Meriter

Swarting (före 1955 Johansson), Sven Erhard Viktor, f 25 dec 1925 i Rumskulla, Kalm, d 2 sept 2014 i Sthlm, Västerled. Föräldrar: hemmansägaren Johan Viktor Johansson o Anna Josefina Andersson. Studentex som privatist vid Katedralskolan i Lund 20 dec 47, inskr vid Sydsv socialinstitutet 2 sept o LU 29 sept 49, socialkommunal ex 8 dec 51, statsvetensk-jur ex (pol mag) 19 nov 53, jur kand 28 okt 55, allt vid LU, anställd vid Statskontoret 55, vid Kommunikationsdep 56, sekr för sv led:erna i skand flygtaxekomm mars 58–maj 61, e o kanslisekr i Kommunikationsdep 59, e o 1:e kanslisekr där 60, sekr för sv led av skand ämbetsmannadelegationen för undersökn rörande SAS kapitalbehov dec 60–mars 61, led av OECD:s energi- o oljekommission 60–71, budgetsekr i Kommnikationsdep 62, byråchef i Handelsdep 63, led av gruvrättsutredn juni 63–aug 70, av affärsverksutredn okt 63–nov 68, sekr i energikomm april 64–mars 70, led av kontinentalsockelutredn nov 64–nov 65, bitr sekr i delegationen för atomenergifrågor 64–68, led av 1964 års geologiutredn juni 65–april 71, kansliråd i Handelsdep 65, led av 1967 års gruvutredn apr 67–sept 70, dep:råd i Finansdep för energi o råvaror 67, led av 1968 års oljelagringskomm dec 67–maj 69, av 1968 års utredn om rörtransport av olja o gas jan 68–maj 72, utredn:man i havsresursutredn juni 68–aug 72, led av styr för Oljeprospektering ab 69–71, dep:råd i Industridep 69, VD för Sthlms handelskammare o Sv handelskammarförb 71–90, led av styr för International Bureau of Chambers of Commerce (ICC) o av dess AU 71–90, v ordf i styr för S:t Eriksmässan (från 76 Stockholmsmässan) ab 71–91, led av av handelspolitiska rådet 71, v ordf i Sthlms köpmansklubb 72–87, led av utredn rörande vissa beredskapsfrågor inom energiområdet mars 74–sept 75, ordf i styr för ab Stockholmspropaganda 75–91, led av styr för Marubeni Scandinavia ab 76–91, av styr för PKbankens (från 90 Nordbankens) aktiesparfond 77–91, expert i lufttransportutredn nov 78–feb 81, ordf i Sthlms tennisförbund 79–83, led av styr för Sthlms Turisttrafikförbund (från 81 Sthlm Information Service) 79–90, av komm ang taxe- o prissättn inom energiområdet nov 80–nov 81, av styr för Nordbanken Allemansfond Alfa –94, uppdrag för FN i Jamaica, Barbados, Antigua, Trinidad o Tobago 81–82, led av styr för Ackordscentralen Sthlm 87–91, revisor i Skandia 87–95, led av styr för Manufacturers Hanover Trust Company 88–91, av styr för Samhall Avebe. – KorrespLÖS 71.

G 27 aug 1956 i Sthlm, S:t Göran, m skrivbiträdet Elvy Frideborg Björkbom, f 3 juni 1929 i Överluleå, Norrb, dtr till bagaren Karl Erik Selfrid B o Frida Augusta Öhrlund, tidigare g m Bror Erik Larsson.

Biografi

Sven S föddes och växte upp på en gård i den lilla byn Mossåkra 1½ mil utanför Vimmerby. Föräldrarna var omtänksamma och kärleksfulla, men han och hans fyra syskon fick tidigt hjälpa till i jordbruket. Som traditionen bjöd fick äldste sonen ta över gården och S och syskonen fick söka sig annan sysselsättning. I skenet av stearinljus i ett rum på vinden läste S som Hermodselev in gymnasiekursen per korrespondens. Som student i Lund tog han på sex år tre examina – socionom, jur kand och pol mag – och hann därtill med att vara prokurator på Kalmar nation.

Efter några år på Statskontoret blev S departementstjänsteman. På fyra år avancerade han från kanslisekreterare i Kommunikationsdepartementet till byråchef i Handelsdepartementet och därifrån till departementsråd först i Gunnar Strängs (bd 33) Finansdepartement och sedan i Krister Wickmans nyinrättade Industridepartement.

S gjorde sig bemärkt som skicklig utredare med många uppdrag som ledamot och huvudsekreterare i statliga utredningar rörande bl a energi, gruvindustri och transporter. FN, OECD och riksdagens statsutskott ingick också bland S:s uppdragsgivare.

1971 utsågs S till VD i Stockholms handelskammare. Belägen på Västra Trädgårdsgatan doftade den tradition, med marmortrappor, gyllenlädertapeter och väggmålningar från 1700-talet. Beslutsgångarna var formella och du-reformen hade ännu inte slagit igenom helt.

S insåg snabbt behovet av förändring. Utrymme för det skapades också genom att kammaren samma år fick en ny ordförande, Lars-Erik Thunholm, VD för Skandinaviska Banken och senare Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). Med dessa båda i ledningen kom mycket att hända inom kammaren. Den näringspolitiska bevakningen förstärktes på det regionala, nationella och det internationella planet. Handelskammarens röst hördes nu i energi- och handelspolitiska frågor, i stadsplaneärenden och i försvaret av Bromma flygplats. Lokalkommittéer bildades i Stockholms grannkommuner. På S:s initiativ startades både Kontorsvikarien – banbrytande inom bemanningsbranschen – och Handelskammartidningen. Samtidigt byggdes kontakterna upp med övriga handelskamrar i Sverige och de svenska handelskamrarna i utlandet. Under S:s ledning blev Stockholms handelskammare navet för det svenska handelskammarväsendet och han utsågs också till VD för Svenska handelskammarförbundet.

Stockholms handelskammare inledde en omfattande och lönsam kursverksamhet i bl a närings- och skattefrågor med Finlands centralhandelskammare som förebild. Där hade länge organiserats kurser om nya och ändrade lagar. För företagen blev EU-rätten allt viktigare och handelskammaren kom därför att ordna flerdagarsseminarier i Bryssel om den. Föreläsarna kom oftast från EU-kommissionen och deltagarna var huvudsakligen advokater och företagsjurister.

Handelskammaren började nu också ordna delegationsresor för deltagare från alla medlemsföretag. Genom samverkan med svenska ambassader, konsulat och lokala handelskamrar fick deltagarna såväl ökad kunskap om landet och regionen de besökte som goda affärskontakter. Resorna gick ofta till större handelsmässor och alla världsdelar besöktes.

När företag inte kommer överens om hur ett avtal skall tolkas avgörs tvisten i regel vid domstol eller genom skiljedom. Inte sällan skrivs det i avtal in hur man skall förfara vid en eventuell tvist. Internationella handelskammaren (ICC), där stora företag från bl a USA var väl företrädda, hade sedan länge ett väl etablerat institut för skiljedom. Men Sovjetunionen var ovilligt att anlita detta och sökte ett alternativ. Stockholms handelskammare erbjöd sina tjänster. S var starkt engagerad i de förhandlingar som 1977 ledde till att Sovjetunionen och USA enades om en rekommendation till sina företag att lösa kommersiella tvister dem emellan genom skiljedom vid Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut. Genom S:s besök i Kina 1977 och de kontakter han knöt där inleddes också ett bestående svensk-kinesiskt samarbete inom skiljedomsområdet.

Stockholm blev genom detta en viktig plats för internationell skiljedom – en verksamhet som gett dugande svenska jurister intressanta och värdefulla uppdrag och kammaren en inkomstkälla. Sannolikt har det också bidragit till att i affärskretsar ge både Stockholm och Sverige gott rykte.

Genom nämnda verksamheter och några därtill (utfärdande av tullpass och intyg, auktorisation av revisorer, fastighetsmäklare och värderingsmän, köpet av en fastighet på Jakobs torg m m) fick kammaren god ekonomi. Medlemsavgifterna behövde inte höjas och deras andel av den stigande omsättningen minskade kraftigt.

Genom sitt genomtänkta ledarskap skapade S en trivsam arbetsplats och blev för sina medarbetare en uppskattad och omtyckt chef. För en kader av unga handläggare blev han något av en mentor. Den respekt och frihet han gav medarbetarna bäddade för framgång också senare i karriären.

Författare

Hadar Cars

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Statens engagemang och politik på energiområdet. [Sthlm: Författaren,], 1969. 23 s. [Anförande vid konferensen: Samhälle, energi, miljö. Göteborg den 28–29 maj 1969.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Katedralskolan i Lund, A V c:9 (Betygskatalog), LLA. Socialhögskolans i Lund 1947–1977 arkiv, D I c: A3 (Elevkort) o Kansliets arkiv 1930/31–1964, D 3:9 (Register över tentamina o examina), allt i LU:s arkiv.

Väd 1989 (1988) o 1999 (1998). – Nekr över S i SvD 23 sept 2014.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven Erhard Viktor Swarting, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34789, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hadar Cars), hämtad 2024-04-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34789
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven Erhard Viktor Swarting, urn:sbl:34789, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hadar Cars), hämtad 2024-04-27.