Meriter

Svensson, Georg Vilhelm, f 11 okt 1904 i Västerås, Domk, d 3 juli 1998 i Sthlm, Joh. Föräldrar: grosshandlaren Karl Gustaf S o Edla Amalia Berggren. Studentex vid Västerås h a l 13 maj 22, inskr vid StH 14 sept 22, katalogisatör vid Hallwylska saml:arna 23–24, medlem av red för Bonniers konversationslex 1 aug 24–31 dec 28, litt medarb i NDA 28–32, fil kand vid StH 31 jan 30, litterär rådgivare o reklamchef vid Bokförlaget Natur o Kultur 1 jan 29–1 dec 31, anställn vid Albert Bonniers förlag ab 15 dec 31–30 apr 83, red för Konsthist tidskr 32–46, huvudred för Bonniers litterära magasin (BLM) 32–48, led av styr för Stockholms golfklubb 33–åtm 54, medl av red för tidskr Nu 34–45, fil lic vid StH 7 nov 36, styr:uppdrag för Pennklubben 41–67, led av styr för Continental Book Company ab febr 42–åtm okt 62, led av styr för Albert Bonniers förlag ab mars 42–okt 80, litterär ledare där apr 42–48, led av styr för bokförlaget Forum okt 43–83, medarb i Expressen, led av styr för Sv-eng fören:en, dir vid Albert Bonniers förlag ab jan 49–53, v VD där 53–71, led av styr för Konsthist sällsk 15 nov 56–21 maj 76, v ordf i styr för Fören:en för bokhantverk 56, ordf där 60–83, led av styr för bokförlaget Aldus okt 59–åtm 62, av styr för Birger Sjöberg-sällsk 61–åtm 83, av styr för ab Wahlström & Widstrand juni 62–83, av styr för ab Nordiska uppslagsböcker aug 63–åtm 65, ordf för Nya nordiska teaterförläggarfören:en åtm 71–77, led av styr för Fören:en Stockholms företagsminnen 74–85, ordf där 74–82, led av styr för Evert Taube-sällskapet 79, v ordf 79, ordf 80–81, hedersled där 82. – Fil hedersdr vid SU 26 maj 78.

G 20 okt 1934 i Sthlm, Osc, m Clara Amalia Hedvig Cecilia Lovén, f 13 feb 1914 där, Hedv El, d 29 feb 2012 där, Joh, dotter till underlöjtnanten o byråchefen Christian Edvard Nicolovius L o Hillevi Elisabet Amalia Ekström.

Biografi

Georg S, av kolleger och vänner känd som Joje, växte upp i ett borgerligt hem med konservativa vanor och värderingar. Några kulturella eller konstnärliga intressen odlades inte, och hans tidigt utvecklade kulturintresse har alltså ingen förklaring här. S, som skulle bli förläggare inte minst för några stora arbetarförfattare, tyckte aldrig att detta var anmärkningsvärt. I sina memoarer Minnen och möten (1987) framhåller han att det var uppenbart att litterärt intresse och konstnärlig begåvning i allmänhet inte går i arv, utan har att göra med en självständig läggning som går i dagen utan att man kan peka på någon särskild källa.

S studerade vid Stockholms högskola och valde, mot föräldrarnas önskemål, litteraturhistoria och konsthistoria. Undervisningen i litteraturhistoria tyckte han dock var torr och tråkig och han koncentrerade sig istället på konsthistoria. Det ledde honom till ett uppdrag som katalogisatör på Hallwylska palatset vilket gick ut på att märka och skriva kataloglappar över fynd ur vallgraven kring slottet Hallwyl i Schweiz. Arbetet var rätt enformigt, men det försörjde honom under studieåren, liksom ett annat längre uppdrag han fick vid redaktionen för Bonniers konversationslexikon. Han arbetade där under ledning av Gotthard Johansson (bd 20) – ”min första verkliga vishetslärare, min bästa professor i livet”.

S tog 1929 en fil kand och anställdes på Natur och Kultur, där han dock snart fick tjänstledigt för en lång bildningsresa i Europa. Han skrev licentiatavhandling om stilutvecklingen under det eklektiska 1800-talet. Arbetet för den krävande Johan Hansson på Natur och Kultur utvecklades inte som S hoppades, och han sökte upp Kaj Bonnier för att fråga om det fanns någon passande uppgift för honom. Det visade sig att man på förlaget just höll på med planeringen av en ny litterär tidskrift och man erbjöd den ännu bara 27-årige S att ta ansvaret för denna. S fick fria händer att bestämma hur den – BLM – skulle se ut och vad den skulle innehålla.

Under S:s långa tid som redaktör grundmurades BLM som en ledande institution i Litteratursverige, och tidskriften fick en enorm betydelse både som fönster mot världen och som infångare av den intressanta svenska och utländska litteraturen. S:s talanger som förläggare blev tydliggjorda i hans starka känsla för kvalitet, lika säker i den exklusiva och experimentella genren som den bredare och mera publiktillvända. Med sin mångsidighet fångade han in olika delar av den bokintresserade allmänheten. Notisavdelningar och spalter som ”För boksamlaren” och ”Från bokhyllan”, liksom andra för teater- och filmintresserade fick plats utan att litteraturälskarnas krav på nya intressanta texter åsidosattes.

I sitt arbete med BLM skapade S ett unikt kontaktnät inte minst med de nya generationerna svenska författare som därmed kom att på ett naturligt sätt knytas till Albert Bonniers förlag. Men lika betydande var kontakterna med utlandet, som utvecklades på mycket hög ambitionsnivå. BLM hade egna korrespondenter i Frankrike, Tyskland, England och de skandinaviska länderna, liksom i Amerika, Italien och Tjeckoslovakien.

BLM blev genom denna plattform också ett naturligt forum för ledande kritiker. För Artur Lundkvist, som med sin omättliga aptit på nya litterära strömningar i olika länder saknade motstycke, var BLM avgörande, men många andra stora namn återkom länge som medarbetare i recensionsspalterna: Hjalmar Gullberg (bd 17), Pär Lagerkvist (bd 22), Erik Lindorm (bd 23), Gunnar Ekelöf, Sven Stolpe (bd 33) och många andra. Till de mer besvärliga medarbetarna hörde för en tid Agnes von Krusenstjerna (bd 21), Frans G Bengtsson och Vilhelm Moberg (bd 25), vilka S sin gentlemannamässiga och taktfulla framtoning till trots inte lyckades undvika kontroverser med.
Eftersom BLM genom sin status hade fått en central betydelse som litterär plattform blev den också en eftertraktad inkörsport för debuterande författare. S:s förmåga att hålla kontakterna levande med rader av författare in spe, uppmuntra dem men inte släppa dem över tröskeln för tidigt, blev legendarisk och gav honom otvivelaktigt också ett rykte som makthavare. Den positionen kom senare att bekräftas i och med att han också formellt befordrades till förlagets ledning och blev involverad i dess verksamhet även på det strategiska planet.

S:s arbete för Bonniers förlag kom snart att utvidgas till att gälla inte bara BLM utan också bokutgivningen. Det gällde inte minst listan med utländska författare, där det fanns ett behov av vitalisering. S fann en rad intressanta författare som inget annat förlag knutit till sig och kunde alltså introducera namn som P G Wodehouse, Ernest Hemingway, Aldous Huxley och D H Lawrence: den ”anglosachsiska litteraturen” hade tidigt i honom en varm förespråkare. S rörde sig mycket ute i världen för att få information om nya namn och blev därigenom en pionjär i förlagsvärldens internationella nätverksbyggande. Bokförläggarkongresser och PEN-klubbsmöten kompletterade frekventa möten med enskilda förläggare och litterära agenter, vilket innebar att S kunde upprätthålla den ständigt uppdaterade information som var avgörande för förlagets framförhållning. På hans initiativ införde också förlaget ett system med fast anställda litterära scouter, som löpande rapporterade från olika länder vilka nyheter ifråga om böcker eller författarskap det fanns anledning att intressera sig för. S kom att ha överinseende över Bonniers utgivning av översatt litteratur fram till sin pensionering.

En av S:s viktigaste insatser för den översatta litteraturen var Panacheserien, som han tog initiativet till 1946 och ensam redigerade ända till 1972. Panacheserien vittnar övertygande om S:s framsynthet och sinne för långsiktighet, egenskaper som alltid varit avgörande för hållbar framgång inom förlagsverksamheten. I serien utgavs okända författare som senare skulle bli nobelpristagare – Albert Camus, André Gide, T S Eliot, Saul Bellow, Herman Hesse, Heinrich Böll och William Golding. Bland övriga författare i serien återfinns andra stora namn, som Alberto Moravia, Christopher Isherwood, Scott Fitzgerald, Italo Calvino, Truman Capote, William Sansom, George Orwell och James Joyce.

Parallellt med engagemanget för den utländska litteraturen fortsatte S att arbeta som förläggare på den svenska utgivningsdelen. Många författare har kunnat vittna om hans klokhet och klarsynthet, och hans inflytande över de författarskap som utvecklats med honom som förläggare är betydande. I den mängd manuskript som passerat under hans ögon finns också några refuseringar han fick ångra. Han gjorde ingen hemlighet av dem, eftersom han var angelägen om att inte försöka dölja att förläggare inte kan undvika att göra misstag ibland. Bland de betydande svenska författare han fick en nära relation till märks Harry Martinson (bd 25), Evert Taube, Gunnar Ekelöf, Irja Browallius, Eyvind Johnson och Bo Setterlind (bd 32). Några av de utländska författare som han haft ansvaret för på förlaget har han porträtterat i sina memoarer, bl a Georges Simenon, Karen Blixen, John Steinbeck och P G Wodehouse, vars romaner och noveller 1925 möjligen bestämde honom ”för att bli golfspelare”. Golfen kom att betyda mycket för S. Han menade att han därigenom fick bredare kontaktytor och det var genom den han fann sin hustru.

S:s allt större uppgifter för förlaget ledde till att han fick en plats i förlagets styrelse och utnämndes till vice VD. Det blev ett viktigt steg för Bonniers förlag som dittills så konsekvent hållit sig till familjemedlemmar i ledningen. Han blev alltså med en bekant formulering av Marianne Höök ”den förste Svensson som blev en Bonnier”, och öppnade därigenom också vägen för kommande krafter utanför familjekretsen.

S:s stora konstintresse resulterade inte bara i en utsökt privat samling utan yttrade sig också i en särskild känsla för bokform och bokillustrering, och han engagerade sig i olika aktiviteter för att stimulera och utveckla svensk bokkonst. Han skrev flera böcker och artiklar på området och var under en lång period ordförande i Föreningen för bokhantverk. I slutet av 1980-talet sålde han stora delar av sitt fina bibliotek och använde en del av intäkterna till en fond som fick hans namn och vars ändamål är att stödja bokkonsten. 1993 instiftades med stöd av fondens medel ”The Georg Svensson Lecture” med uppgift att årligen eller vartannat år inbjuda en framstående person inom bokhistoria, bokkonst eller typografi att hålla en föreläsning, ofta senare tryckt i tidskriften Biblis, utgiven av föreningen med samma namn, som förvaltar fonden.

Äldsta dotter till S är Ingrid Sjöström (f 1938), docent i konstvetenskap vid Stockholms universitet och före detta chef för Sveriges kyrkor, Riksantikvarieämbetet, samt korresponderande ledamot av Vitterhetsakademien. Sonen Lars S (f 1941) är ornitolog och blev fil hedersdr vid Uppsala universitet 2004. Yngsta dottern Karin Neuschütz (f 1946) har givit ut en rad böcker om framför allt textilt hantverk och barns lekutveckling som översatts till flera språk.

Författare

Jonas Modig

Arkivuppgifter

Brev från S i GUB (stort antal, bl a till Inga Britt Fredholm o Astri Taube samt ca 130 till E Taube), KB (bl a till H Ahlenius, B Bergman, Eyvind Johnson, J Landquist o E Lindegren), LUB o UUB (bl a många till Margit Abenius).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Stockholms slotts historia. Av J Böttiger … G S … Under redaktion av M Olsson. Sthlm: Norstedt, 1940–41. Bd 1–3. Bd 3, Från Fredrik I till Gustaf V. Av A Lindblom, N G Wollin, G S och O Leijonhufvud. 1941. [7], 337 s, 152 pl-s, 4 vikta planscher (numrerade 153–156), ill. [S har skrivit avsnittet Slottet under den bernadotteska dynastien, s [195]–266.] – Den svenska boken under 50 år. Utgiven med anledning av Svenska bokhandlareföreningens 50-årsjubileum 1943. Sthlm 1943. (Bonniers boktr). 264, [6] s, [60] pl-s, ill. [Tillsammans med H Ahlenius. Boken består av två delar, varav S skrivit den första, Svensk bokkonst 1893–1943, s [13]–106, [24] pl-s, ill.] – Martin Åberg. Göteborg: Bokkonst, 1945. 13, [61] s, huvudsakligen ill. (Svenska konstnärer). – Modern svensk bokkonst. Sthlm: Sällskapet Bokvännerna, 1953. 253, [4] s, ill (vissa i färg). ([Förtitel:] Bokvännens bibliotek, 15). – Nordisk bokvecka III i Rättvik, september 1964. U o [Djursholm: B Zachrisson,] 1964–66. [Box med sju lösa häften.] G S, Förläggaren, boken och marknaden. Föredrag … Sthlm 1964. (Bonniers boktr). 43 s. – Till Evert Taubes 75-årsdag 12 mars 1965. Sthlm: Bonnier, 1965. 15, [1] s. [Består av två inlägg, av S respektive C Berg. S:s bidrag återges på s 7–[11].] – Konstnären och boken. Sthlm: Bonnier, 1972. 221, [2] s, ill. [Består av 13 bidrag om bokillustratörer och formgivare, i de flesta fall tidigare publicerade i tidskrifter eller festskrifter.] – Kring Ordalek och småkonst. Sthlm: Bonnier, 1974. 28 s, ill. – Evert Taube. Poet, musikant, artist. [Målningar och teckningar: E Taube …] Sthlm: Bonnier, 1976. 92 s, ill (vissa i färg). (Bokklubben Svalan). – Evert Taube. Några minnesbilder från skaldens barndom och ungdom. Göteborg: Bergendahls boktr, 1977. 27, [2] s. [Julskrift från Bergendahls boktryckeri. Texten utgör utdrag ur S:s Evert Taube. Poet, musikant, artist (1976).] – Ett sätt att vara. Minnen av Evert Taube. [Sthlm:] Alba, 1977. 92, [1] s. ([Omslag:] Törnrosböcker). – Femtitre år med Stockholms golfklubb. Sthlm: Sthlms golfklubb, 1979. 47 s. – Harry Martinson – som jag såg honom. Sthlm: Alba, 1980. 109, [1] s. – Hundra illustrerade böcker ur en privatsamling. Sthlm: Kungl. biblioteket, 1980. 59, [2] s. (Kungliga bibliotekets utställningskatalog, 87). [Utställning av ett urval ur S:s egna samlingar. Med förord av S, s 3–[6]. Den oattribuerade katalogtexten sannolikt skriven av S.] – Boken som konst. [Verso:] Arbetsgrupp: S G Lindberg, G S, U Cederlöf och R von Holten. Katalogredaktör: R v Holten. [Sthlm:] Nationalmuseum; Föreningen för bokhantverk, 1983. 96 s, ill. ([Verso:] Nationalmusei utställningskatalog, 472). [Enligt P Bjurströms förord utarbetades katalogen av S G Lindberg och S, varvid den senare svarade för de avsnitt som behandlar 1800- och 1900-talen (s 50–95).] – Minnen och möten. Ett liv i bokens tjänst. Sthlm: Bonnier, 1987. 300, [1] s, ill, fotogr. – Din tillgivne Georg. [Omslag:] Ur Evert Taubes och Georg Svenssons brevväxling. Sthlm: Evert Taube-sällskapet, 1995. 179, [1] s. (Årsskrift, Evert Taube-sällskapet, 1995). [Brevurvalet (s 27–169) har sammanställts av årsbokens redaktör L Bergman. Innehåller även ett bidrag av S: Evert Taube (s 16–24; omtryckt från Veckojournalen, 1976, nr 7).]

Tryckta arbeten (bidrag): S:s bidrag har ej efterforskats.

Utgivit (redigerat): Svensk studenttidning 1001. 1924: Sommarnr. Sthlm 1924. (Thule). 8 s, ill. 50 cm. [Tillsammans med N Bohman, H Möllman-Palmgren och S Stolpe. Inga ytterligare nummer utgavs.] – [1932–40:] Bonniers litterära magasin; [1941–48:] BLM: Bonniers litterära magasin. Årg 1(1932)–17(1948). Sthlm: Bonnier, 1932–48. [S betecknades omväxlande redaktör och utgivare; fr o m 1945, nr 7 utgivare och huvudredaktör eftersom Å Runnquist då utsågs till biträdande redaktör, vilken även efterträdde S som redaktör 1949. S kvarstod i redaktionen som ansvarig utgivare t o m 1961.] – Konsthistorisk tidskrift. Revy för konst och konstforskning utg av Konsthistoriska sällskapet. Årg 1(1932): h 1–årg 15(1946): h 2. Sthlm: Konsthistoriska sällskapet, 1932–46. [S var ensam redaktör t o m årg 14(1945), h 1. Därefter ingick han i tidskriftens redaktion tillsammans med K Boström, A Andersson och A Boëthius (den sistnämnda t o m årg 14, h 3/4). K Boströms namn är särskilt framhävt i de redaktionella uppgifterna under denna period. Engelsk parallelltitel på häftesomslagen: Art review, published by the Society of Art History.] – W S Maugham, Noveller. I urval och med inledning av G S. [Verso:] Översättningarna utförda av N Holmberg. Sthlm: Bonnier, 1948. 598, [1] s, [1] pl-bl. [Med ett bidrag av S: Inledning, s 7–[14]. 6./7. tusendet 1954: Sken och verklighet. Ett novellurval med inledning av G S.] – P G Wodehouse, Alla tiders Wodehouse. En antologi redigerad och inledd av G S. Översatt av B Hammar. [Sthlm:] Bonnier, 1950. 532, [1] s, [1] pl-bl. [Med två bidrag av S: Förord, s [5]; P. G. Wodehouse. En presentation, s 9–[19]. Ny utg 1984: Sthlm: Alba, 532, [1] s.] – W S Maugham, Omständigheternas makt. En novellantologi. [Verso:] Antologin sammanställd av G S. Översättningarna utförda av N Holmberg. Sthlm: Bonnier, 1951. 537, [1] s. [Med ett bidrag av S: Förord, s [5]. 7./8. tusendet 1954.] – W S Maugham, Sken och verklighet (1954). Se: W S Maugham, Noveller (1948). – Stockholms golfklubb 1904–1954. En jubileumsskrift. [Verso:] Redaktörer: R Sundblom, G S. Sthlm 1954. (Bonniers boktr). 93, [2] s, ill, fotogr. – En silverantologi. Ur Bonniers litterära magasin under 25 år. Utgiven av G S och Å Runnquist. Sthlm: Bonnier, 1956. 497, [1] s. [Urval av noveller och dikter ur BLM, 1932–56. Med förord av utgivarna, s 5–7.] – Gerard. [Kolofon: Utgiven till Gerard Bonniers 40-årsdag den 7 mars 1957.] [Sthlm] 1957. ([Kolofon:] Bonniers boktr). 50, [3] s. [Med ett bidrag av S: I väntan på Gerard. Pjäs i en akt, s 22–27.] – P G Wodehouse, Den oumbärlige Jeeves. En antologi redigerad och inledd av G S. Översatt av B Hammar. Sthlm: Bonnier, 1957. 405, [1] s. [Med ett bidrag av S: Inledning, s 7–8. Ny utg 1986: Sthlm: Alba.] – H Martinson, Sthlm: Bonnier, 1961. 90, [6] s. ([Förtitel:] Kammarbiblioteket). [Efter innehållsförteckningen, s [95]: ”Detta urval ur Harry Martinsons diktsamlingar med undantag för den 1960 utgivna ’Vagnen’ samt eposet ’Aniara’ har för Kammarbiblioteket gjorts av Georg Svensson”. 5./8. tusendet 1964.] – Liber astroamicorum. Tillägnad Bror Zachrisson 12.12.1966 av ledare och deltagare i Grafiska institutets stjärnseminarier. U o u å [Sthlm: Svenska boktryckareföreningen, 1966]. [18 individuellt utformade trycksaker. S var redaktör och skrev även ett av bidragen: Tal vid Bror Zachrissons disputationsmiddag den 18.5.1965 å Ulriksdals Värdshus ([4] s).] – W S Maugham, Inte bara för nöjes skull. Noveller i urval och med inledning av G S. [Verso:] Översättning av N Holmberg. Sthlm: Bonnier, 1967. 223, [1] s. ([Skyddsomslag:] Bokklubben Svalan). [Med ett bidrag av S: Förord, s 5–6.] – W S Maugham, Fotspår i djungeln och andra noveller. I urval och med inledning av G S. [Verso:] Översättning av N Holmberg. Sthlm: Forum, 1974. 279 s. ([Omslag:] Forumbiblioteket). [Med ett bidrag av S: W. Somerset Maugham (1874–1965), s 5–7. Parallellutgåva i Forumpocket. 2. tr 1975.] – C Lovén, Ung i 1880- och 90-talens Stockholm. Utdrag ur Christian Lovéns opublicerade minnen sammanställda av G S. Sthlm: Billberg, 1975. 38, [1] s, ill. (Skriftserie utg av Billbergs bokhandel AB, 13). – W S Maugham, Den mänskliga svagheten och andra noveller. I urval och med inledning av G S. [Verso:] Översättning av N Holmberg. Sthlm: Forum, 1976. 254, [1] s. ([Omslag:] Forumbiblioteket). [Med ett bidrag av S: Inledning: W. Somerset Maugham (1874–1965), s 5–7.] – E Taube, 30 visor av Evert Taube. [Musiktryck.] I urval av G S. Illustrationer: L Lindqvist. [Verso:] Gitarranvisningar: B Martinsson. Sthlm: Bonnier, 1976. 72 s, ill. ([Verso:] Bonniers visböcker). [Med förord (s 3) och kommentarer till de enskilda visorna av S. 2. tr 1978. I översättning till danska och norska 1980.] – I Browallius, Vänd ryggen åt Sivert; Berättelser. [Verso:] Red: G S. Sthlm: Bonnier, 1977. 380, [1] s. (Svalans svenska klassiker). [Med ett bidrag av S: Inledning, s 5–14.] – E Taube, Visor och dikter; Jag kommer av ett brusand’ hav; Berättelser och essayer. [Verso: Redaktör: G S. Sthlm: Bonnier, 1979. 339, [1] s. (Bokklubben Svalan) (Svalans svenska klassiker). [Med ett bidrag av S: Förord, s 5–[7]. Ny utg 1983 (ingår ej i Bokklubben Svalan).] – E Taube, Evert Taube i våra hjärtan. Alla de populäraste visorna med musik, i urval av G S och med inledning av E H Linder. [Verso:] Illustrationer av E Taube … Sthlm: Bonnier, 1981. 398, [1] s, ill, musiknoter.

Översatt och redigerat: P Arno, [pseud för C A Peters], Crêpes suzettes. [Verso:] Svensk översättning och redigering: G S. Sthlm: Bonnier, 1950. 64 s, huvudsakligen ill. [Satiriska skämtteckningar. Bidrag av S: Presentation, s 5–6.]

Källor och litteratur

Bildningsgång: Natur och Kultur 75 år (1997); Excelsior! Albert Bonniers förlag 150 år: en jubileumskavalkad i brev (1987); P I Gedin: Förläggarliv (1999); dens, Litteraturens örtagårdsmästare: Karl-Otto Bonnier och hans tid (2003); M Gustafsson, Den ende Bonnier som hetat Svensson (DN 9 okt 94); Herrar Wahlström & Widstrand: brev till förlaget 1884–1984, ed A Gedin (1984); Personmatrikel för svenska bokhandeln 1954 (1954); S Sundin, Konsolidering och expansion: Bonniers – en mediafamilj (2002); J Svedjedal, Bokens samhälle: Svenska Bokförläggareföreningen och svensk bokmarknad 1887–1943, 1–2 (1993); dens, Bland litteraturens förenade nationer: kring svenska PEN-klubbens historia (2013); M Timm, Evert Taube: livet som konst, konsten som liv (1998); Väd; Väv. – Nekr:er i DN 8 o 10 juli 1998.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Georg Vilhelm Svensson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34920, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jonas Modig), hämtad 2024-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34920
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Georg Vilhelm Svensson, urn:sbl:34920, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jonas Modig), hämtad 2024-09-20.