Meriter

Svenung, troligen d före 5 aug 1352. Birgitta Birgersdotters (bd 4) biktfader i början av 40-talet, abbot i Varnhems kloster efter 18 nov 43 men före 28 april 47 (DS 3746, 4175).

Biografi

Cisterciensmunken S är en av de mindre bemärkta männen i kretsen kring Birgitta Birgersdotter. De präster hon tog i sin tjänst spelade en viktig roll eftersom de kom att redigera och översätta hennes skrifter och på så sätt både språkligt och intellektuellt, via henne, påverka Vadstena kloster, den svenska medeltidens viktigaste skriftproducent. Därför har de indirekt haft betydelse för det svenska skriftspråkets utveckling i stort.

Källorna till S:s gärning utgörs av ett fåtal diplom samt Birgittas uppenbarelser och kanonisationsakter. Enligt dessa fanns han med i sällskapet då hon och maken Ulf Gudmarsson sommaren 1341 anträdde sin första stora pilgrimsresa, den till aposteln Jakobs grav i Santiago de Compostela i Spanien. Färden gick antagligen via Lübeck eller Stralsund till Köln och vidare söderut. S har antagits vara parets biktfader under resan men inget är egentligen känt om vistelsen i Spanien. Bekant är dock att han i samband med resan uträttade ett ärende hos sin ordens generalkapitel i Arras i norra Frankrike. Varnhems systerkloster Gudhem hade nämligen på kung Magnus Erikssons (bd 24) order, utan generalkapitlets medgivande, flyttats norrut till Rackeby utanför nuvarande Lidköping. Då sändebudet ”broder S av Varnhem” (fratrem swenongum de werneem) meddelat detta utfärdade generalkapitlet ett brev, daterat i Paris den 16 jan 1342, med en uppmaning till abbotarna i Alvastra och Varnhem att undersöka om fog fanns för denna flytt, och om så var fallet godkänna densamma i efterhand (DS 3615). Uppgifter saknas om hur denna undersökning utföll, men säkert är att klostret återflyttade redan under andra halvan av 1350-talet.

Enligt Birgittas uppenbarelser (Revelaciones, VI:36) blev S vid något tillfälle under resan sjuk och fick då en vision i vilken han såg en solförmörkelse och Birgitta själv krönt med sju kronor. En röst förklarade för honom att den förmörkade solen betecknade landets kung, d v s Magnus Eriksson, som skulle komma att bli djupt föraktad av sina undersåtar. Birgitta däremot skulle få Guds sjufaldiga nåd som symboliserades av kronorna. Hans vision förutspådde alltså hennes kommande uppgifter som visionär förkunnare, något som hon kom att förverkliga först efter makens död. Enligt texten var den också tecknet på att hans sjukdom var över, att han skulle återvända hem och upphöjas till en högre grad. Vid kanonisationsprocessen i Rom förklarade priorn Petrus Olavi (bd 29) 1380 under ed att S själv berättat för honom om uppenbarelsen. Han tillade också i sitt vittnesmål att S mycket riktigt återvände hem, blev abbot och som sådan i dygder gick från klarhet till klarhet.

Henrik Schück (bd 31) lanserade 1901 S som författare till den fornsvenska sammanfattningen av de fem moseböckerna, den så kallade pentateukparafrasen som åtminstone sedan 1500-talet ansetts ha skrivits av Mathias Ouidi (bd 25). Han menade att Mathias, knuten till Linköpings stift, skulle bortfalla som författare då texten visar på tydliga västsvenska drag. Dessutom omtalas en bibelöversättning i Birgittas ägo, som identifierats med pentateuken, på så sätt ”att man näppeligen kan ställa den i samband med magister Mathias’ kort förut omtalade litterära verksamhet” (Schück, s 28 f). Det som talar för S som författare är därmed att han var knuten till Västsverige och Skara stift samt att han faller väl in i den birgittinska kronologin som författare till verket. Nyare forskning ställer sig dock av metodiska skäl tveksam till författarbestämning utifrån en fornsvensk språklig geografi då en sådan är mycket svår att etablera (Widmark). Även om full visshet i författarfrågan utifrån nu kända källor aldrig kommer att nås är man numera benägen att se magister Mathias som pentateukparafrasens författare (ibid, s 171).

Uppgifter om när S avled saknas, men han var antagligen avliden redan 1352 då en efterträdare som abbot i Varnhem omtalas. Man har föreslagit att han dukat under i digerdöden (Ortved, s 239).

Författare

Roger Axelsson

Källor och litteratur

Källor o litt: Acta et processus canonizacionis beate Birgitte, ed I Collijn (1924–31); N Beckman, rec av Kraft, nedan a a (Sc, 3, 1930), s 303 ff; B Birgersdotter, Revelaciones, VI, ed B Bergh (1991); G Carlsson, Mäster Mattias från Linköping: ett bidrag till hans biografi (Saml 1948), s 7 ff; DS 4–5 (1853–65); B Hesselman, Språkformen i MB I eller Fem moseböcker på svenska (SHVU, bd 24:17, 1927); T Höjer, Studier i Vadstena klosters och birgittinordens historia intill midten af 1400-talet (1905); S Kraft, Textstudier till Birgittas revelationer (1929); C Nynäs, Jag ser klart? synen på den heliga Birgitta i svenska 1900-talsbiografier (2006), s 105; E Ortved, Cistercieordenen og dens Klostre i Norden, 2 (1933), s 238 f, 374 ff; P Salmesvuori, Power and sainthood: the case of Birgitta of Sweden (2014); H Schück, Några anmärkningar om Birgittas revelationes (VHAAH 33:1, 1901), s 28 ff; dens o K Warburg, Illustrerad svensk litteraturhistoria, 1 (3. uppl, 1926), s 339 f; SMoK; Svenska medeltidens bibel-arbeten, 1, ed G Klemming (SFSS 9:1, 1848), s 575–86; O Thorell, Fem moseböcker på fornsvenska (Nordiska texter och undersökningar, 18, 1951), s 214 ff; G Widmark, Det språk som blev vårt: ursprung och utveckling i svenskan: urtid, runtid, riddartid (GAA, Acta, 76, [2001]), s 166–71; Vita Sanctæ Birgittæ, ed C Annerstedt (SRS 3:2, 1871), s 192 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Svenung, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34973, Svenskt biografiskt lexikon (art av Roger Axelsson), hämtad 2026-04-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34973
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Svenung, urn:sbl:34973, Svenskt biografiskt lexikon (art av Roger Axelsson), hämtad 2026-04-22.