Vilhelm Svedbom. Foto A Jonason. Statens musikverk.

Pehr Jonas Fredrik Vilhelm Svedbom

Född:1843-03-08 – Klara församling, Stockholms län
Död:1904-12-25 – (Sthlm, Jak o Joh)

Kompositör, Litteraturhistoriker, Musikhistoriker


Band 34, sida 471.

Meriter

2 Svedbom, Pehr Jonas Fredrik Vilhelm, son till S 1, f 8 mars 1843 i Sthlm, Klara, d 25 dec 1904 där, Jak o Joh. Elev vid Nya elementarskolan, Sthlm, inskr vid UU 7 dec 61, disp pro gradu 25 maj 72, fil dr 31 maj 72, doc i litt:hist 4 juni 72, allt vid UU, gjorde resor i Europa 73–76, sekr i MA 76–01, lärare i musikhist o estetik vid Kungl musikkonservatoriet 77–03, dir där från 01, sekr i Musikaliska konstfören:en 78−97, ordf där 97–04, en av grundarna av Musikfören 80, ordf där 93, sv delegat vid Wienkonferensen 1885 för att fastställa normaltonhöjden 85, led av generalkomm för 1897 års nordiska musik- o sv sångarfester jan 97, av teaterkomm sept 97–mars 98, av komm för utarbetande av nytt reglemente för Kungl teatern mars–nov 98, av styr för Kungl teatern 98. – LMA 76.

G 7 okt 1884 i Sthlm, Maria, m pianisten Hilma Josephina Hildegard Lindberg (S 3).

Biografi

Vilhelm S växte upp i ett besuttet och intellektuellt livaktigt hem som gav honom möjlighet att fritt odla mångsidiga intressen. Under universitetsstudierna på 1860-talet skaffade han sig vid sidan om kurserna en bred estetisk bildning samtidigt som han tog rik del av studentlivet och blev en känd Uppsalaprofil: bl a var S sexmästare vid Stockholms nation och han uppträdde också som spexare. Under ett drygt år var han medlem i Uppsala studentkårs skarpskytteförening. Tillsammans med några kamrater komponerade S (bakom den lekfulla pseudonymen Guiseppe Clarinetti) musiken till en opera seria i tre akter, Dumben, en studentikos parodi på italiensk operakonst där han med inlevelse spelade primadonnans roll. Sitt seriösa musikintresse fick S under studieåren utlopp för dels som pianist, dels som sångare i OD. Även till SHT och det s k namnlösa sällskapet anslöt han sig. Namnlösa sällskapets medlemmar, som ofta kallas signaturpoeter, ville stå för en mer okonstlad och realistisk diktning i den svenska litteraturen än vad man var van vid. Särskilt god vän till S bland dessa var Carl Snoilsky (bd 32). 1872 disputerade S på avhandlingen Studier rörande frihetstidens tragiska diktning och blev docent. Härefter odlade han sina musikaliska intressen med större kraft än förr och påbörjade på allvar sin tonsättarbana.

1873−76 genomförde S flera längre studieresor till kontinenten och studerade komposition i Berlin för den på sin tid berömde läraren Friedrich Kiel. Efter hemkomsten anlitades han för många administrativa uppdrag i det svenska musiklivet. Han invaldes i MA och blev samma år också dess sekreterare, en post han stannade länge på. Ett projekt S ägnade sig åt i denna befattning var att 1877 förbereda en inventering av svensk folkmusik för akademiens räkning. Samma år blev han lärare i musikhistoria och estetik vid Musikkonservatoriet, ett uppdrag han innehade nästan fram till sin död – som föreläsare lär han sin jovialiska framtoning till trots dock inte ha varit särskilt fängslande. S var även engagerad i ledningen av Musikaliska konstföreningen och tillsammans med Ludvig Norman (bd 27) grundade han Musikföreningen, ett nytt körsällskap i Stockholm som inom kort samlade ett par hundra intresserade personer. Framför allt verkade Musikföreningen för att popularisera större körverk genom en ambitiös konsertverksamhet. Solisterna var ofta yrkesutövare och som orkester användes hovkapellet medan medlemmarna utgjorde själva kören, under de första åren inte sällan med S som ledare. Även i Samfundet SHT bidrog S musikaliskt, framför allt med uppskattade kompositioner, och likaså höll han under många år i Iduns musikaftnar.

S gifte sig 1884 med Hilma Lindberg, en i samtiden berömd pianist som under sin karriär kom att framföra flera av makens pianokompositioner. Deras hem kom, liksom den efter S:s moder övertagna sommarvillan Lyran vid Kungshatt, att under en följd av år bli en viktig samlingsplats för huvudstadens musikaliska sällskapsliv. Bland gästerna märktes musiker som Richard Andersson (bd 1), Ivar Hallström (bd 18) och Ludvig Norman. Repertoaren vid dessa salonger var kvalificerad och omfattade alla former av kammarmusik.

Som tonsättare ägnade sig S huvudsakligen åt den populära solosången, även om han också komponerade några piano- och körverk. Av hans publicerade solosånger är den äldsta daterade kompositionen balladen Sten Sture (1871, reviderad 1894). Körverket Fyris komponerades till OD:s 25-årsjubileum 1878; efter att ha fått positiv uppmärksamhet för detta verk inföll en mycket produktiv period av sångkomponerande för S. 1879–1885 publicerade han huvuddelen av sina sångcykler och -samlingar – Tolf sånger (1879), 9 danska sånger (1880), Två digter af Helene Nyblom (1885) och Fyra små visor (1885). Under 1890-talet publicerades flera sångkompositioner, som Sten Sture och Svarta svanor (1894). 1905 utkom S:s sista opus, sångcykeln Liebeslieder. Utöver de nämnda kompositionerna finns det ytterligare ett antal solosånger vilkas tillkomst- eller publiceringsår är osäkra, som Vildros, Naar Nattens stjerne flammer, Skygga tankar och Skärgårdsflickans sommarvisa. Några av de populäraste solosångerna var Sten Sture, Källan, Karneval och En stackars tjänsteflicka.

De tidiga sångerna Sten Sture och Svennens sång (ur I Rosengården) uppvisar ett tidstypiskt romantiskt svärmeri för den svenska medeltiden och för svensk folktro. Till Sten Sture, komponerad i en arkaiserande stil, har signaturpoeten Edvard Bäckström (bd 7) stått för texten. Svennens sång har en lyrisk text om naturens hemliga väsen. Tolf sånger (1879), som är tonsättningar av Victor Emanuel Ömans Lyriska blad, var S:s första publicerade större sångcykel och har genomgående ett högstämt, naturlyriskt, äkta romantiskt tonläge. Året därpå publicerades sångcykeln 9 danska sånger (1880), baserad på den danske konsuln och författaren Thor Langes översättningar av folkvisor från det slaviska kulturområdet. I melodiskt hänseende har S givit dessa sånger en enkel struktur som påminner om folklig musik. Med Två digter af Helene Nyblom fick S en framgång med Karneval, med en dansk text av den i samtiden mycket välkända dansk-svenska författarinnan som var en nära vän. Med Fyra små visor, till texter av Albert Gellerstedt (bd 17), kom ytterligare en publikframgång i sången Källan, som har ett lyriskt anslag.

Efter att ha publicerat ett något mindre antal sånger under 1890-talet samlade S krafterna och komponerade en sista sångcykel, den högromantiskt klingande Liebeslieder (1904), som blev ett av hans mer uppmärksammade verk och det sista han publicerade. Med sin Schumann-inspirerade stil och sina tyskspråkiga texter (med svenska varianter) är Liebeslieder den av S:s sångcykler som tydligast påverkats av en tysk hög- och senromantisk musik- och lyriktradition. Däri är verket representativt för det starkt tyskpåverkade kulturklimatet i Sverige vid sekelskiftet 1900.

Utmärkande för S var hans sinne för det melodiska och sångbara. Hans utgångspunkt som tonsättare av musik i det mindre formatet – för piano och röster – var tyska kompositörer från den föregående generationen, som Felix Mendelssohn och Robert Schumann. S har räknats till den ”tredje vågen” av svensk solosångskomposition, med kolleger som Fritz Arlberg (bd 2), John Jacobsson (bd 20), Karl Valentin och Emil Sjögren (bd 32). Karakteristiskt för dem var sånger avsedda för estraden snarare än för hemmamusicerande. Sångerna kunde också ha en avancerad sånglyrik, vilket förstärkte intrycket av konstfärdighet. Men i sin vokalmusik tog S intryck av den nordiska folkmusiken liksom av den protestantiska koraltraditionen. En sammansmältning av dessa stilarter finns i psalm 23, Herren är min herde. S var också en de mest inflytelserika tonsättarna bakom den svenska manskörstraditionen, vilket kan höras i den i manskörssammanhang välkända Hej dunkom så länge vi lefvom, som även den i melodiskt hänseende knyter an till folkmusiken. Han komponerade även pianomusik, vilket omnämns i Walter Niemanns översikt Die nordische Klaviermusik (1918), och ett par verk för solenna begivenheter, t ex avtäckandet av stoden till Carl Wilhelm Scheeles minne i Humlegården 1892.

S var också litteraturhistoriker och i hans val av texter går att se både en medvetenhet om textens betydelse för sångens karaktär och en internationell utblick: han tonsatte inte endast svenska (och finlandssvenska) utan även norska, danska och tyska texter. Som tonsättare anknöt han till flera av samtidens stilar, men man kan se två huvudlinjer i hans komponerande: en tysk, Mendelssohn- och Schumann-inspirerad stil och en nordisk, av folkmusik inspirerad, romantisk stil. Det påtagliga intresset för norska och danska texter som kan skönjas i S:s sångkompositioner kan möjligen delvis knytas till att hans levnad sammanföll med skandinavismens efterdyningar och den svensk-norska unionen.

S krönte sin karriär med att 1901 bli konservatoriets direktör och han innehade denna befattning trots sjukdom fram till sin död på juldagsmorgonen 1904. Kanske var det just i sina många olika organisatoriska roller och den pliktkänsla han uppfyllde dem med, som han främjade musiken mest.

Författare

Toivo Burlin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handl:ar (hs o fotografier) efter S i Musik- o teaterbibl, Statens musikverk. – Brev från S i KB (flertal från o till S i Svedbomska brevsaml:en, samt i andra saml:ar bl a till K Valentin o G Mittag-Leffler), RA, UUB, NordM samt många i Musik- o teaterbibl, Musikverket (bl a till F J Huss).

Tryckta arbeten

Kompositioner: Sånger för en röst och piano: Tolf Sånger vid piano. Ur Lyriska blad af V E Öman. Sthlm: J Bagge, 1879 [Innehåller följande sånger: Vallgossen; Frågor; ”Den ljufva frid ej står”; Akta dig; Stum kärlek; Fogeln; Bort; Fjärran; Längtan; Flyktigt; ”Stå i mitt glas”; Utan krus]; 9 Danska sånger för en sångstämma med pianoforte, till texten ur T Langes ”Folkeviser”. Sthlm: J Bagge, 1880 [Innehåller följande sånger: ”Ak i Snefnug”; Svalen; Skin ud, Du klare Solskin; I Würzburg; Birketræet; Kan du kjende mig?; Ak min Ungdom du; Hej du Maane; Den rinder en Bæk]; Fyra små visor (A Gellerstedt). Sthlm: J Bagge, 1885 [Innehåller följande sånger: Källan; Till Greta; Fridsönskningar; ”Ro ro”]; En glad visa (Z Topelius). Sthlm: J Bagge, 1885; Två Digter (H Nyblom). Sthlm: J Bagge, 1885 [Innehåller följande sånger: Maaneskin; Karneval]; Svennens sång ur K. A. Melins dikt ”Prinsessan och svennen”. Sthlm: J Bagge, [1887; utdrag ur körverket I rosengården, se nedan]; Ave Maria. Sthlm: J Bagge, [1889]; Källan (A Gellerstedt) (Svenskt sång-album, h 1, Sthlm: C Gehrman, [1893]) [Separat utgiven 1906: C Gehrman]; Albumblad (Musik-album, 8, 1894) [Årlig bilaga till Svensk musiktidning]; Skygga tankar (E v Qvanten). Sthlm: C Gerhman, [1894]; Skärgårdsflickans sommarvisa (K A Melin). Sthlm: C Gehrman, [1894]; Sten Sture. Ballad (E Bäckström). Sthlm: C Gehrman, [1894]; Svarta svanor (C Snoilsky). Sthlm: C Gehrman, [1894]; På fjellet. Sur les commets (Musik för piano af svenska tonsättare, Sthlm: A Lundquist, 1898); Aftonstämning (Svensk sång, [1], Sthlm: Ljus, 1900) [Daterad 1879]; Det vet ingen (Z Topelius) (Musik vid julen. Utg af Musiktidningens redaktion, Julnummer, Gbg 1900) [Komponerad 1881]; Önskepilten. Till Karl Otto. Af guffar Vilhelm S. Sthlm: P Palmquist, 1901; Liebeslieder. Fünf Gesänge für eine Singstimme mit Begleitung des Pianoforte. Sthlm: C Gehrman, [1905]. Nr 1–5 [Innehåller följande sånger: Goldne Brücken seien alte Lieder mir (E Geibel); Dein Herz ist wie die dunkle Nacht (E Geibel); Wie flüchtig rinnt die Stunde (E Geibel); O sprich, was willst du dich schämen; Des Waldes Wipfel rauschen (P von Osterwald)]. – Av sånger som nämns i biografitexten ovan har det ej varit möjligt att belägga några utgåvor av Naar Nattens stjerne flammer, En stackars tjänsteflicka och Vildros.

Duett för sopran och tenor med piano: Gossen och fjäriln. Sthlm: C Gehrman, [1894].

Sång för blandad kör, solo och orkester: I rosengården ur K A Melins dikt ”Prinsessan och svennen”. Sthlm: J Bagge, [1887; se även solosången Svennens sång ovan].

Sång för blandad kör, solo och piano: I skogen. Idyll för soloröster och kör med piano (E von Qvanten). Sthlm: C Gerhman, [1905].

Sånger för blandad kör och piano: Vid Nya elementarskolans femtioårsfest den 14 sept. 1878 (A Staaf). Sthlm: J Bagge, [1878] [Innehåller tre sånger: ”På den fest, som tiden firar…”; Hur långt än mannen vandrat har…”; ”O du kärleksfull vill växten gifva…”]; Tillegnan (Album för piano af svenske konstnärer, Sthlm: C Gehrman, [1892]) [Separat utgiven 1907 (i sättning för blandad kör à capella): Sthlm: C Gehrman, Gehrmans körbibliotek, 9].

Sånger för blandad kör à capella: Visor för blandade röster a capella satta af V S. Sthlm: J Bagge, [1889]. H 1–2 [Innehåller följande sånger (h 1): Locklåt; Till skogsstjernan. (Trientalis europœa) (A Gellerstedt); Oro; Hyllning; ”Den första gång”; Tillegnan; Glädjens blomster; Hymn (E Bäckström); (h 2): En sommardag (K A Melin); Haven (L Budde); Dufvan på liljeqvist; Lyssna! (Vitalis [E Sjöberg]); Hej dunkom! {Flera av dessa sånger har senare tryckts om separat, i vissa fall enbart för en viss stämma}]; Den första gång i världen (Sthlm: C Gehrman, [1907], Gehrmans kör-bibliotek, 11); Hej dunkom (Sthlm: C Gehrman, Gehrmans kör-bibliotek, 8); Hyllning (Sthlm: C Gehrman, [1907], Gehrmans kör-bibliotek, 10) [Även utgiven i sättning för manskör 1913: Gehrmans kvartett-bibliotek, 92]; Till skogsstjärnan (Sthlm: C Gehrman, [1907], Gehrmans kör-bibliotek, 12) [Även utgiven i sättning för manskör 1913: Gehrmans kvartett-bibliotek, 93]; Duvan på liljekvist (Sthlm: C Gehrman, 1929, Gehrmans kör-bibliotek, 33); Haven (Sthlm: C Gehrman, 1929, Gehrmans kör-bibliotek, 32); Psalm 23 (H Cervin, En höstpsalm (A Burman); V S, Psalm 23 (text ur Psaltaren). Älvsjö: Frikyrkliga studieförbundet, 1992, Mixturen. Notbilagor, 1141). [Någon tidigare utgåva av kompositionen har ej kunnat beläggas. Separat utgåva: Herren är min herde. Gbg: Cantorgi, cop 2008.]

Sånger för manskör: Fyris. Tillegnad sällskapet O.D. vid dess 25-årsfest 1878 (C R Nyblom) Sthlm: J Bagge, [1879]; Grönbergens visa (Studentsången. Samling fyrstämmiga sånger för mansröster af I Hedenblad, bd 3, h 1, Sthlm: A Hirsch, [1889?]); Hymn vid Schéelestodens aftäckning den 9 Dec. 1892 (Sånger för mansröster, h 7, Sthlm: C Gehrman, 1894); Det var en söndagsafton (Studentsången. Vald samling af fyrstämmiga körer och kvartetter för mansröster, utg af I Hedenblad, d 4, h 1, Sthlm: A Hirsch, [1901]); Hej dunkom (Ibid, h 2, Sthlm: A Hirsch [1902?]) [Ej granskad. Utgör sannolikt tenorstämman från Visor för blandade röster a capella (1889). Separat utgiven av A Hirsch 1928 och 1941 samt av C Gehrman 1949 (Gehrmans kvartett-bibliotek, 267)].

Operor och operetter: Rolf Krake. Impromtu-operett i 2 akter på fria vers af E Forssberg. Musiken till första akten af I Hallström. Till andra akten af V S. Sthlm: J Bagge, 1880. – Vad gäller operan Dumben så publicerades librettot till denna 1866 av Hanselli (Upps) medan partituret av Gaëtano Trompetti (=C H Lovén) och Guiseppe Clarinetti (=S) förblev outgivet.

Arrangemang: F Berwald, Stor septett för violin, altviol, klarinett, fagott, valthorn, violoncell och kontrabas. Sthlm: Musikaliska Konstföreningen, 1893 [Klaverutdrag arrangerat av S]; A Rubenson, Symfoniskt intermezzo No 1 för orkester. Klaverutdrag af W S. Sthlm: Musikaliska Konstföreningen, 1902.

Tryckta arbeten (egna verk): Studier rörande frihetstidens tragiska diktning. [Akad avh UU.] Sthlm 1872. (P A Nyman). 41 s. – Hagbart och Signe, stor historisk erotisk sago soppa i 3 akter. U o u å [1893]. [Pseud: Per Klockare.] – Historisk-statistiska uppgifter rörande musikkonservatorium 1771–1896. Sammanstälda och utg af V S och A Rubenson. Sthlm 1897. (Kungl boktr). 31 s, tab.

Utgivit: Kongl. Musikaliska akademiens donationsbref. Sthlm 1899. (Kungl boktr). 71 s. [Anonymt utgiven av S.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Kansliets studentmatr (D I:11); Uppsala studentkårs skarpskyttefören (U 2800a), allt i UU:s arkiv, UUB.

L Dahlgren, Lyran: interiörer från 1870- och 80-talets konstnärliga och litterära Stockholm (1913); H Henning, Musikföreningen i Stockholm 1881–1898: till minne av dess 50:e konsert den 19 april 1898 (1898); Musikföreningen i Stockholm 1881–1916, några minnesblad i anslutning till föreningens 100:de konsert den 21 november 1916 (1916); Å Lellky, Musikaliska konstföreningen 1859–1959 (1959); C F Lundqvist, Minnen och anteckningar: en blick tillbaka på mitt lif, 1–2 (1908–09); O Morales o T Norlind, Kungl Musikaliska akademien 1771–1921: minnesskrift (1921); Musiken i Sverige, 3, ed L Jonsson o M Tegen (1992); SMoK; Sohlmans musiklexikon, 5 (1977);
C-O von Sydow, Anteckningar kring ett gammalt bibliotek: Något om Fredrika Limnell och Vilhelm Svedbom samt deras böcker (1954);
Till Wilhelm Svedbom: den 26 september 1884 (1884); M Tegen, Musiklivet i Stockholm 1890–1910 (1955); S E Täckmark, Fredrika Limnell (SBL, 23, 1980−81); C-G Åhlén, Musik för iduneser (Idun 150 år, ed A Björnsson o P Frank, 2012). – Nekr i SvD 27 dec 1904.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pehr Jonas Fredrik Vilhelm Svedbom, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34827, Svenskt biografiskt lexikon (art av Toivo Burlin), hämtad 2019-09-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34827
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pehr Jonas Fredrik Vilhelm Svedbom, urn:sbl:34827, Svenskt biografiskt lexikon (art av Toivo Burlin), hämtad 2019-09-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se