Meriter

Anzenius, Petrus, f. 1682 på Frösön, d. 29 dec. 1747 i Skellefteå. Föräldrar: rektorn Kristoffer Olai Anzenius, sedermera prost i Piteå, och Margareta Linnerius. Student i Uppsala 16 okt. 1699; disp. 18 apr. 1706 (De æqualitate hominum morali, pres. J. Upmarck); fil. magister s. å. E. o. predikant vid livgardet 1711; hovpredikant hos änkedrottning Hedvig Eleonora 1715; ord. pastor vid livgardet 1716; kyrkoherde i Skellefteå 5 maj 1722; prost 1723.

Gift 1) med Elisabet Elfström, d. 1744, dotter till komministern Gustav Trullerus i Älvdalen; 2) med Magdalena Östensdotter, bonddotter.

Biografi

En man av både begåvning och praktisk duglighet, har A. dock i främsta rummet gjort sitt namn bekant genom den självrådighet och häsynslöshet, varmed han förvaltade sitt kall. Han framstår som representant för de myndiga kyrkomän, av vilka Norrland under 1700-talets förra hälft icke ägde få, en typ, som förevigats av O. Högberg i »Den stora vreden». A. företräder i sitt förhållande till församlingen nästan till överdrift de prelatensiska oarterna och bildar en skarp kontrast till sin tidigare bortgångne ämbetsbroder, den av pietistiska tankar berörde, för reformation inom själavård och kyrkotukt nitälskande prosten Nils Grubb i Umeå, framför vilken han, trots ett tidigare löfte till Grubb, föredrogs vid utnämningen till kontraktsprost i Södra Västerbotten. A:s’ verksamhet i Skellefteå stora pastorat, som han utan egen ansökan mottagit av konung Fredrik och dit han motvilligt begav sig, utmärktes av många slitningar med menigheten; klagomålen över hans i högsta grad godtyckliga sätt att handhava sitt ämbete förde till hans varning inför konsistoriet men tystnade icke, förrän hans död gjorde slut på konflikten. Särskilt bekant var A. för sin drastiska predikometod (»en bonde är lik en mjölsäck: ju mer man slår på honom, ju mera dammar han», osv.). Han var allmänt känd under vedernamnet »Skellefteåpåven». Att hans väsen också ägde mer tilltagande sidor, vitsordas emellertid av hans efterträdare, den värdige och fint bildade Per Högström.

Författare

N. Ahnlund 

Källor och litteratur

Hernösands konsistoriums skrivelser till K. M:t 1722; E. Wermcrantz, Nils Grubbs lif och verksamhet (1906); A. Westén, Svenska hof-clerisiets historia, 2 (bl. a. efter traditioner och Meddelanden om A.). —
Se i övrigt: Biograf. Lexikon, 1 (1874) samt Småsaker för nöje och tidsfördrif, 6 (1757), s. 80—97.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Petrus Anzenius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34892, Svenskt biografiskt lexikon (art av N. Ahnlund), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34892
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Petrus Anzenius, urn:sbl:34892, Svenskt biografiskt lexikon (art av N. Ahnlund), hämtad 2024-04-16.