhusets skola i Sthlm 39, anställd hos bokhandlare L G Rylander 44–55, innehade bokhandel 55–64, burskap som minuthandlare 30 sept 56, öppnade pappershandel 57, medl av Sv bokförläggarefören 61, drev bokförlagsverksamhet 61–88, led av stadsfullm 78–80, av Frimurarbarnhusets direktion 80–03, ekonomidir där från 81, allt i Sthlm, huvudägare i Gemla leksaksfabrik 81, led av styr för Sthlms folkkök 91–98, huvudägare, vd o ordf i styr för Frans Svanström & co pappershandels ab 92.

   G 7 maj 1859 i Sthlm, Ad Fredr, m Johanna Sofia Gustava Eriksson, f 5 aug 1837 där, Jak o Joh, d 9 maj 1916 där, Matt, dtr till kryddkramhandlaren Anders Gustaf E o Sofia Bernhardina Hassellund.

Biografi

När fadern, vaktmästare vid inrikes tullbevakningen, dog var Frans S endast sex år gammal. Eftersom modern inte hade möjlighet att ta hand om barnen skrevs han och hans syskon in i Frimurarbarnhuset och gick i dess skola. Vid tolv års ålder började S arbeta i Lars Gustaf Rylanders bokhandel på Norrbro i Stockholm, i vilkens hushåll han också var skriven. S stannade där till 1855, då han kände sig mogen att öppna eget och sökte hos Svenska bokförläggareföreningen kommissionärskap för Söder. Det beviljades och han kunde öppna sin första bokhandel vid Södermalmstorg. S var också bokförläggareföreningens kommissionär och sålde böcker över hela Sverige samt till Finland. På så vis fick han kontakter som skulle bli viktiga för hans fortsatta karriär.

Vid den här tiden såldes pappersvaror, skrivdon och liknande av bokhandlare, specerihandlare, tobakshandlare m fl. Någon specialaffär för pappersvaror fanns ännu inte. S var framgångsrik som bokhandlare men såg behovet av en  pappersbutik. Han ansökte därför om att få idka minuthandel, och 1857 öppnade Svanström & co den första specialaffären i Sverige. Butiken låg på Myntgatan 1, vid den tiden Stockholms centrum. Han fick hjälp med startkapitalet, vilket vittnar om att han skaffat sig ett gott rykte. S beslöt efter en tid att helt lämna bokhandeln och överlät den 1864 till sin svåger C M Hjortsberg.

Pappershandeln började i liten skala men S kunde snart utöka sin rörelse. 1859 hyrde han en lokal på Drottninggatan 9, 1886 öppnades en butik i hörnet Norrmalmstorg och Hamngatan och 1897 ytterligare en intill Operan. Myntgatan 1 förblev företagets bas och fastigheten inköptes 1871. Här hade S sitt chefsrum och här hämtades och lämnades nycklarna till de olika bodarna. Snart fick allt fler lokaler i angränsande fastigheter hyras för att man skulle få plats med alla varor och 1900 ägde företaget sex fastigheter i Gamla stan. 1890 inträdde sonen Nils i firman och två år senare ombildades den till aktiebolag. Då fanns 82 anställda – vid S:s död arbetade 180 personer i företaget.

Vid mitten av 1800-talet hade den begynnande industrialiseringen fått affärslivet att blomstra, vilket jämte införandet av enhetsportot 1855 medförde ökad korrespondens och efterfrågan av pappersartiklar av alla slag. När S öppnade minuthandeln var avsikten att handla med papper av såväl svensk som utländsk tillverkning. Till de större leverantörerna hörde Holmens bruk och senare Papyrus. S och hans medarbetare var på ständiga resor, även till utländska varumässor och marknader. I hans affärer kunde man köpa brevpapper från de förnämsta tillverkarna och egentillverkade kuvert. Andra artiklar var blyerts-, svan-, gås-, stål- och guldpennor och pennskaft liksom bläck i olika kulörer, bläckhorn, radervatten, läskpapper och brevvågar.

S var försiktig i allt han företog sig, men visade samtidigt stark experimentlusta. Han ville pröva nya marknader, väcka intresse och skapa nya behov. När fotografier blev vanligare på 1850-talet saluförde S fotoalbum och ”porträtt av berömda personligheter” såsom kungligheter m fl. På 1880-talet kom vykorten, lite senare gratulations- och julkorten med bl a motiv av Jenny Nyström. Allt annonserades ut i olika tidningar.

Alla affärsidkare var enligt 1855 års handelslag skyldiga att föra inventariebok, dagbok samt brevkopiebok. Detta och annat som behövdes i affärslivet såg S genast till att ha i sitt standardsortiment. S hade också redan i boden på Söder märkt den stora efterfrågan på kontorsböcker och papper försedda med linjer. Han beställde därför omgående en linjeringsmaskin och hade en linjererska anställd, till en början hans syster. S var även en av de första som hade och saluförde kopiemaskiner.

Under 1880-talet skedde en stor upprustning av verkstäderna. Firman hade bokbinderi, tryckeri och linjeringsanstalt. Vid Stockholmsutställningen 1897, då allt vad Sverige kunde uppbåda i industriellt hänseende visades upp, deltog även Svanströms, något som uppmärksammades av Tidning för boktryckarkonst. Företaget följde uppmärksamt med i utvecklingen för olika maskiner, häftapparater, pärmar av olika slag och blanketter. Allt vad en affärsidkare behövde för sin administration fanns att köpa.

S specialiserade sig på pappersvaror, men inledde 1861 även egen bokförlagsverksamhet och var 1866–88 så gott som ensam förläggare av psalmböcker och katekeser i Stockholm. De såldes över hela landet. Verksamheten avyttrades sedan till Peder Herzog.

Även på den marknad för undervisningsmedel som uppstod i och med folkskolestadgan 1842 tog S initiativ. 1868 öppnade han en särskild butik på Myntgatan 1 och när han blev huvudägare i Gemla leksaksfabrik såg han till att bredda tillverkningen där till att gälla även skolmateriel. Under folkskolans första tid hade det varit engelska griffeltavlor som såldes och på 1870-talet var det amerikanska modeller som gällde. S levererade linjerat papper och skrivböcker från firmans linjeringsanstalt till Stockholms samtliga skolor. Han gav även ut läroböcker för folkskolan, bl a om ”konsten att skriva rätt och vackert”, och ABC- och bilderböcker för de minsta. S saluförde dessutom olika typer av åskådningsmateriel såsom anatomiska modeller av människokroppen i papier-maché och apparater för skolans fysikundervisning. Fernissade planschverk med olika motiv uppfodrade på väv med rullar såldes också.

S hade känsla för vad som låg i tiden och hans uppfinningsrikedom var stor när det kom till att hitta nya inkomstkällor. När julgranar under 1800-talets andra hälft blev allt vanligare i svenska hem dröjde det därför inte länge innan S hittade ett lämpligt komplement. 1868 annonserade S för första gången att ”Nationalflaggor till ornering av julgranen” fanns att köpa i hans affärer. Det fanns även specialpapper till olika ”knåpgöra”, t ex tillverkning av konstblommor, papperskarameller och lampskärmar.

S månade om sina anställda och många stannade länge i firman. I sitt testamente förordnade han att alla biträden i firman skulle få en viss summa, vars storlek bestämdes av hur länge de varit anställda.

S hyste ett varmt intresse för barn och ungdom. 1880 blev han invald i direktionen för Frimurarbarnhuset, där han själv vuxit upp, och blev följande år ekonomidirektör där. Han var även hög frimurare, satt några år i stadsfullmäktige och var suppleant i fattigvårdsnämnden. Han ingick även i styrelsen för Stockholms folkkök, en inrättning som till ett mycket lågt pris delade ut mat till behövande. Det är omvittnat att S månade mycket om de fattiga och skänkte pengar till välgörande ändamål. Vid butikerna på Söder och Myntgatan bibehölls länge seden att varje fredag dela ut bröd, senare 2 eller 5 öre till tiggare och fattiga.

S framstår som en modern och framsynt näringsidkare. Han använde sig av reklam och annonser för att vidga marknaden och arbetade med att stärka varumärket – alla butiker hade samma utbud. Han höll sig ständigt underrättad om den internationella utvecklingen inom sitt specialområde och hade blick för nya marknader föranledda av nya regleringar såsom folkskolestadgan och bokföringslagen. Hans företag köptes 1917 upp av SLT (Esselte) för att 2011 förvärvas av Office Depot.

Författare

Dagmar Thullberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

S:s arkiv i KB. – Brev från S i UUB.

Källor och litteratur

Källor o litt: Frimurarbarnhusets arkiv (vol A I:24, D I:8, D IV c:1 o E III:30); Handels- o ekonomikoll:s arkiv (vol A I a:1:19, D I a1:1 o E IV a:2); Sthmls rådhusrätts arkiv (S:s bouppteckn, nr 1910-52-sö), allt i SSA.

I A Bonnier, Anteckn:ar om sv bokhandlare intill år 1935, 2 (1935); G W v Francken, Matrikel öfver Sthlms stadsfullm (1906); B Gejvall: Hundra år i skrivarens tjänst: utg med anledn av F S:s papperhandelsaktiebolags Sthlm hundraåriga tillvaro (1957). – Nekr i DN 2 okt 1909.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Frans Jonas Peter Svanström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34773, Svenskt biografiskt lexikon (art av Dagmar Thullberg), hämtad 2021-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34773
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Frans Jonas Peter Svanström, urn:sbl:34773, Svenskt biografiskt lexikon (art av Dagmar Thullberg), hämtad 2021-04-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se