Åke Swensson. Foto Ken Öman. TT Bildarkiv.

Otto Åke Ingemar Svensson

Född:1914-09-07 – Västra Broby församling, Kristianstads län
Död:2005-04-27 – Järfälla församling, Stockholms län

Läkare (yrkesmedicinare)


Band 34 (2013-2019), sida 770.

Meriter

Swensson, Otto Åke Ingemar, f 7 sept 1914 i Västra Broby, Skå, d 27 april 2005 i Järfälla, Sth. Föräldrar: lantbrukaren Otto Valdemar Svensson o Alma Helfrida Carlsson. Studentex vid h a l i Helsingborg 10 juni 33, inskr vid LU 8 sept 33, vid KI 10 nov 33, med kand 30 april 36, med lic där 28 juni 41, leg läk 8 juli 41, extra läk o tf underläk vid Psykiatriska sjh i Sthlm o KS:s psykiatriska klinik periodvis jan 41–nov 44, underläk vid KS:s med klin juli 45–mars 47, disp vid KI 17 nov 45, med dr där 29 maj 46, tf underläk o periodvis tf överläk vid KS:s gengasklinik (från 47 del av KS:s yrkesmed central) 46–aug 48, 1:e underläk vid KS:s med klinik o docent i histologi 48–52, bitr läk vid yrkesinspektionen 49, underläk vid KS:s med klinik o bitr överläk vid dess yrkesmed central 1 dec 51–31 maj 52, bitr överläk vid KS:s yrkesmed central 1 juni 52–30 juni 59, doc i yrkesmedicin vid KI 1 juli 53, flygläk av andra graden vid Flygvapnet jan 55, av första graden mars 60, överläk vid KS:s yrkesmed central 1 juli 59–66, e o laborator vid Arbetsmed inst samt överläk vid o chef för KS:s yrkesmed klinik (från 72 KS:s yrkesmed avd) 1 juli 66–75, led av Socialstyr:s vetensk råd juli 67–81, prof i yrkesmedicin vid Arbetarskyddsstyr:s arbetsmed avd 1 mars 75–79, ordf i Nord expertgruppen för gränsvärdesdokumentation 77–86.

G 4 juni 1938 i Sthlm, Gust Vasa, m sjuksköterskan Annalisa Böckert, f 5 maj 1912 i Karlskrona, d 19 aug 2016 i Järfälla, Sth, dotter till urmakaren Otto B o Anna Katarina Garcia.

Biografi

Åke S blev i sin yrkesverksamhet en av de mest välkända företrädarna för det forskningsområde som i Sverige kom att kallas yrkesmedicin. Han inledde dock sin kliniska bana inom den psykiatriska vården där han samtidigt lade grunden för sin avhandling i histologi, om effekten på organismens glykogendepåer (”sockerförråd” i levern) vid tillförsel av insulin, och vilka faktorer som under normala förhållanden påverkade dessa depåer. S hade arbetat med psykiatrisk insulinbehandling, vilket rimligen påverkade hans val av ämne. Insulinets roll vid diabetes och dess behandling hade upptäckts ett par decennier tidigare, men åtskilligt var ännu oklart och omtvistat. Somliga av S:s resultat var helt nya, och avhandlingen ansågs bilda en god utgångspunkt för fortsatt forskning.

1946 anställdes S vid den nyöppnade gengaskliniken vid Karolinska sjukhuset där han två år senare förordnades till överläkare. Gengas- eller kolmonoxidförgiftning var vid tiden ett aktuellt medicinskt och samhälleligt problem. Bränslebristen under krigsåren hade föranlett en omfattande användning av gengas och många hundra fall av förgiftning hade inträffat varav ett antal akuta fall fått dödlig utgång. Det som sedan och ända fram till 1960-talet diskuterades var dock framför allt den så kallade kroniska gengasförgiftningen. Att stora mängder kolmonoxid kunde ge upphov till akut förgiftning var väl känt, däremot rådde oenighet om huruvida även exponering för mindre mängder under längre tid kunde orsaka förgiftningstillstånd. Kronisk gengasförgiftning kännetecknades av subjektiva symtom som trötthet, matthet och huvudvärk, vilket gjorde diagnosen svår att ställa. Vissa tongivande läkare, framför allt vid Sabbatsbergs sjukhus gengasklinik, ansåg dock inte att detta motsade fenomenets äkthet och de genomdrev att kronisk gengasförgiftning bekräftades som yrkessjukdom. S och andra menade däremot att överdiagnosticering var vanlig, och att symtomen ofta var psykosomatiska.

Efter kriget avvecklades gengasen och fallen av akuta förgiftningar minskade. Det gällde emellertid inte de kroniska. Olika andra tänkbara förgiftningskällor än gengas diskuterades. 1947 tillsatte t ex hälsovårdsnämnden i Stockholm en utredning där S ingick tillsammans med Sven Forssman, professor i yrkeshygien vid Statens institut för folkhälsan, för att undersöka om läckande gasspisar kunde vara orsaken. Gengaskliniken vid Karolinska institutet lades ner och dess verksamhet uppgick i den nyöppnade yrkesmedicinska centralen, där man också behandlade och studerade ett bredare spann av yrkesrelaterade sjukdomar.

S intresserade sig tidigt för olika aspekter av arbetsmiljöns påverkan på människan och blev jämte Forssman snabbt en av de mest välkända företrädarna för yrkesmedicinen i Sverige. Yrkesmedicinen expanderade efter kriget, då ett nyvaknat intresse både inom den medicinska vetenskapen och i samhället i stort riktades mot arbetsmiljöns påverkan på hälsotillståndet. 1948 gjorde S en större undersökning kring effekterna av skiftarbete. Han kunde visa att hos råttor tycktes den biologiska klockan vara justerbar: råttorna anpassade sig till en förändrad dygnsrytm utan att uppvisa några fysiologiska tecken på stress. Studien ifrågasatte därigenom det i samtiden vedertagna antagandet att dygnsrytmen var organiskt stabil, och därför svår att påverka.

S ägnade en betydande del av sin tid åt att studera olika typer av förgiftningstillstånd. Då dessa under efterkrigstiden uppmärksammades både som ett arbetsmiljöproblem och i relation till miljögifter tilldrog sig hans forskning både myndigheternas och allmänhetens intresse. Sverige intog under 1950- och 1960-talen en plats i framkant inom forskningen kring arbetsrelaterade förgiftningar, och S var en av de forskare som bidrog till denna framskjutna position. Han gjorde en uppmärksammad studie av blyförgiftningar hos tryckeriarbetare 1952, vilken bidrog till att nya arbetsmiljörutiner utarbetades. När en infekterad debatt kring bly i bensin blossade upp 1979 kritiserade S de alarmistiska tongångarna. Han påpekade att bensen, det ämne som föreslagits som ersättning för bly i bensin, var starkt cancerogent och därför potentiellt giftigare än bly.

S engagerade sig också på flera sätt i frågan om kvicksilverförgiftning. Han genomförde redan 1954 studier om dess etiologi, d v s orsakssamband, och möjligheterna till behandling, och återkom under 1960-talet till ämnet i flera ytterligare studier. Hans forskningsrön kom senare att utvecklas i relation till flera uppmärksammade fall då kvicksilver i fisk orsakat förgiftningstillstånd. Efter två uppmärksammade förgiftningsskandaler i Japan 1968 ingick S i den forskargrupp som reste dit för att jämföra svenska forskningsrön med japanska, bl a genom provtagningar på fisk.

Psykosomatiska sjukdomstillstånd tilldrog sig S:s intresse, och han var inte främmande för att angripa fenomen ur olika perspektiv. Tillsammans med psykiatern Börje Cronholm bedrev han under 1950-talet forskning om psykologiska prestationsvariabler vid olika former av trötthet. De båda ledde också en tvärvetenskaplig undersökning av olika rehabiliteringsåtgärder för personer med svåra handikapp. Åtgärderna, grundade på en helhetssyn på människor, visade sig framgångsrika och ledde till betydande satsningar på rehabiliteringsverksamhet från Arbetsmarknadsstyrelsens sida. Ett slags helhetsperspektiv ingick också i S:s och Cronholms vetenskapliga synsätt. Då ett komplicerat problem skulle analyseras inledde den ene en positiv presentation av frågan varefter den andre sökte finna fel och svagheter. Sedan bytte de roll och debatterade ytterligare, och åstadkom på så sätt en grundlig genomlysning av problemet i fråga (Levi 2008).

Under 1960- och 1970-talen undersökte S så kallade dynamitförgiftningar. Det var känt att arbetare i dynamitfabriker efter några dagars frånvaro från arbetet ibland drabbades av hjärtklappning, darrningar och huvudvärk. Symtomen sattes i samband med att arbetarna under arbetstid exponerades för nitroglycerin, som vid medicinsk användning minskar hjärtats arbete och syrebehov. Frånvaro från arbetsplatsen gav därför upphov till akut abstinens. Symtomen kopplades till ett antal fall av plötslig hjärtdöd hos dynamitarbetare. S menade att dessa var för många för att sambandet skulle vara slumpmässigt. Han ledde, i samarbete med flera dynamitföretag, en undersökning vars syfte var att kartlägga dynamitarbetarnas exponering för nitroglycerin och utarbeta förberedande skyddsåtgärder.

S engagerades upprepade gånger i frågor som var aktuella och kontroversiella i samtiden. Redan 1950 varnade han i media för ett nytt insektsgift, Parathion, som introducerats på den svenska marknaden. Insektsgiftet hade orsakat flera dödsfall i Kalifornien, och S menade att det var så pass farligt att allmänheten borde varnas. Han pekade på risken att privatpersoner som använde giftet i sina trädgårdar oavsiktligt fick det i sig. 1960 anlitades S som medicinsk konsult hos Statens vattenfallsverk och AB Atomenergi i samband med det planerade bygget av en ny kärnreaktor på Vikbolandet utanför Norrköping. Vid läkarstämman samma år ledde S ett större seminarium kring arbets- och miljörelaterade risker förenade med den planerade utbyggnaden av svensk kärnkraft. Många år senare, 1976, stod S i spetsen för ett forskningsprojekt som syftade till att undersöka vilket av de två kritiserade bekämpningsmedlen DDT och Lindan som var minst farligt för de människor som skulle arbeta med besprutningen.

Lungsjukdomen silikos, orsakad av inandning av kvartsdamm (därav det gamla namnet stendammslunga), är en av de arbetsrelaterade sjukdomar man känt till längst. Den ger upphov till inflammation och ärrbildning i lungorna, vilket kan öka risken för cancer och tuberkulos, och uppträder i stort sett endast i samband med yrkesmässig verksamhet. S intresserade sig tidigt för sjukdomen och arbetade under 1950-talet med ett flertal olika forskningsprojekt kring dess uppkomst, terapi och förebyggande åtgärder. Han utarbetade bl a ett biologiskt silikostest och metoder för att standardisera olika typer av potentiellt fibrosframkallande damm, vilket förenklade arbetet med att fastställa gränsvärden och i förlängningen skyddsåtgärder. I sin roll som överläkare vid den yrkesmedicinska kliniken vid Karolinska sjukhuset studerade han också effekten av inhalationsbehandling vid silikos – kliniken hade redan 1954 utrustats med ett så kallat inhalatorium. Under 1960-talet undersökte S i flera studier sambandet mellan asbest och silikos och fokuserade på särskilt de vid tiden ännu inte klarlagda skillnaderna mellan asbest och andra typer av potentiellt silikosframkallande mineralpartiklar. För byggindustrin var frågan om vilka typer av damm som var farliga högaktuell, och det möjliga sambandet mellan asbest och silikos därför angeläget att klarlägga. Asbest förbjöds helt i den svenska byggindustrin 1982.

För den breda allmänheten blev S först känd som en av redaktörerna för Natur och kulturs läkarbok, som utkom första gången 1949. Den andre var kollegan Sven Forssman. Boken fick goda recensioner och kom i ett flertal omarbetade upplagor under 1950-talet. S:s hela yrkeskarriär och vetenskapliga verksamhet bar en utåtriktad prägel. Yrkesmedicinen som forskningsfält innebar att en stor del av det vetenskapliga arbetet företogs i form av gruppundersökningar förlagda till arbetsplatser. S ledde också, tillsammans med Forssman, kurser för industriläkare och förekom ofta i debatten kring yrkesmedicin som klinisk verksamhet och forskningsfält. Med sina många publika uppdrag och som en återkommande röst i debatten kring arbetsmiljöfrågor förekom S såväl i press, radio och tv som på stormöten för allmänheten.

Författare

Maria Josephson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Contributions to the knowledge of the effect of exogenous insulin on the glycogen storage of normal animals and a survey of factors normally influencing that storage. [Akad avh KI.] Sthlm 1945. (I Hæggströms boktr). 157, [1] s, diagr, tab. (Acta physiologica Scandinavica. Supplementum, 33). – Koloxidförgiftning. Sthlm 1947. (Thule). 95 s, diagr. [Tillsammans med B Gullberg och G Wohlfart.] – Decontamination experiments on intact pig skin contaminated with beta-gamma-emitting nuclides. [Omslag.] Sthlm: AB Atomenergi, 1966. 33 s, [2] diagrambl, ill, diagr, tab. (AE, 255). [Tillsammans med K-A Edvardsson och S Hagsgård.] – Förgiftning genom konsumtion av fisk innehållande metylkvicksilverförening. Sammanfattande rapport från studieresa till Japan, september 1968. Sthlm: Statens institut för folkhälsan, 1968. 52, [19] bl. [Tillsammans med M Berlin och C Ramel.] – C-J Göthe, Pathogenetic interactions between tuberculous (BCG) infection and silicosis. An experimental study on rats; Å S och U Ulfvarson, Determination of silica and L-hydroxyproline in small tissue samples. Sthlm [omslag]: National Institute of Occupational Health, [1968]. 44 s. (Studia laboris et salutis, 2). [Ingår ej i serien. S:s och Ulvarssons studie är tryckt på s 33–42.] – Hälso- och miljöundersökning bland skogsarbetare. [Omslag:] Sthlm: Arbetsmedicinska institutet, 1968. 117, 9, 17 s, ill. (AI-rapport, 5). [Tillsammans med B Kylin, G Gerhardsson, J-E Hansson, I-M Lidström, B Liljenberg och I Åstrand. S har skrivit kap I, Allmänna hälsoundersökningen (s 11–43) tillsammans med B Kylin, I-M Lidström, B Liljenberg och I Åstrand.] – Å S och U Ulfvarson, Determination of silica and L-hydroxyproline in small tissue samples; S A Roach, On dust measurement. Sthlm [omslag]: National Institute of Occupational Health, [1969]. 23 s. (Studia laboris et salutis, 2). –12.] – Undersökning över silikosfaran vid Statens vägverk. Rapport över teknisk-hygienisk undersökning vid krossanläggningar och medicinsk kontroll av viss krossnings- och bergborrningspersonal. Sthlm: Statens vägverk, 1970. 89 s. [Tillsammans med S Bratt och K Almquist.] – Long term experiments on the effects of feeding white Leghorn hens wheat treated with different mercury compounds. Studies on food consumption, survival, egg-production, fertility, mercury distribution in eggs and organs, survival of chickens. [Omslag:] Sthlm: National Institute of Occupational Health, 1970. 86 s, diagr, tab. (Studia laboris & salutis, 7). [Tillsammans med A Kivimäe och U Ulfvarson.] – Undersökning av arbetare i gruva med dieseldrift särskilt med hänsyn till lungfunktion, luftvägssymtom och rökvanor. Sthlm [omslag]: Arbetsmedicinska institutet, 1970. 18 s, diagr, tab. (AI-rapport, 16). [Tillsammans med H Jörgensen (sedermera Sihm).] – Inverkan av upprepad tillförsel av D-penicillamin på fördelning och utsöndring av kvicksilver hos råttor efter engångstillförsel av olika stora doser metylkvicksilverhydroxid. Sthlm [omslag]: Arbetarskyddsverket, 1973. [2], 30 s, diagr, tab. (Arbete och hälsa, 1973:4). [Tillsammans med U Ulfvarson.] – Undersökning över skiftarbete bland lokpersonal vid SJ, Kiruna. Sthlm: Arbetarskyddsstyrelsen, 1973. 174 s. (Undersökningsrapport AMMM, 102/73). [Tillsammans med B Kolmodin-Hedman.] – Skorstensfejarfackets hälsokontroll 1972. Sthlm: Arbetarskyddsstyrelsen, 1974. 67 s. (Undersökningsrapport AMMM, 101/74). – Experimentella undersökningar över fibrogenetiska effekten av glimmermineralet vermiculit. Sthlm [omslag]: Arbetarskyddsverket, 1975. 16 s, diagr. (Arbete och hälsa, 1975:11). – Försöksverksamhet med lindanbehandling av tall- och granplantor hösten 1974. Yrkeshygieniska aspekter. Sthlm [omslag]: Arbetarskyddsverket, 1975. [1], 21, [1] s, diagr, tab. (Arbete och hälsa, 1975:5). [Tillsammans med B Kolmodin-Hedman, A Lidblom och V Ny. Ny tr 1980.] – Undersökning [omslag: Undersökningar] av kroniskt blyexponerad personal. 1, Hälsokontroll av kroniskt blyexponerad personal vid Nordiska ackumulatorfabriker, NOACK AB. Sthlm [omslag]: Arbetarskyddsverket, 1975. [1], 11 s, [6] tab-s. (Arbete och hälsa, 1975:3). [Tillsammans med O Vesterberg och K Wildt. S är ej medförfattare till d 2–3 av undersökningarna (1975–79).] – Yrkesmedicinsk kontroll vid behandling och plantering av lindanbesprutade tall- och granplantor. Sthlm [omslag]: Arbetarskyddsverket, 1976. [1], 31 s, diagr, tab. (Arbete och hälsa, 1976:4). [Tillsammans med B Kolmodin-Hedman, M Håkansson, E Randma och B Sjögren. Ny tr 1980.] – Enkätundersökning av hälsotillståndet hos anställda i hårdmetallindustri. Sthlm [omslag]: Arbetarskyddsverket, 1977. 19 s, tab. (Arbete och hälsa, 1977:6). [Tillsammans med D Resare.] – Experimentella undersökningar över fibrogenetiska effekten av kromit. Sthlm [omslag]: Arbetarskyddsverket, 1976, tr 1977. [1], 14 s, ill, diagr, tab. (Arbete och hälsa, 1977:2). – Toxikologi (1977). Se: Toxikologi (1983). – Yrkesmedicinsk kontroll av berörd personal vid lindan- resp. DDT-behandling av barrträdsplantor. En jämförelse. Sthlm [omslag]: Arbetarskyddsverket, 1977. 63 s, ill, diagr, tab. (Arbete och hälsa, 1977:7). [Tillsammans med B Kolmodin-Hedman, M Håkansson, E Randma och K Bergman.] – Arbetsmiljöproblem vid svetsning. D 4, Gasbågsvetsning i aluminium och aluminiumlegeringar. Sthlm [omslag]: Arbetarskyddsverket, 1978. [1], 93 s, diagr, tab. (Arbete och hälsa, 1978:6). [Består av två studier: I, Kartläggning av luftföroreningar (av U Ulfvarson, U Hallne, T Bellander och H Hayenhjelm; s [5]–32) och II, Medicinsk undersökning (av B Sjögren och S; s [33]–89).] – Arbetsmiljöproblem vid svetsning. D 5, Svetsning i rostfritt stål med metallbågsvetsning och gasbågsvetsning. Sthlm [omslag]: Arbetarskyddsverket, 1978. 86, [1] s, diagr, tab. (Arbete och hälsa, 1978:8). [Består av två studier: I, Kartläggning av luftföroreningar (av U Ulfvarson, U Hallne och T Bellander; s [7]–52) och II, Medicinsk undersökning av svetsare. Metallbågsvetsning i rostfritt material (av B Sjögren och S; s [53]–82).] – Nordiska expertgruppen för gränsvärdesdokumentation. 1, Formaldehyd. Sthlm [omslag]: Arbetarskyddsverket, 1978. 27 s. (Arbete och hälsa, 1978:21). [Enligt förordet har S tillsammans med B Kolmodin-Hedman sammanställt ett arbetsutkast som legat till grund för det slutliga dokumentet.] – Arbetsmiljöproblem vid svetsning. D 9/10, Medicinsk undersökning av spårsvetsare vid SJ. Sthlm [omslag]: Arbetarskyddsverket, 1979. 54 s, diagr, tab. (Arbete och hälsa, 1979:28). [Består av två studier: d 9, En tvärsnittsstudie av spårsvetsare (av B Sjögren, J Persson, E Randma och S; s [7]–38) och d 10, En kohortstudie av tumörförekomst och dödlighet hos spårsvetsare (av L Hedström; s [41]–52).] – Experimentella undersökningar över den fibrogenetiska effekten av amorf kiseldioxid, biprodukt vid framställning av aluminiumfluorid. Sthlm [omslag]: Arbetarskyddsverket, 1978, tr 1979. 17 s, ill, tab. (Arbete och hälsa, 1979:22). – Experimentella undersökningar över den fibrogenetiska effekten av slipdamm från kolfiberarmerad plast. Sthlm [omslag]: Arbetarskyddsverket, 1978, tr 1979. 13 s, ill, tab. (Arbete och hälsa, 1979:6). – Experimentella undersökningar över fibrogenetiska effekten av aluminiumsilikatfibrer. Sthlm [omslag]: Arbetarskyddsverket, 1978, tr 1979. 16 s, ill, tab. (Arbete och hälsa, 1979:11). – Undersökningar över effekter av exposition för kobolt. 5, Upptag, distribution och elimination efter intratracheal engångstillförsel av koboltsuspension på råtta. Sthlm [omslag]: Arbetarskyddsverket, 1978, tr 1979. 13 s, tab. (Arbete och hälsa, 1979:9). [Tillsammans med P Gustavsson och V Lidums.] – Arbetsmiljöproblem vid svetsning. D 18, Akuta effekter vid svetsning med MAG i omålat och målat stål, och med belagda elektroder i omålat stål. Sthlm [omslag]: Arbetarskyddsverket, 1981. 20 s, diagr, tab. (Arbete och hälsa, 1981:23). [Tillsammans med B Sjögren, M Håkansson och E Randma.] – Nordiska expertgruppen för gränsvärdesdokumentation. 44, Propylenglykol. [Omslag:] Solna: Arbetarskyddsstyrelsen, 1983. 38 s. (Arbete och hälsa, 1983:27). – Toxikologi. Bekämpningsmedel i jordbruk och trädgårdsskötsel 1983. 2. uppl. Jönköping: Lantbruksstyrelsen (LBS), 1983. 1 vol (ringpärm; var pag). [Läromedel. Tillsammans med B Kolmodin-Hedman och J Dich. 1. uppl har ej gått att belägga, men utkom enligt förordet 1977. Enligt LIBRIS utgjorde 1. uppl en intern stencil.] – Nordiska expertgruppen för gränsvärdesdokumentation. 48, Svaveldioxid. [Omslag:] Solna: Arbetarskyddsstyrelsen, 1984. 63 s, tab. (Arbete och hälsa, 1984:18). [Tillsammans med B Kolmodin-Hedman.] – Nordiska expertgruppen för gränsvärdesdokumentation. 58, Diisocyanater. [Reviderad utg.] [Omslag:] Solna: Arbetarskyddsstyrelsen, 1985. 82 s, tab. (Arbete och hälsa, 1985:19). [Tillsammans med K Andersson. Den tidigare utgåvan från 1979 med nr 9 i serien ej författad av S.] – Undersökningar över inverkan på lungorna av mineralet nefelinsyenit. [Omslag:] Solna: Arbetarskyddsstyrelsen, 1985. 30 s, diagr, tab. (Arbete och hälsa, 1985:7). [Består av två studier: 1, Experimentella undersökningar över den fibrogenteiska effekten (av S och A Wannag; s [3]–17) och 2, Lungmedicinsk undersökning av exponerade arbetare (av E Gløersen och J R Vale; s [19]–30).] – Nordiska expertgruppen för gränsvärdesdokumentation. 65, Allylalkohol. [Omslag:] Solna: Arbetarskyddsstyrelsen, 1986. 38 s, tab. (Arbete och hälsa, 1986:8). – Nordiska expertgruppen för gränsvärdesdokumentation. 74, Metylbromid. [Omslag:] Solna: Arbetarskyddsstyrelsen, 1987. 50 s, tab. (Arbete och hälsa, 1987:18).

Tryckta arbeten (bidrag): Bidrag som använts som källor till biografitexten ovan: Dietylparanitrofenyltiofosfat. Ett nytt bekämpningsmedel – en ny förgiftningsrisk (Svenska läkartidningen, årg 47, 1950, s [1705]–1718). – Kritiska synpunkter på diagnostik och behandling vid Stockholms stads gengasklinik. I, Etiologi och symtomatologi vid s. k. kronisk gengasförgiftning (Ibid, 49, 1952, s 1910–1932). [Tillsammans med A Ahlmark och S Wohlfahrt. Följdskrift till S Almgren, Kliniska erfarenheter av koloxidförgiftningar i arbetslokaler och bostäder till följd av bristfälliga eldnings- och värmetekniska anordningar (Ibid, 46, 1949, s [2261]–2295, tab). Följdskrifter: A Rudling, Om bevisningen vid kronisk koloxidförgiftning. Ett inlägg (Ibid, s 2484–2488); A A, Å S och S W, Svar till Advokat Rudling (Ibid, s 2555–2558); A R, Svar till dr Ahlmark m. fl. (Ibid, s 2859–2861); A A, Å S och S W, Slutreplik till Advokat Rudling (Ibid, s 2959–2960); A R, Ett inlägg rörande koloxidförgiftningen. Till redaktionen av Svenska läkartidningen, Stockholm (Ibid, 50, 1953, s 1601–1602); A A, A S och S W, Ett inlägg i koloxidfrågan (Ibid, s 2776–2778).] – Kritiska synpunkter på diagnostik och behandling vid Stockholms stads gengasklinik. II, Miljö och terapi (Ibid, 49, 1952, s 2659–2667). [Tillsammans med A Ahlmark och S Wohlfart.] – Krav på yrkesmedicinsk diagnostik (Ibid, 57, 1960, s 956–962). [Tillsammans med S Å Lindgren.] – S:s bidrag i övrigt har ej närmare efterforskats, men i PubMed vintern 2017 tycks högst 70 artiklar kunna attribueras till S.

Redigerat: Natur och kulturs läkarbok. Våra sjukdomar – deras orsaker, symtom och behandling. Redaktion: S Forssman, Å S. Sthlm: Natur och Kultur, 1949. xi, 810 s, xxi pl-bl i färg, ill, fotogr, diagr. [S är även uppräknad bland de 24 medarbetarna i boken. 2. uppl 1952. 3., omarbetade uppl 1955: x, [1], 841, [1] s, xxi pl-bl i färg, ill, fotogr, diagr. S Forssmann var ensam huvudredaktör för 3. uppl medan S kvarstod som en av de 27 medarbetarna.] – Verhandlungen der dritten Konferenz der internationalen Gesellschaft für biologische Rhythmusforschung. Am 30. September und 1. Oktober 1949, Hamburg, Deutschland. Redigiert von von H Holmgren, J Möllerström, Å S. Sthlm 1953. (Svenska tryckeri-ab). 146 s, ill, diagr, tab. (Acta medica Scandinavica. Supplementum, 278). [Konferensskriften även utgiven separat av J Möllerström: 149 s, ill, diagr, tab. I den separata utgåvan har tillkommit ytterligare ett bidrag på ett löst ark.] – Proceedings of an international symposium on night and shift work. Organized by the Subcommittee on Shift Work of the Permanent Commission and International Association on Occupational Health. Oslo, January 31st–February 1st, 1969. Editor: Å S. Sthlm [omslag]: The National Institute of Occupational Health, 1969, tr 1970. 157 s, diagr, tab. (Studia laboris et salutis, 4). [Omslag: On night and shift work. Proceedings of an international symposium, Oslo, January 31st–February 1st, 1969.] – Proceedings of the Second International Symposium on Night and Shift Work. Organized by the Subcommittee on Shift Work of the Permanent Commission and International Association on Occupational Health, Slanchev Bryag, September 20–24, 1971. Editor: Å S. [Omslag:] Sthlm: National Institute of Occupational Health, 1972. 116 s, diagr, tab. (Studia laboris et salutis, 11). – Third Swedish-Yugoslavian Symposium on Occupational Health, Stockholm, May 6th–11th, 1975. [Sthlm:] [omslag:] Arbetarskyddsverket, 1976. 71 s, diagr, tab. (Arbete och hälsa, 1976:8). [Anonymt redigerad av S.] – Fifth Swedish-Yugoslavian Symposium on Occupational Health, Stockholm, May 6th–11th, 1975. [Omslag:] Solna: Arbetarskyddsstyrelsen, 1982. 122 s, diagr, tab. (Arbete och hälsa, 1982:19). [Anonymt redigerad av S.]

Översatt: E Kretschmer, Medicinsk psykologi. Översättning från originalets femte uppl. Förord av V Wigert. [Verso:] Översättningen är utförd av B Bjerner och Å S. Sthlm: Natur och kultur, 1940. 296 s, ill. [2. uppl 1952: Medicinsk psykologi, Förord av V Wigert, [Verso:] Till svenska av B Bjerner och Å S, Andra upplagans översättning genomsedd och kompletterad med ledning av originalets tionde upplaga av K Hylander, 296 s, [10] pl-s, [1] pl-bl, ill.] – K M Bowman, Mannens och kvinnans personliga problem. Vägen till sinnesjämvikt. Med förord av V Wigert. [Verso:] Översättningen är utförd av Å S och B Bjerner. Sthlm: Natur och kultur, 1941. 210, [1] s. – F Kahn, Sexuallivet. Vägledning och rådgivare för envar. Med 32 planscher, därav 14 i färg efter författarens originalskisser. [Verso:] Översättningen är utförd av A Tallberg och Å S. Sthlm: Natur och kultur, 1944. 378 s, 32 pl-s (vissa i färg), ill. [2. omarbetade uppl under medverkan av M Tottie och J Westerlin … Sthlm … 1945, 359 s, 32 pl-s (vissa i färg), ill. 3. uppl översedd och bearbetad av M Tottie … Sthlm … 1954, xxiv, 271 s, 32 pl-s (vissa i färg), ill.] – D Curran och E Guttmann, Modern psykiatri. Psykologisk medicin. Med förord av T Lindner. [Verso:] Översättningen är utförd av Å S. Sthlm: Natur och kultur, 1945. 211, [1] s, [8] pl-s, ill. [2. uppl 1952: 195 s, [8] pl-s, ill.] – E Podolsky, Bort med oron! Lugn ger hälsa. [Verso:] Översättningen är utförd av Å S. Sthlm: Natur och kultur, 1946. 133 s.

Källor och litteratur

Arbetsmarknadsdep: huvudarkivet 1975–1996, Regeringsprot, underserie A (A Ia:2), RA.

A Andersson o Å Nyström, Undersökning av 50 arbetare exponerade för blybensin (Svenska läkartidningen 1952, s 2772); Atomberedskap på Läkarstämman (SvD 2 dec 1960); Bara tio yrkesmedicinare i hela landet (SvD 12 juni 1976); DDT-försök i skogarna (DN 14 aug 1976); H Ekerholm, Gengas och ohälsa: den medicinsk-vetenskapliga kontroversen kring kronisk koloxidförgiftning 1944–1961 (Lychnos 2010); En blågul blydebatt? (DN 28 mars 1979); Expertkonferens i höst om kvicksilvers giftverkan (SvD 15 okt 1968); H Glimell, Den produktiva kroppen: en studie om arbetsvetenskap som idé, praktik och politik (1997); Hjärtslag akut yrkessjuka bland sprängämnesarbetare (DN 9 juni 1970); Insulin sprutas på 2000 djur (SvD 18 nov 1945); Karolinska bör få inhalatorium (SvD 11 maj 1954); Klart för ny prövning av kvicksilver i fisk (SvD 15 febr 1968); Kurs för industriläkare skall dubbleras i höst (SvD 12 jan 1962); Kvicksilverexperter till Japan för studier (DN 6 april 1968); T Leonhardt, Kontroversiell förgiftningsepidemi lade grunden för yrkesmedicinen (Svenska läkartidningen 2005, s 1061); L Levi, Stressen i mitt liv (2002); dens, Politisk fiende kan faktiskt ha rätt (SvD 6 juni 2008); Luftsmuts, strålning och buller kartläggs med försäkringsfond (SvD 8 mars 1962); Läkarvarning för dödligt insektsmedel (DN 5 aug 1950); Magsår vanligt hos åkande SJ-män (DN 15 sept 1954); Nya forskningsanslag åt yrkesmedicinarna (DN 7 maj 1954); Occupational health and public health: lessons from the past – challenges for the future, ed M C Nelson (2006); Rökare under jord får oftast bronkit (SvD 13 jan 1971); S Skerfving, C Hogstedt, H Welinder, Broad overview of the history of Swedish occupational health research (Scandinavian journal of work, environment & health, 33, 2007, s 6–19); Svenska läkartidningen 1952, debatt om kronisk koloxidförgiftning med inlägg på s 525, 779, 1910, 2484, 2555, 2659 o 2959; B Teglund, Svensk forskare: debatten om bly är missvisande (DN 15 mars 1979); Två läkare i Stockholm söker trötthetens orsaker (DN 1 dec 1954); Utredning om spisgas (DN 24 mars 1948); Vantrivsel på arbetsplats resulterar i ’yrkessjukdom’ (DN 9 nov 1952); O Vatanen, Blyforskarna: avgaserna är farliga, men ingen vet hur (DN 8 mars 1979); Vattenfall ger atominformation med egen medicinsk sakkunskap (SvD 26 april 1960); Vita råttor och grönlandsfarare viktiga element i skiftforskning (DN 31 okt 1948). – Nekr i DN 15 maj 2005

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Otto Åke Ingemar Svensson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34949, Svenskt biografiskt lexikon (art av Maria Josephson), hämtad 2020-11-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34949
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Otto Åke Ingemar Svensson, urn:sbl:34949, Svenskt biografiskt lexikon (art av Maria Josephson), hämtad 2020-11-27.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se