Meriter

Svenning (Svenningsson), Carl Elof Svenning, f 30 juni 1904 i Gbg, Osc Fredr, d 13 juli 1984 i Lidingö. Föräldrar: styrmannen o inkasseraren Svenning Johansson o Josefina Alexandra Schinkler. Elev vid Göteborgs handelsinstitut 21–22, vid London School of Journalism, vid folkhögskolorna Brunnsvik 27–28, Hola o Birkagården, en av grundarna av o led av styr för Sveriges översättarfören sept 47, grundare av Internationella bokklubben 56.

G 1) 3 okt 1931(–48) i Östra Eneby, Ög, m Karin Vilhelmina Lindqvist, f 20 sept 1903 där, d 8 aug 1986 i Borg, ibid, dotter till arbetaren Oskar Fredrik L o Selma Vilhelmina Qvarsell; 2) 12 juni 1948 i Lidingö m Ragnhild Norlin, f 26 okt 1909 i Sthlm, Kat, d 19 jan 1997 i Lidingö, dotter till vägingenjören Per Tore N o Magdalena Charlotta Jonsson.

Biografi

 Carl Elof S, som tidigt valde att kalla sig Svenning i efternamn, var enda barnet i ett sjömanshem i Göteborg. Några mer omfattande högre studier i formell mening bedrev han aldrig. De påbörjade gymnasiestudierna vid Göteborgs handelsinstitut avbröts i förtid. Därefter följde ett läsår vid London School of Journalism, och i slutet av 20-talet studerade han vid olika folkhögskolor. Här kom S att bekanta sig med flera personer som skulle få stor betydelse för honom, bl a författaren och översättaren Alf Ahlberg, Birkagårdens föreståndare Natanael Beskow (bd 4), proletärdiktaren Carl Emil Englund och Emilia Fogelklou (bd 16, s 243). Den sistnämnda förde in S i kväkarrörelsen, vilket stärkte hans internationalistiska och pacifistiska övertygelse.

S debuterade som poet med diktsamlingen Rämnan mot rymden (1932). I Stockholm ingick han i kretsen av Klarabohemer och umgicks med flera av tidens stora författare. Han gav ut ytterligare några diktsamlingar men utan framgång. Istället var det som fritt verkande skribent, organisatör och översättare som S kom att sätta avtryck i svensk litteratur och idédebatt.

Redan tidigt fanns ett folkbildande anslag i S:s gärning. Hans första arbete som översättare var för det syndikalistiska Federativs förlag, för vilket han 1930 översatte både Thomas Mores Utopia och reportageboken Blod och bomull av det årets Nobelpristagare Sinclair Lewis. Bakom översättningen av Utopia låg enligt förordet en idé om att göra klassiska verk tillgängliga för en bred läsekrets i en folkupplaga i ”en så populär svensk språkdräkt som möjligt”. För förlagets serie Klassisk utopi och samhällskritik översatte han också 1934 Tommaso Campanellas Solstaten.

S var en aktiv frilansskribent och flitigt anlitad som föreläsare − hösten 1959 besökte han över hundra platser runtom i landet. Han verkade länge som litteraturkritiker och utrikespolitisk kommentator för framförallt Aftontidningen, och under 50-talet för Bondeförbundets press.

Under hela sitt liv ägnade sig S åt språkstudier. Enligt vissa uppgifter ska han ha behärskat och översatt från ett tiotal språk, däribland armeniska och esperanto. Sannolikt översatte han dock inte direkt från alla dessa språk utan tog nog ofta vägen över de större europeiska språken, i första hand engelska och franska, kanske också ryska. När S relaterar till forskning eller andra översättningar framstår han som tämligen anglofil. Samtidigt som han kritiserade den svenska översättningslitteraturens eurocentrism och inriktning mot framförallt den engelskspråkiga världen var han alltså själv beroende av de stora språken och i synnerhet engelskan som förmedlande instanser.

Ett språk som S behärskade särskilt väl var ryska. Av allt att döma var han den drivande kraften bakom de ryska inslagen i Folket i bilds världsbibliotek, däribland verk av Gorkij och Gogol. Serien hade ett folkbildande anslag: litteraturen skulle bygga broar och informera om andra kulturer. Från ryska var han en av de skickligaste översättarna i Sverige åren närmast efter andra världskriget. Han var kritisk till den sovjetiska ledningen under och efter Stalin och skrev flera artiklar om detta i svensk press.

Efter kriget engagerade sig S för de litterära översättarnas organisering och status. Han skrev flera texter om översättning vilka är läsvärda än idag – särskilt framsynt var essän Har svensk översättarkonst en historia? (1952). 1947 tog han initiativ till att bilda Sveriges översättarförening, som skulle tillvarata översättarnas ekonomiska intressen och verka för en höjning av översättningsstandarden. Men S:s organisation fick omedelbart kritik, inte minst av den tongivande kollegan Elsa Thulin, som menade att det vore ”att göra översättarkåren en björntjänst om man bildar en förening till vilken vem som helst som fått några översättningsarbeten tryckta kan tänkas få tillträde” (För liten sovring …). Det blev också Thulin som gav översättarna en fast organisation genom bildandet av Svenska översättarförbundet 1954. Också S:s engagemang i Författareföreningen tog slut efter en delvis offentlig konflikt med Artur Lundkvist.

S:s nästa stora projekt var Internationella bokklubben, ett privat bokförlag som på flera sätt var före sin tid. Efter att Unesco vid mitten av 50-talet inlett ett tioårigt projekt för kulturutbyte (”Österland och Västerland”) fick S möjligheter till ekonomiskt stöd och vann snart gehör hos bildningsförbunden. Utifrån dessa förutsättningar bildade han Internationella bokklubben, som under ett femtontal år gav ut en rad översättningar av S:s hand. Syftet var att verka för ett jämlikt kulturutbyte mellan Sverige och den utomeuropeiska världen samt att skapa en motvikt till de stora språkländerna. Han drev förlaget tillsammans med sin hustru Ragnhild, som ansvarade för formgivning, redigering och ibland även översättning.

På egen hand studerade S arabiska för att för sitt förlag finna de främsta samtida arabiska författarna. Från Kairo rekvirerade han dramer av Tawfiq al-Hakim och översatte bland annat By vid Nilen, som sattes upp av Radioteatern 1960 – en europeisk urpremiär. Översättningen tycks främst ha stött sig på en fransk förlaga. Andra beaktansvärda verk i Internationella bokklubben är ett urval dikter av den pakistanske nationalskalden Mohammad Iqbal, en idéhistorisk presentation av Ibn Khaldun samt en serie antologier med bl a indiska, vietnamesiska och armeniska författare, även detta ett utgivningsprojekt som föregrep en senare vidgning av den svenska litteraturens upptagningsområde. Antologierna innehöll informativa, ibland utförliga förord och presentationer av författarna och ländernas litteraturer, och hade gärna ett entusiastiskt folkbildande anslag. Planen bakom antologierna var dock inte alltid oproblematisk − t ex framstår Moderna österländska berättare (1958) idag (2017) som ett oavsiktligt uttryck för samma orientalism som S ville bekämpa genom att sammanföra noveller av arabiska, armeniska, iranska, pakistanska och turkiska författare.

Internationella bokklubben avvecklades 1972, inte utan bitterhet hos sin skapare. Ekonomiskt hade utgivningen inte burit sig och spridningen var begränsad. Envist vägrade S att realisera böckerna, vilka i tusental låg osålda i familjens källare. Paret S:s utgivning var likafullt en pionjärgärning: här knöts litterära band och kontakter mellan Sverige och en rad länder som dessförinnan ofta saknat en direkt förbindelse med svenska läsare. Viktig var också den ihärdiga publicistiska verksamhet som S bedrev för att höja översättarnas status och för att göra den svenska översättningslitteraturen verkligt global.

Författare

 Nils Håkanson

Arkivuppgifter

S:s arkiv (ms, brev, dagböcker, dokument rör Internationella bokklubben), innehållande även Ragnhild S:s papper, i UUB. – Brev från S i KB (bl a till R Oldberg), GUB (bl a till N Ferlin o Emilia Fogelklou) o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Rämnan mot rymden. Dikter. Sthlm: Bonnier, 1932. 86, [1] s. – Krigsgenerationens lyrik. Sthlm 1933. (O Eklunds boktr). 14 s. (Studieplan, Arbetarnas bildningsförbund, 63). – Tonfall genom tystnad. Dikter. Sthlm: Sveriges kristliga studentrörelse, 1939. 62 s. – Han som köpte sitt kors. [Noveller.] Sthlm: Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag, 1943. 99, [1] s. – Solvarv. Dikter. Sthlm: Norstedt, 1951. 107, [1] s. [Innehåller förutom S:s egna dikter även hans tolkningar av sju utländska poeter.] – Kris i arabvärlden. Studieplan i modern arabisk litteratur. Sthlm 1956. (O Eklunds boktr). 23 s. [Utgiven av Arbetarnas bildningsförbund samt ytterligare åtta studieförbund. Som grundböcker har använts verk av T Husein och T al-Hakim utgivna av Internationella bokklubben 1956 (se vidare S:s översättningar nedan).] – Ibn Chaldun. Lidingö: Internationella bokklubben, 1957. 62 s. ([Verso:] Internationella bokklubbens bokgåva, 2). – Österland och Västerland. Ett Unescoprojekt och dess bakgrund. [Verso:] Utg i samarbete med Svenska Unescorådet, Stockholm. Bildurval och red: R Norlin-Svenning. Lidingö: Internationella bokklubben, 1959. 95 s, [8] pl-s, fotogr. [Består huvudsakligen av bidrag av S: Österland och Västerland i kulturhistoriskt perspektiv (s [7]–71) samt dikten Kulturkontakt (s 91–93).] – Brodershand. Dikter. I urval och med inledning av R Oldberg. Sthlm: Castell, 1969. 135 s. [Utgör huvudsakligen ett urval ur S:s tidigare diktsamlingar, men innehåller också tidigare opublicerade dikter.] – Har översättarkonsten en historia? Lidingö: Internationella bokklubben, 1972. 15 s. ([Verso:] Vi och världslitteraturen. Internationella bokklubbens skriftserie, 1). [Tidigare publicerad i något kortare version som Har svensk översättarkonst en historia? (Perspektiv, årg 3, 1952, s 70–85).]

Tryckta arbeten (bidrag): Bidrag som nämns i biografitexten ovan eller har använts som källor: En översättares vanskligheter (Aftontidningen 19 mars 1947). – Litterär panslavism av idag (SvD 25 juni 1947). [Understreckare.] – Översättarnas juridiska ställning (Aftontidningen 11 jan 1951). – Har svensk översättarkonst en historia? (Perspektiv, årg 3, 1952, s 70–85). [Se även Har översättarkonsten en historia? (1972; egna verk ovan).] – S:s övriga bidrag har ej efterforskats.

Utgivit (urval och översatt m m): Moderna österländska berättare. [Verso:] Urval, inledning, ingresser och översättning: C E S. Lidingö: Internationella bokklubben, 1958. 183 s. [Inledning, s 5–8. Varje författare ges också en kortfattad presentation.] – Moderna indiska berättare. I urval och övers av C E och R Svenning. Sthlm: Internationella bokklubben; Tiden, 1964. 255, [1] s. [Med inledning av S, s 7–16. Varje författare ges också en kortfattad presentation.] – Berättare från Armenien. [Omslag: Hajastan (med armenisk skrift).] Urval, inledning, ingresser och översättning av C E S. Lidingö: Internationella bokklubben, 1968. 304 s. [Inledning, s 9–19. Varje författare ges också en kortfattad presentation.] – De vita blommornas vår. En antologi moderna vietnamesiska berättare. Urval, inledning, ingresser och översättning av C E S. Lidingö: Internationella bokklubben, 1970. 300, [1] s, [8] pl-s, fotogr. [Inledning, s 7–16. Varje författare ges också en kortfattad presentation. 2. uppl 1973.]

Översatt: S Lewis, Blod och bomull (Cheap and contented labor). Sthlm: Federativ, 1930. 68 s, [1] pl-bl. [Anonymt översatt av S. Inledning signerad av S: Sinclair Lewis har fått mottaga Nobelpriset 1930 (s [3]–16). 2. uppl s å.] – T More, Utopia. Om en välordnad stat. [Verso:] Ill: S Langford Jones. Sthlm: Federativ, 1930. [4], xi, [2] s, s 11–159, [1] pl-bl, ill. ([Förtitel:] Federativs bibliotek för klassisk utopi och samhällskritik, 1). – H H Richardson, En man bland guldfältens lycksökare. [Roman.] Övers från engelskan av C E S. Sthlm: Wahlström & Widstrand, 1931. 399 s. – H H Richardson, Vägen hem. Richard Mahonys irrfärder. [Roman.] Övers från engelskan av C E S. Sthlm: Wahlström & Widstrand, 1932. 323 s. – H H Richardson, Ultima Thule. Richard Mahonys sista år. [Roman.] Övers från engelskan av C E S. Sthlm: Wahlström & Widstrand, 1933. 339 s. – T Campanella, Solstaten. Om en filosofisk samhällsgemenskap. [Verso:] Ill: A Nipstad. Sthlm: Federativ, 1934. 128 s, ill. ([Förtitel:] Federativs bibliotek för klassisk utopi och samhällskritik, 2). – L D Weatherhead, Kristen på allvar. Livets förnyelse och världens evangelisering. Till svenska av C E S. Sthlm: De ungas förlag, 1934. 139 s. [2., genomsedda uppl 1938: Uppsala: Lindblad, 1938, 144 s. 3. uppl s å.] – W J Oehler, Helgad arbetsdag. Övers från tyskan av C E S. Sthlm: Svenska kyrkans diakonistyrelses förlag, 1941. 157, [1] s. – W J Oehler, Övervunnen trötthet. Övers från tyskan av C E S. Sthlm: Svenska kyrkans diakonistyrelses förlag, 1941. 51, [1] s. – N Gogol, Taras Bulba och Den förfärliga hämnden. [Verso:] Översättare: Taras Bulba: C E S; Den förfärliga hämnden: H Malmquist. Sthlm: Folket i bild, 1946. 290, [1] s. ([Omslag:] FIB:s världsbibliotek, [1]). – M Gorkij, Provokatören (Karamora). Jämte fyra andra berättelser. [Verso:] Berättelserna Provokatören (Karamora), Eremiten, En hjälte och Obesvarad kärlek som tidigare ej förelegat på svenska äro översatta av C E S. Sthlm: Folket i bild, 1946. 279, [1] s. ([Omslag:] FIB:s världsbibliotek, [2]). [Det är oklart om översättaruppgiften är avsedd att tolkas som att förlaget utnyttjat en redan existerande översättning för den avslutande novellen I mörkret. Någon översättaruppgift anges ej för denna novell. I nyutgåvan från 1968 nämns endast S som översättare. Ny utgåva 1968: Provokatören och andra noveller, [Verso:] Till svenska av C E S, Sthlm: Prisma, 206 s, (Prisma). {Finländskt förlag (delupplaga): Söderström, Helsingfors.} Ny utgåva 1972: Helsingborg: Bokfrämjandet, (Vår tids stora berättare), 236 s. Ny utgåva 2015: Sthlm: Norstedt, 257 s. Det finns också en separat utgåva av titelnovellen, se M Gorkij, Provokatören (1984) nedan.] – V Ivanov, Vi tog Berlin. Sthlm: Folket i bild, 1948. 334, [1] s. ([Omslag:] FIB:s världsbibliotek, [5]). [Översatt och med förord av S, s 5–10. 2. uppl s å.] – R Rocker, Nationalism och kultur. Övers från det tyska manuskriptet av C E S. Sthlm: Federativ, 1949–50. D 1–2. (376 s, [1] pl-bl + 485 s). – A Tjechov, Ravinen; Bönderna. [Verso:] Översättning av C E S (Ravinen), C G Martinsson (Bönderna). Sthlm: Tiden, 1949. 141, [1] s. (Ryska klassiker, [16]). [Ravinen återges på s [27]–93. Nya utgåvor 1957, 1965 (inlagan tryckt 1957) och 1974 med omfånget 123, [1] s. Utgåvan 1965 ingår i serien Tidens klassiker. Ravinen återges på s [25]–81 i dessa utgåvor. S:s översättning av Ravinen återges även i följande novellsamlingar av A Tjechov: Ravinen och andra noveller, Helsingborg: Bokfrämjandet, 1970, (Stora ryska berättare), s 13–67; Biskopen och andra noveller, Sthlm: Tiden, 1979, (Tidens klassiker), s [13]–79; Noveller, Sthlm: Tiden, 1990, (Ryska klassiker), s [277]–376.] – R Schiel, Söka guld. [Roman.] Sthlm: Diakonistyrelsens förlag, 1950. 238, [1] s. – F S Stuart, Biets gyllene stad. I romantiserad skildring. Övers från engelskan av C E S. Sthlm: Westerberg, 1953. 217, [1] s. [Skönlitterär skildring av bins liv.] – J Hagenbeck, Djungelns tyrann Danneh. [Verso:] Ill av M Pathé. Sthlm: Parnass, 1954. 190, [1] s, ill. ([Omslag:] Parnass populärserie, 4). [Ny utgåva 1956 på samma förlag under titeln Kungstigern Danneh. En spännande djurhistoria om djungelns tyrann och storviltjakt i Indien. Denna utgåva ingår ej i Parnass populärserie.] – T al-Hakim [T Ḥakīm], En egyptisk åklagares dagbok. Roman. [Verso:] Inledning och översättning: C E S. Lidingö: Internationella bokklubben, 1956. 192 s, [4] pl-s, fotogr. [Inledning: Al-Hakim och den moderna arablitteraturen (s 5–19).] – T Husein [Ṭ Ḥusayn], Barndomsår i byn. Roman. [Verso:] Inledning och översättning: C E S. Lidingö: Internationella bokklubben, 1956. 172 s, [4] pl-s, fotogr. [Inledning: Taha Husein och den gamla egyptiska byskolan (s 5–25).] – [Sir M Iqbal,] Iqbal. Skalden som skapade Pakistan. En presentation och ett dikturval. [Verso:] Inledning och översättning: C E S. Lidingö: Internationella bokklubben, 1956. 63 s. ([Verso:] Internationella bokklubbens bokgåva, 1). [Med förord (s 5–6) och inledning (s 7–24) av S.] – T Husein [Ṭ Ḥusayn], Universitetsår i Kairo. Roman. [Verso:] Inledning och översättning: C E S. Lidingö: Internationella bokklubben, 1957. 190 s, [4] pl-s, fotogr. [Inledning, s 5–8.] – N Gogol, Taras Bulba. [Verso:] Till svenska av C E S. Sthlm: Prisma, 1962. 155, [1] s. (Prisma). [Finländskt förlag (delupplaga): Söderström, Helsingfors. Tidigare publicerad tillsammans med Den förfärliga hämnden (1946), se ovan. S:s noter från originalutgåvan finns med även i 1962 års utgåva liksom i de från 1983 och 1993, i den senare i bearbetat skick. Ny utgåva 1993: Sthlm: Fabel, 154, [1] s, (Fabel pocket, 25). Illustrerad utgåva: Taras Bulba. [Verso:] Övers: C E S. Ill: C Colombi. Höganäs: Bokorama, 1983. 119 s, färgill. Fol. S:s översättning av Taras Bulba återges även i följande novellsamlingar av N Gogol: En dåres anteckningar och andra berättelser, Sthlm: Wahlström & Widstrand, 1978, s 161–313 (ny utg 1983) och Kappan; Näsan; Taras Bulba, Sthlm: Tiden; Natur och kultur [distributör], 1986, (Alla tiders klassiker), s [77]–219. Dessa bägge samlingar har samma version av S:s noter som utgåvan från 1993.] – M Hłasko, Paradiset nästa. Roman. Sthlm: Bonnier, 1962. 242, [2] s. (Den nya romanen). – T al-Hakim [T Ḥakīm], By vid Nilen. Ett modernt arabiskt drama från Nildalen. [Verso:] Översättning från arabiska och inledning av C E S. Lidingö: Internationella bokklubben, 1975. 159 s, ill. [Inledning: Dramatikern Tawfik al-Hakim (s 5–13, ill).] – M Gorkij, Provokatören (Karamora). Sthlm: Kommunistiska arbetarförlaget, u å [1984]. 52 s. [Anonymt översatt av S. Ny utgåva av titelnovellen från novellsamlingen Provokatören (1946), se ovan. Texten reproducerad från den tidigare utgåvan.] – I förteckningen ovan har inkluderats två översättningar som ursprungligen publicerades som bidrag, N Gogol, Taras Bulba (1946) och A Tjechov, Ravinen (1949). För övriga översättningar av S publicerade i antologier och tidskrifter hänvisas till den utförliga bibliografin till artikeln om S i Svenskt översättarlexikon (www.oversattarlexikon.se/listor/avoversattare/Carl_Elof_Svenning, 2016-11-30).

Källor och litteratur

Göteborgs handelsinstituts arkiv, registerkort (D X: 1 b:3 o 13), i Regionarkivet i Göteborg.

H Danielsson, Översättaren och brobyggaren (Halva världens litteratur 1993:1); För liten sovring, anser översättare om föreningsstart (DN 27 sept 1947); N Håkanson, Carl Elof Svenning (Svenskt översättarlexikon, www.oversattarlexikon.se/artiklar/Carl_Elof_Svenning, 2016-10-31); dens, Fönstret mot öster: rysk skönlitteratur i svensk översättning 1797–2010 (2012); G Mejdell, Zetterstéens oversettelse av Taha Husayn (Lir, 2, 2013, ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/LIRJ/article/view/2707/2402, 2016-10-31); R Oldberg, Carl Elof Svenning som poet (Brodershand: dikter / Carl Elof Svenning i urval och med inledning av Ragnar Oldberg); T Rooke, Översättarröst och översättarstrategi i Dagarna, ett översättningsmanuskript av K V Zetterstéen (lir.journal, 2, 2013, ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/LIRJ/article/view/2706/2401, 2016-10-31); Översättarna får förening (DN 26 sept 1947). – Rec i Morgon-Tidningen 25 okt 1951. – Nekr över S i DN 22 juli 1984. – Meddel från S:s son Per Johan Svenningsson, Sthlm.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Elof Svenning Svenning, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34869, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Håkanson), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34869
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Elof Svenning Svenning, urn:sbl:34869, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Håkanson), hämtad 2024-04-26.