Meriter

Svenson, Gärda Sofia, f 30 aug 1895 i Sibbarp, Hall, d 15 juni 1985 i Ljungby, ibid. Föräldrar: hemmansägaren Sven Andersson o Jenny Olivia Bengtsdotter. Sommarkurs vid Hallands läns kvinnl folkhögskola i Katrineberg 15, ordf i Falkenbergsortens kvinnl avd av Bondeförb 32, i Svenska landsbygdens kvinnoförb:s (SLKF) Hallandsdistrikt 18 nov 32–22 april 63, förbundssekr i SLKF (från 62 Centerns kvinnoförbund, CKF) 10 juni 33–18 juni 66, led av fritidsutredn maj 37–nov 46, av Bondeförb:s förtroenderåd 37–59, av Hallands läns landstings mödrahjälpsnämnd 38, ordf i Hallands läns hushålln:sällsk:s hemarbetsnämnd 38, led av Statens livsmedelskommissions konsumtionsråd 27 okt 39–50, av Husmödrarnas samarbetskomm 40, av Bondeförb:s (från 58 Centerpartiets) arbetsutsk 41–47, av dess partistyr 47–65, av styr för Hemmens forskningsinst 44–56, ordf i Hallands läns landstings hemhjälpsstyr 44–60, led av FK 45–63 (led av andra tillf utsk 47, av andra lagutskottet 52–63), av 1945 års civilförsvarsutredn okt 45–jan 47, ordf i Hallands läns landstings husmoderssemesternämnd 46, led av Statens fritidsnämnd (från 63 Statens friluftsnämnd) 1 juli 47–67, av Statens folkbadsutredn juni 48–okt 54, av jordbruksnämndens råd 50–60, av styr för Rädda barnen 51–66, av Bondeförb:s riksdagsgrupps förtroenderåd 52–57, av Centerpartiets riksdagsgrupps förtroenderåd 58A–63, av styr för Riksfören för tandsjukdomarnas bekämpande, av medicinalstyrelsens socialpsykiatriska nämnd 62–67, riksdagsrevisor 63–64, innehade kommunala uppdrag i Ljungby o Vinberg.

G 18 nov 1921 (enl vb Sibbarp) i Ljungby m hemmansägaren Justus Fredrik Daniel Svenson, f 2 sept 1897 där, d 6 maj 1965 där, son till hemmansägaren Otto August S o Olivia Charlotta Karlsdotter.

Biografi

Född och uppvuxen i ett lantbrukarhem i halländska Sibbarp gifte sig Gärda S vid 26 års ålder med lantbrukaren Daniel S från samma trakt. De bosatte sig på gården Björnås, nära Långås i Morups socken, belägen i nuvarande Falkenbergs kommun. Den snabba samhällsomdaningen med föränderliga villkor för landsbygden och de yrkesverksamma inom jordbruket aktualiserade för S betydelsen av ökad skolning och redan före giftet hade hon därför skaffat sig viss folkhögskoleutbildning. Hennes make engagerade sig i Riksförbundet landsbygdens folk (RLF), bildat 1929, och blev ledamot av dess distriktsstyrelse i Halland. Detta förde också S in i jordbrukets organisationsarbete, men först efter att det sena 20-talets internationella jordbrukskris kommit in i en mer akut fas. Näringens betryckta läge med höjda omkostnader och fallande priser ledde vid det följande decenniets början till en totalmobilisering av den svenska jordbruksbefolkningen. Detta innebar en organisering såväl ekonomiskt, i form av jordbrukets föreningsrörelse, som fackligt, i form av RLF och bildandet av Svenska landsbygdens studieförbund (SLS) samt politiskt genom Bondeförbundets och Svenska landsbygdens ungdomsförbunds (SLU) organisatoriska utbyggnad.

Sedan den kvinnliga rösträttens införande 1921 hade de flesta politiska partier egna kvinnoförbund men inte Bondeförbundet. Hallands distrikt verkade emellertid inför riksdagsvalet 1932 för att organisera också landsbygdens kvinnor för partiets sak genom ett särskilt kvinnoförbund. S var redan från början en av de ledande i detta arbete. I maj 1932 hölls i Falkenberg ett första möte som ledde till bildandet av ”Falkenbergsortens kvinnliga avdelning av B.F.”. S blev interimsordförande och startade tillsammans med några andra kvinnor med anknytning till bonderörelsen ett agitations- och organisationsarbete som ledde till att avdelningen redan ett par månader senare hade över 400 medlemmar. Fler avdelningar tillkom och i november bildades ett halländskt kvinnoförbundsdistrikt, som vid årets slut räknade över 1 500 medlemmar. Vid Bondeförbundets riksstämma 1933, som var förlagd till Halmstad, konstituerades SLKF. S valdes till det nya förbundets sekreterare, en post hon behöll ända till 1966. Åtminstone inledningsvis fungerade hon även som kassör.

Organisatoriskt växte SLKF snabbt och etablerade nya distrikt över hela landet. Hallandsdistriktet behöll dock sin ledande position under hela 30-talet. Medlemstalet i hela riket låg 1940 på ca 10 000 medlemmar, 1950 på ca 50 000 och 1960 på ca 60 000. Samtidigt som landsbygdens och jordbrukets avfolkning accelererade lyckades SLKF därmed mobilisera de kvarvarande kvinnorna i allt högre grad. Under denna för förbundet så framgångsrika tid leddes organisationsarbetet länge från S:s hem i Långås, där förbundsexpeditionen låg fram till 1950. Arbetet bedrevs med små ekonomiska medel – trots tillväxten i medlemstal rådde en strikt sparsamhetsprincip. S har själv berättat om att hon på eget initiativ inköpte en skrivmaskin till förbundsexpeditionen, vilket i flera år framkallade kritiska kommentarer från revisorer och flera distrikt. Inriktningen på SLKF:s verksamhet var från början social och kretsade kring det ”som låg landsbygdskvinnans hjärta nära”. Förbundet och S visade närmast total lojalitet mot Bondeförbundet och lyckades samtidigt bredda dess socialpolitik till krav på bl a införande av barnbidrag, bättre bostadsförhållanden på landsbygden och husmorssemester.

Från 30-talets mitt och trettio år framåt hade S flera kommunala och regionala uppdrag i Halland. På riksnivå innehade hon en rad uppdrag samtidigt som hon var ledamot av riksdagen. Huvudinriktningen för uppdragen var socialpolitik, särskilt med anknytning till situationen för kvinnor på landsbygden och inom jordbruket. Hon var bl a ledamot av styrelsen för Hemmens forskningsinstitut och av Husmödrarnas samarbetskommitté samt av styrelsen för Rädda barnen. Inom sitt parti hade S förtroendeuppdrag på alla nivåer, bl a som ordförande i SLKF:s Hallandsdistrikt och som ledamot av Bondeförbundets/Centerpartiets partistyrelse.

S blev som första kvinna i Bondeförbundet 1945 invald i riksdagen där hon tog plats i FK. Denna plats behöll hon, mestadels som enda kvinna för sitt parti, till och med 1963. Endast under 1954–58 hade hon sällskap av Margret Nilsson. Som riksdagsledamot lade S fram 122 motioner. Ett flertal av dem koncentrerades till samma områden som hennes uppdrag kretsade kring, d v s socialpolitik, kvinnofrågor, särskilt med anknytning till landsbygden och jordbruket. S interpellerade också tämligen flitigt, inte minst i barn- och ungdomsfrågor.

S:s långa tid i FK slutade i öppen strid inom partiet. Inför valet 1958 hade hon av partivännerna i Halland låtit sig övertalas till att bara sitta halva mandatperioden för att sedan släppa fram Alvar Andersson i Knäred. När denne 1961 fick en plats i AK och det blev tal om att S i stället skulle ersättas av hans ersättare, en annan man, blev reaktionerna starka bland Centerkvinnorna som riskerade att bli utan representation i riksdagen. De lyckades övertyga S, som helst ville dra sig tillbaka till gården i Halland, om att sitta kvar tiden ut. Riktigt så blev det inte, utan hon satt kvar ett år längre än planerat varefter hon fick avsluta tiden i riksdagen som riksdagsrevisor.

S:s stora politiska betydelse låg i hennes arbete för SLKF och i hennes roll som socialpolitisk pådrivare inom det egna partiet och i riksdagen. I en tid då jordbrukets och landsbygdens levnadsvillkor var under snabb förändring och arbetssituationen för kvinnor ledde till att många yngre kvinnor sökte sig till tätorterna, spelade hon en betydande roll för att i politiska sammanhang fästa uppmärksamheten på landsbygdens sociala problematik. Detta gällde under alla de tre decennier som hennes politiska verksamhet omfattade. S framstår som en av de absolut viktigaste personerna bakom sitt partis breddade inriktning under 40-, 50- och 60-talen och därmed bakom Centerns tillväxt som maktfaktor i svensk politik under samma tid.

Författare

Hans Albin Larsson

Arkivuppgifter

S:s korrespondens (4 vol) i Centerkvinnornas arkiv, RA.

Källor och litteratur

Förtroenderådets o dess arbetsutskotts prot, partistyr:s o presidiets prot o verksamhetsberättelser, i Centerpartiets arkiv; prot i Centerkvinnornas arkiv, allt i RA.

A Dahlgren, O Elgström o H A Larsson, Landsbygdskvinnor organiserar sig: hur Svenska landsbygdens kvinnoförbund bildades (1983); Kvinnor som gjort skillnad: centerrörelsens pionjärer (2008); M Larsson, Kvinnor i tidsspegel: en bok om Centerns kvinnoförbund (1973); Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 2 (1985).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gärda Sofia Svenson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34883, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Albin Larsson), hämtad 2024-09-28.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34883
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gärda Sofia Svenson, urn:sbl:34883, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Albin Larsson), hämtad 2024-09-28.