Sven Elofsson Målning av okänd konstnär Skoklosters slott

Sven Elofsson

Född:omkring 1534 – Delsbo församling, Gävleborgs län
Död:omkring 1600 – Västerås domkyrkoförsamling, Västmanlands län (troligen)

Kanslisekreterare


Band 34, sida 554.
Se pdf av tryck.

Meriter

Sven Elofsson, f omkr 1534 (Steneberg), trol i Delsbo, Gävl, d mellan våren 1599 (HSH 12, s 92) o 20 juli 1600 (HKR), trol i Västerås. Fader: kh Elof Larsson i Delsbo. Sekr i Gustav I:s kansli 56 (trohetsed 5 nov), sv sändebud till olika utländska hov 56–åtm 78, inskr vid univ i Wittenberg 61 o Jena 62, sekr i Erik XIV:s kansli 63–68, i kurländsk fångenskap 63–67, i tjänst hos Johan III 68–73, hos hertig Karl 73–93.

G 1) senast okt 1575 (Möller 1952–53) m Karin Ivarsdotter, d 1584, sannolikt före 10 sept, i Sthlm, Nik, dotter till borgmästaren i Sthlm Ivar Ivarsson o Margareta samt änka efter k sekr o underhäradshövdingen Klemet Hansson; 2) m Elisabet, d efter 3 nov 1606 (STb).

Biografi

S var en av flera lågättade tjänstemän som under de första Vasakungarna gjorde karriär inom det kungliga kansliet. Han fick tjänst som sekreterare där 1556 och kom redan samma år att ingå i en stor beskickning till storfursten i Ryssland. Fem år senare följde han prinsessan Katarina (bd 21) till hennes gemål greve Edzard II av Ostfriesland. S stannade därefter kvar utomlands för studier. Sedan han 1563 återkommit till Sverige sändes han av Erik XIV till konung Sigismund II August av Polen för att inleda fredsförhandlingar med polackerna. Under resan blev han tillfångatagen av hertig Gotthard Kettler av Kurland som höll honom fången i tre år på slottet Bauske i nuvarande Lettland. Han utväxlades tillsammans med befälhavaren på Pernau slott Anders Persson (Lilliehöök, bd 23) i maj 1567 mot några polska fångna herrar och kom tillbaka till Stockholm i september samma år.

Då Erik XIV hösten 1567 uppehöll sig på Svartsjö slott tjänstgjorde S som sekreterare i den regering som tillfälligt styrde landet. Han var med vid försoningen mellan Erik och Johan på Väntholmen nära Svartsjö och kunde då överlämna brev och muntliga budskap från Polen till Johan och hans hustru Katarina (bd 20), som var syster till den polske kungen. Vid hertigarnas uppror sommaren 1568 sände Erik honom till dem med anbud om förlikning vilka dock avvisades. S verkar ha stått fri vid maktskiftet i samband med Eriks fängslande i slutet av september. Redan i mitten av oktober var han i den nya regimens tjänst då han blev nedkommenderad till Småland och Västergötland under ledning av Erik Gustafsson (Stenbock, bd 33), som var befälhavare över trupperna i de södra gränslandskapen. Våren 1569 återkom S från gränsen varefter han tillsammans med Arvid Gustavsson (Stenbock, bd 33, s 250) och Hans Björnsson (Lepasätten, bd 22, s 580) i juni anträdde en beskickning till Polen. Syftet var att inbjuda den polske kungen till Johan III:s kröning samt att kräva betalning av drottning Katarinas brudskatt och reglering av andra skulder som polska kronan ansågs vara skyldig den svenske kungen. I mitten av november var man åter i Sverige och redovisade resans utfall. Vad gällde de ekonomiska kraven hade dessa helt avvisats av den polske kungen. I slutet av 1570 sändes S till Stettin för att delta i fredsunderhandlingarna mellan Sverige och Danmark. Tre år senare lämnade han tjänsten hos Johan III med dennes goda vilja, trots att kungen flera gånger uppmanat honom att stanna kvar, och övergick i hertig Karls tjänst.

S blev hertig Karls förtrogne handsekreterare vilket framgår av den senares almanackor där han flitigt omnämns. Han skickades 1573 till Tyskland för att ordna med behövliga lejdebrev hos de nordtyska furstar som hertig Karl ville besöka på friarfärd. Hertigens resa uppsköts till 1577 då S medföljde honom liksom på den resa som företogs följande år. Han bevistade trolovningen med Maria av Pfalz (bd 25) i Heidelberg i maj 1578. Under hertig Karls bröllopsresa 1579 förestod han som förste sekreterare regeringen av furstendömet och mottog på hertigdömets vägnar hertiginnan Maria när hon landsteg i Nyköping. S drog sig tillbaka från sin tjänst 1593 men förekommer i hovets förtäringsräkenskaper ännu 1596. Han blev en förmögen man med stenhus i Stockholm och Uppsala samt förläningar i Södermanland och Västmanland. Hans fastigheter i Uppsala och Stockholm såldes 1604 och 1606 av hans änka Elisabet.

S:s främsta insats för eftervärlden är de minnesanteckningar han nedskrev över sin långa tjänstgöring hos tre kungar, kallade Paralipomena eller bijhandlingar … till konung Göstafs, k. Eriks och k. Johans regementes handlingar. De består av annalistiska noteringar från åren 1556–79 vilka uppenbarligen bygger på S:s egna upplevelser. Företalet är daterat i Västerås 1599 men skildringen bygger säkert på löpande minnesanteckningar. Genom sin tjänstgöring hos de första vasakungarna fick S en förstahandskunskap om olika händelser och episoder som inte är kända från annat håll. Arbetet tillkom troligen på hertig Karls befallning för att fylla de luckor i kröniketraditionen som fanns i skildringen av Gustav I:s sista år och för att ge bidrag till Erik XIV:s och Johan III:s historia. I texten finns en rad hänvisningar till handlingar som förvarades i kansliet, och S hänvisar också till en egen skildring av Gustav I:s sista tid och död som skulle vara tillgänglig i hertigens kansli. Denna berättelse är troligen identisk med den som senare tryckts (HH 20, s 154–57). S:s efterlämnade manuskript tillföll efter hans död häradsskrivaren Lars Eriksson, far till den blivande riksarkivarien Erik Palmskiöld (bd 28). Originalhandskriften till Paralipomena brann upp vid slottsbranden 1697, men texten finns bevarad i flera avskrifter och gavs 1825 ut i tryck.

Författare

Jan Brunius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

S:s minnesanteckn:ar finns bevarade i flera olika avskrifter i UUB: E 249, efter vilken de trycktes i HSH 12, s 91–239, samt E 250, E 262 och E 274. Den del av minnesanteckn:arna som gäller hertig Karls tyska resor finns bevarad i K 357, RA. De biogr anteckn:arna om S som ingår i HSH 12, s 240–46, är tryckta efter hans biografi i X 206, UUB. En samtida berättelse om Gustav I:s liv fram till 1534 som nu ingår i Skoklostersaml, E 8644, RA, har också tillskrivits S.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (bidrag): Utdrag ur Kongl. Secr. Sven Elofsons märkeliga handlingar ifrån år 1556 til år 1579 (Linköpings bibliotheks handlingar, d 2, Linköping 1795, s 225–272). [Utdrag ur H 147 i LSB. Rubriken till trots omfattar utdraget tidsperioden 1568–1590. Texten har karaktär av dagboksanteckningar och är av helt annat slag än den berättande texten i den 1825 publicerade texten Paralipomena.] – Paralipomena eller bijhandlingar mycket nyttige att weta, som lyda till konung Göstafs, k. Eriks och k. Johans regementes handlingar. Sammanhemptade aff konungzligh secreterare (HSH, d 12, Sthlm 1825, s [91]–239). [Krönikan omfattar tidsperioden 1556–1579.] – Berättelser om k. Gustaf I:s sista stunder och död. II, Relation om konung Göstafs seneste handlingh (Anteckningar från det sextonde seklet, [Utg af J A Almquist,] Sthlm 1905, (Kungl boktr), (HH, 20), s 154–157). [Anonym. S E betraktas som möjlig författare till berättelsen enligt J A A:s förord (s x–xi).]

Källor och litteratur

Strödda historiska handl:ar, vol 1; K 357, RR; HKR; Räntekammarböcker 1526–1630, allt i RA. Hovförtäringsräkenskaper, furstliga hov, SlA. E 249, E 250, E 262, E 274, X 206, allt i UUB.

I Andersson, Erik XIV (1993), s 73; S Arnell, Bidrag till belysning av den baltiska fronten under det nordiska sjuårskriget 1563–70 (1977), s 174; B Bennich-Björkman, Författaren i ämbetet: studier i funktion och organisation av författarämbeten vid svenska hovet och kansliet 1550–1850 (1970), s 206; H Block, Karl IX som teolog och religiös personlighet (1918), s 70 ff; Calendaria Caroli IX (1903); C Callmer, Svenska studenter i Wittenberg (PHT 1976, 1–2), s 30; GIR 1559–60 (1916); L Hedberg, Karl IX: företagarfursten och envåldshärskaren (2009), s 30, 45, 58 ff; L-O Larsson, Arvet efter Gustav Vasa (2005); S Ljung, Erik Jöransson Tegel (1939), s 139 f; P Möller, Måns Clemetsson (Oliveblad) till Vårby och hans släkt (SoH 1950–51); dens, ”Karl Anderssons adeliga ätt” och ätten Oliveblads vapen (SoH 1952–53), s 73 not 27; STb; K-E Steneberg, Vasarenässansens porträttkonst (1935), s 60 o pl. 24; U Sundberg, Svenska freder och stillestånd 1249–1814 (1997), s 209; I Svalenius, Georg Norman (1937); dens, Rikskansliet i Sverige 1560–1592 (1991), s 159 f; Uppsala hm, 2 (1842), s 278.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven Elofsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34860, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Brunius), hämtad 2019-01-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34860
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven Elofsson, urn:sbl:34860, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Brunius), hämtad 2019-01-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se